Solidaritetsupproret – dag 114

Så gott som dagligen ser jag i bloggstatistiken att även besökare på storföretag och större myndigheter läser här på bloggen, jag ser detta genom att de har egna isp (Internet Service Provider). I flertalet fall är det inlägg som läses som har med processrätten att göra, för de statliga och kommunala myndigheternas del är det även inlägg om offentlighet och sekretess som dominerar. Men i en hel del fall ser man också att besökare från dessa större organ lite oväntat läser om hur man överklagar beslut av försäkringskassan. Och det är inte besvär över avslag på ansökan om sjukersättning som dominerar, nej det är sjukpenningmålen som är de mest lästa av denna kategori besökare.

För ärligt talat, vem eller vilka på stadsledningskontoret i Stockholm, hos byggentreprenören Peab eller hos sjtärnadvokatfirman Mannheimer-Swartling har anledning att lusläsa mitt inlägg om hur man överklagar beslut i sjukpenningärenden? Peab-besökaren gick också in på bloggens tema för Resurs solidaritetsuppror, kan knappt ha varit en vanlig byggjobbare på Peab, tror inte de har tillgång till dator med Peabs isp.

Jag har bara kartlagt senaste tidens aktiviteter och har egentligen inte tid att gå igenom alla besökare bakåt tills den 28 april då denna bloggen startade. Men nog för att det varit intressant att se hur besöksströmmarna tilltagit och förändrats när det gäller kategori av besökare. Men de stora besökarna är inga engångsföreteelser som de först var i somras, nej det är ofta frågan om återkommande besök, även när det gäller processrätt och offentlig/sekretess.

Kanske börjar det sakta gå upp för tjänstemännen också vad som väntar vid en eventuell fibromyalgidiagnos, eller vid en utmattningsdepression?

Jag gör gärna åter reklam för några vettiga nätverk som vill bekämpa det av alliansregeringen införda utförsäkringssystemet. Här är förslag på ett par nätverk som kan vara av intresse att knyta närmare kontakt med för er som riskerar utförsäkring, är utförsäkrade eller har nära släktingar eller vänner som drabbats på motsvarande sätt:

• Aktionsgruppen för de sjukförsäkrades rätt: protestera@hotmail.com
• Resurs: resurs@resurs.be
• Sociala medborgargardet: sociala.medborgargardet@gmail.com
• För er som vill läsa skildringar ur verkligheten av några som drabbats eller riskerar drabbas av utförsäkringspolitiken, finns bloggen Sjukskrivningsreglernas konsekvenser!
• För er som riskerar utförsäkring och att hamna i jobb- och utvecklingsgarantin finns även nätverket för jobb- och utvecklingsgaranterade!

|

Jo, det är alldeles korrekt, trodde det knappast när jag såg besökarens ip-nummer och isp i bloggstatistiken. Klockan 12:39:15 idag, denna söndag, 22 november 2009, stod det ”forsakringskassan” i besökarens isp-kolumn. Det var någon på försäkringskassan i Sundsvall som surfade in här. Eller i vart fall med ett ip-nummer som är registrerat i Sundsvalls-trakten. Man skulle kanske ta och gå igenom söndagsstatistiken bakåt i tiden, och se efter om inte fler söndagsbesök förärats denna blogg av den så trevliga myndigheten?

|

Inlägget justerat 22 november 2009

Solidaritetsupproret – dag 113 – del 3

”Hela samhället måste nu bidra till att underlätta vägen tillbaka till ett friskare liv och återgången till arbete. Arbetsgivare, arbetsförmedlare, coacher, sjukvården och andra aktörer måste tillsammans stötta de människor som vill kunna arbeta efter sin förmåga. Det är vårt gemensamma ansvar.” (citat av Husmark i ST Press)

Men ansvarstagande, ja inte är det din och regeringens starkaste sidor precis. Ni sparkar ut sjuka och svaga och andra ur trygghetssystemet. Det är tyvärr ni som har det övergripande regeringsansvaret, er våldföring på svenska välfärden kommer framöver exemplifieras här på Processjuridikbloggen. Så tala inte om gemensamt ansvar, det är en standardfras ni politiska frasmakare svänger er flitigt med när ni själva inte är tillräckligt mogna att ta ansvar för era beslut.

Och hur långt ut i det blå är du beredd att gå egentligen, Husmark? Eller hur lång tid ska det ta innan du klarar av att fatta vad du ställer till med? Är du öht. medveten om det kaos du åsamkar sjuka och utsatta? Eller är den krassa verkligheten snarare den att du liksom din lika arroganta regeringskollega Littorin gärna ser en låglönemarknad bestående av människor som du och försäkringskassan dumpar på arbetsförmedlingen och socialen, av utförsäkrade människor med svåra smärtor eller djupa psykiska problem? Där förståndet går ut, går tydligen alliansens flumidéer in.

Det du skriver om är nämligen just ett par av barriärerna för sjuka att få en chans att återkomma i arbete. Att fördomsfulla arbetsgivare ser ner på dem, eller ger dem en lönebidragsanställning för att utnyttja dem till att sänka kostnaderna samtidigt som den sjuke förväntas utföra ”normalt förekommande arbetsuppgifter” (i analogi med kammarrättens definition av normalt förekommande arbete i RÅ 2008 ref 15) hos arbetsgivaren. Friskare i statistiken, men förvärrad sjukdom i flertalets verklighet, det lär bli resultatet för flertalet. Men det kommer ju en valdag om drygt tio månader, då kanske alliansens politiska psykopater byts ut? Till att börja med! Oppositionen är inte heller ett trovärdigt alternativ. Deras plattform lär dock knappast förändra särskilt mycket av färdriktningen i sjukförsäkringen. Tyvärr.

En annan barriär är budgettänkandet. Många chefer med budgetansvar har ekonomisk nolltolerans för anställningar i allmänhet och då i synnerhet när det gäller långtidssjuka med lönebidrag. Lönebidragsanställningar går inte ut på annons, hur ska sjuka som varit borta i åratal och som saknar nätverk som är så viktigt i dagens jobbsök, hur ska denna grupp kunna mäkta med uppgiften att söka arbete, när inte ens friska klara denna uppgift. När inte ens arbetsförmedlingen klarar det utan lägger ut en del av uppgiften på inkompetenta rekryteringsföretag? Är det inte dags att du och andra utförsäkringsarkitekter börjar få lite rotation i huvudet för en gångs skull?

Jag har levt mitt liv med uppfattningen att alla människor i vårt civiliserade samhälle, även elaka människor, i grund och botten har något gott i sig också. Jag medger nu dock att alliansregeringen och dess tjänstemän utgör ett betydande undantag från den uppfattningen. Det är inget annat än ett gäng politiska psykopater som styr Sverige anno 2009.

|

Solidaritetsupproret – dag 113 – del 2

”Utanförskapet” är nu nere i 33,3 dagar per år. Inte klokt vad svenska folket börjar hamna ”innanför”. Bra! Får vi då räkna med minskad social missär, minskat socialbidragsberoende, minskade socialbidragskostnader, mindre brottslighet och annat som brukar avta när folk släpps in i samhällets värme? Allt enligt alliansens flumvokabulär. Nya Arbetarpartiets och alliansens socialpolitik anno 2009!

|

English version below!

Solidaritetsupproret – dag 113 – del 1

”Lena 42 år:

Lena har varit sjuk i många år och har i dag tidsbegränsad sjukersättning på 8 560 kronor i månaden. Från 1 januari ska hon vara med i Arbetsförmedlingens introduktionsprogram och får 4 900 kronor i månaden i aktivitetsstöd. När programperioden är över bedöms hon sakna arbetsförmåga. Men Lena kan inte få någon sjukersättning då Försäkringskassan inte bedömer att hennes arbetsförmåga är stadigvarande nedsatt. Hon saknar SGI, sjukpenninggrundande inkomst, och kan därför inte heller få någon sjukpenning.

Lena får 0 kronor i ersättning.” (citat från ST Press)

Lena, 42, sparkas alltså ner mellan stolarna (mellan försäkringskassan och arbetsförmedlingen, då det fortfarande saknas en samsyn mellan de båda myndigheterna på begreppet arbetsförmåga) och riskerar alltså bli hemlös och i värsta fall uteliggare. Det är regeringens indirekta definition av innanförskap, tydligen!

Läs här om ST Press uppfattning av introduktionsprogrammet, och se de fyra konkreta exemplen på vad som väntar de 50 000 utrensade personerna 2010. 9 december fattas beslut om introduktionsprogrammet. Därefter är det i praktiken omöjligt att förändra innan valet 2010. Det har utförsäkringspolitikerna Husmark och Axén visat gång på gång.

|

42-year Old Lena at Imminent Risk of Being Forced to Sleep in the Streets due to the Swedish Government’s “Inside Policy”

The Solidarity Insurrection – day 113 – part 1

”Lena 42 years:

Lena has been ill for many years, and is now living on a time-limited sickness compensation of 8 560 Swedish kronor a month. On January 1st [in 2010], she has to join the Swedish Employment Agency’s so called Induction Program and will then have only 4 900 Swedish kronor a month to live on, as her sickness compensation will be replaced by a so called activity compensation. When the Induction Program period is over she is considered to have no working capacity left according to the Swedish Employment Agency. However, Lena can not regain any benefit from the National Insurance either as the National Insurance Agency most likely is to consider her working capacity not to be permanently reduced. Her sickness benefit qualifying annual income (SGI) will be considered zero, which means that she is not entitled to any daily sickness benefit.

Lena will have 0 (zero) Swedish kronor in compensation from the National Insurance Agency.” (Quote from ST Press) (Nb! Most employees at the Swedish National Insurance Agency are members of the ST Union)

Thus Lena is thrown between the cracks (between the Swedish National Insurance Agency and the Swedish Employment Agency, since there is still no consensus between the two Swedish authorities’ view on working capacity), and she may become homeless and even worse, being forced to sleep in the streets. This must evidently the definition of the Swedish Government’s Inside Policy!

You can read here on ST Press’ view on the Induction Program (English translation) and notice the four concrete examples of what is awaiting the 50 000 persons sorted out from the national insurance system in 2010. On December 9th, the Swedish Parliament will decide on the Induction Program (English translation). After the decision is made, their is virtually no possibility of changing the system before the general elections in 2010. This has been demonstrated by the outsorting politicians Husmark and Axén time after time.

|

Solidaritetsupproret – dag 109 – del 2

Slopandet av den tidsbegränsade sjukersättningen är en av de största bristerna i rehabiliteringskedjan, medicinskt men även juridiskt. Det är vettiga synpunkter som Mikael Nestius skriver på Dagens Medicins webbsida.

|

Samhällsinformation

Från Krisinformations hemsida finns information om nya influensan på 18 språk!

|

Solidaritetsupproret – dag 109 – del 1

Om man alltså är minderårig som den här lilla parveln det vill säga. För självklart så är Ville, 5 år, inte någon utsliten fabriksarbetare eller hemtjänstanställd som drabbats av svåra smärtor i muskler eller leder, som fått sin funktionsnedsättning klassad som fusk och simulering och andra nedlåtande invektiv som statsmakterna numer matar oss med åtta dagar i veckan. Man undrar vart arbetslinjen tog vägen i Reinfeldts svar förresten? Den gäller kanske inte i maktens korridorer, tydligen?

Sensmoral: Vill ni få svar från Högheterna i Rosenbad, låt era ungar skriva, och fråga! Chansen borde öka rejält för att ni, förlåt, era ungar får svar på era frågor. Kanske en god idé också att som Ville använda ytpost i stället för mail.

|

Klipp och klistra-politiken fortsätter, denna gången med temporära överlappningslösningar i arbetslöshetsförsäkringen för bla. de som rensas ut ur sjukförsäkringen. Se prop. 2009/10:49!

Men det är viktigt att tänka på kommande val i framtiden, så jag skriver här ett mycket verklighetsförankrat ordspråk av tyske politikern Hans Maier: ”Medveten minnesförlust är ett överlevnadsmedel i politiken.” Medveten minnesförlust kommer helt säkert att drabba utförsäkringspolitikens galjonsfigurer.

|

Solidaritetsupproret – dag 108

Jo, den här typen av arbetsförmågebedömningar med stöd av i artikeln nämnda rekommendation kommer att bli alltvanligare allteftersom regeltolkningen av rehabiliteringskedjan skärps. Så tidigare profetior inför rehabiliteringskedjans beredande våren 2008 verkar slå in steg för steg. Och då hänsyn till bla. bostadsort slopats i och med rehabiliteringskedjan, så kan tex. en sjukskriven jurist på försäkringskassan i Sundsvall nekas sjukpenning, och hänvisas till spärrvaktsjobb i t-banan nere i Stockholm. Att juristen sedan råkar ha familj, och kanske en fru som är arbetsför, med fast anställning, gör väl denna lösningen extra effektiv, inte sant alla ni som propagerar för statsmakternas söndersmulning av välfärden?

|

Europa Direkt är en hemsida av Europeiska kommissionen och är unionens egen EU-upplysning, som inte ska förväxlas med svenska EU-upplysningen.

Du kan också anmäla medlemsstats överträdelse av EU-rätten direkt till EU-kommissionen som då kan inleda ett överträdelseförfarande.

Tänk på att denna upplysning i förstone besvarar frågor som rör EU-rättens innehåll, och inte direkt frågor som rör mänskliga rättigheter. Inte än i alla fall. Men så snart Lissabonfördraget formellt sett trätt ikraft och får direkt EU-rättslig verkan, kan det vara av intresse att Lissabonfördraget också innehåller en rättighetskatalog i ett tillägg som gäller mänskliga rättigheter. Det är viktigt att påpeka att en del regler i denna stadgan är av målkaraktär och alltså inte innehåller några direkta rättigheter som man kan göra anspråk på individuellt sett.

|

Jag roade mig i dag med att ta fram de mest lästa inläggen på bloggen sedan starten den 28 april i år. Lite oväntat får jag medge så är överklagande av beslut om sjukersättning det mest lästa inlägget. För visso det äldsta inlägget också, men här är lite statistik fram tills skrivandet av det här inlägget 2009-11-15 klockan 14:45, kort sagt här är bloggens tio i topp-lista:

1. Att överklaga Försäkringskassans beslut om sjukersättning: 2 284 visningar
2. Problem med Försäkringskassan?: 1 616 visningar
3. Vilka sjukersättningar omprövas?: 899 visningar
4. Att överklaga Försäkringskassans beslut om sjukpenning: 813 visningar
5. Nya offentlighets- och sekretesslagen (2009:400): 779 visningar
6. Försäkringskassan (formulärsamling): 588 visningar
7. Om bloggen: 493 visningar
8. Juridisk hjälp: 459 visningar
9. Jobb- och utvecklingsgarantins fas 3 kan vara brott mot de mänskliga rättigheterna: 333 visningar
10. Nätverk för jurister: 255 visningar

För att se om trenden är likadan på kort sikt för överklaganden av beslut från försäkringskassan gjorde jag en avgränsning av enbart den här veckan, alltså sedan 2009-11-09 och till 2009-11-15 klockan 14:45, och jodå, trenden är ungefär densamma, se här:

1. Att överklaga Försäkringskassans beslut om sjukersättning: 232
2. Problem med Försäkringskassan?: 148
3. Att överklaga Försäkringskassans beslut om sjukpenning: 135
4. Vilka sjukersättningar omprövas?: 87
5. Försäkringskassan (formulärsamling): 81
6. Nya offentlighets- och sekretesslagen (2009:400): 55
7. Juridisk hjälp: 45
8. För att ingen i framtiden må glömma vems ansvaret är …..:  43
9. Juridiska diskussioner: 41
10. Krav på läkarutlåtande om hälsotillstånd för rätt till sjukersättning: 40

Andra blogginlägg kan naturligtvis tillfälligtvis ligga bland de sju mest lästa enligt länkarna till höger, men de mest lästa inläggen där sorteras ut enligt statistik från mellan ett och två dygn bakåt i tiden: ”Mest lästa inlägg är beräknade från 24-48 timmars statistik. Det tar ett tag innan de ändras.” (källa: WordPress)

Jag funderar seriöst på att utveckla avsnittet med socialförsäkringsrätt, men har inte möjligheter i dagsläget att göra detta. Bloggen är ju egentligen dessutom en processjuridikblogg, inte en socialförsäkringsjuridikblogg. Inriktningen ska egentligen vara allmän processrätt och förvaltningsprocessrätt, och jag vill egentligen ha den inriktningen framöver. En stor del av processprinciperna ingår emellertid även vid överklagande av försäkringskassans beslut, så på så vis är ju förvaltningsprocessrätten med som ett litet inslag i några inägg, men inte är det mycket inte. Jag får ta mig en funderare över det fortsatta upplägget av Processjuridikbloggen, som tydligtvis verkar öka i intresse i bloggosfären. Om än med sparsamma framsteg.

I varierande grad har bloggen även frekventerats av följande intressanta besökare under de senaste veckorna:

1. Arbetsförmedlingen
2. Folksam
3. Ford biltillverkare
4. Försäkringskassan
5. Gotlands kommun
6. Göteborgs kommun
7. Göteborgs universitet
8. Höganas kommun
9. Institutet För Framtidsstudier
10. Jusek
11. Jämtlands Läns Landsting
12. Karlskoga kommun
13. Karlstads kommun
14. Karolinska University Hospital
15. Kriminalvården
16. Lernia
17. Lidköpings kommun
18. Lunds universitet
19. Länsstyrelsen Västra Götaland
20. Malmö kommun
21. Metallarbetarförbundet
22. Moderna Försäkringar
23. Norrbottens landsting
24. Partille kommun
25. Regeringskansliet
26. Region Skåne
27. Riksdagen
28. Rikspolisstyrelsen
29. SAS Airline Denmark
30. Skatteverket
31. Statens Skolinspektion
32. Stockholms sjukvård
33. Sveriges Radio
34. University of Turku
35. Uppsala kommun
36. WM
37. Volvo
38. Västerås kommun
39. Österåkers kommun

|

Naturligtvis går det inte att uttala sig om det här enskilda fallet i Skåne, hur försäkringsbolagets handläggning av ärendet ska bedömas beror på försäkringsvillkoren.

För det första gäller att försäkringsbolag  står under Finansinspektionens tillsyn. Detta enligt 1 kap 1 § fjärde stycket försäkringsrörelselagen (1982:713), där det står:

Försäkringsbolagen skall stå under tillsyn av Finansinspektionen.

För det andra gäller i att försäkringsbolag är skyldiga att motivera sitt ställningstagande i ett försäkringsärende, i vart fall efter en försäkrad riktat klagomål mot försäkringsbolagets beslut eller handläggning. Detta enligt den konsoliderade versionen av 8 kap Finansinspektionens föreskrifter och allmänna råd (FFFS 2005:11) om försäkringsförmedling. Detta kapitel i föreskrifterna är mycket viktigt för svenska försäkringstagare att skaffa sig kännedom om.

Av 8 kap 5 § nämnda föreskrifter framgår följande:

Om försäkringsförmedlarens beslut i ett klagomålsärende går klaganden emot, ska förmedlaren informera klaganden om skälen för beslutet. Om klaganden begär det, ska informationen lämnas i en handling eller i någon annan läsbar och varaktig form som är tillgänglig för klaganden.

Av 8 kap 8 § samma föreskrifter framgår följande:

Försäkringsförmedlaren ska informera klaganden om möjligheten att få en tvist med förmedlaren prövad av Allmänna reklamationsnämnden eller av allmän dom-stol. Informationen ska lämnas senast i samband med att klagomålet avvisas. Om klaganden inte redan har fått information om skälen för beslutet i en handling eller i någon annan läsbar och varaktig form som är tillgänglig för klaganden, ska för-medlaren samtidigt informera klaganden om rätten att på begäran få information om skälen för beslutet på detta sätt.

|

….. så kommer här en sammanställning över vilken av ”arbetar”-regeringarna som skapat kaos i socialförsäkringssystemet anno 2006-2010. Se det gärna som en omvänd hetsjakt på fega, empatifattiga och okommunikativa politiker. Oppositionen må vara av i stort sett samma virke, men nedan angivna socialförsäkringsreformer är genomförda av den borgerliga alliansregeringen under mandatperioden 2006-2010. Vad oppositionen åstadkommer kommer emellertid också att presenteras här på bloggen, i vart fall om den politiska inriktningen mot arbetslösa och sjuka blir likadan, vilket det finns goda möjligheter till. Allt detta i syfte att statsmakternas förföljelsepolitik mot arbetslösa, sjuka och svaga stannar av och dessa grupper ska börja tas på allvar.

|

Införandet av en låglönemarknad – några av de allianspolitiska metoderna

Källhänvisningar kommer läggas in så småningom.

||

Försämringar i arbetslöshetsförsäkringen och arbetsmarknadspolitiken

Sänkning av a-kassenivån

Källhänvisningar kommer läggas in så småningom.

|

Införandet av jobb- och utvecklingsgarantin (JUG)

Källhänvisningar kommer läggas in så småningom.

|

Försämringar i sjukförsäkringen

Rehabiliteringskedjan

Rehabiliteringskedjan, som inte har särskilt mycket samband med varken rehabilitering eller rehabiliteringsgaranti, infördes av den borgerliga alliansregeringen 2008-07-01, trots massiv kritik från remissinstanserna. Det är tjänstemän för alliansregeringen som ligger bakom Ds 2008:3 och Ds 2008:4 samt statsråd i alliansregeringen som ligger bakom slutfasen i prop. 2007/08:136 samt 2007/08:SfU12.

Innebörd: Sjukdomar botas lagtekniskt genom statiska tidsgränser för rätten till ersättning, samt att avsikten är i det närmaste att omöjliggöra möjligheten att beviljas permanent förtidspension.

|

Sänkning av beviskravet för återvunnen arbetsförmåga

Sänkning av försäkringskassans beviskrav för att styrka återvunnen arbetsförmåga hos den sjukskrivne infördes av den borgerliga alliansregeringen 2009-01-01. Det är alliansens tjänstemän som ligger bakom Ds 2008:14 samt statsråd i alliansregeringen som ligger bakom slutfasen i prop. 2007:08:124 samt 2008/09:SfU4.

Innebörd: Från att tidigare ha behövt styrka ”väsentligt förbättrad arbetsförmåga” behöver försäkringskassan nu endast styrka ”förbättrad arbetsförmåga”, vilket i realiteten är en diffus sänkning av beviskravet för åberopande av återvunnen arbetsförmåga,

|

Förstärkt arbetslinje för sjuka och svaga människor

Förstärkta insatser för att föra över sjuka människor från sjukförsäkringen till arbetsmarknaden för normalt friska personer införs av den borgerliga alliansregeringen 2010-01-01. Det  är allianstjänstemän som står bakom Ds 2009:45 och det är statsråd i alliansregeringen som står bakom slutfasen i prop. 2009:45 samt 2009/10:SfU10. Obs! Denna inhumana lagändring är ännu inte införd, men beslut kan väntas den 9 december i år enligt riksdagens hemsida.

Innebörd: Sjuka människor ska tvingas tillbaka i arbete och till en ersättning på mellan 223-680 kronor per dag, beroende om man har rätt till a-kassa eller inte. Högeralliansen anser på fullaste allvar att sjuka har mycket lättare att bli friska med 223 kronor per dag före skatteavdrag, 22 dagar i månaden, än med en sjukersättning och bostadstillägg som ej sällan uppgår till 9 000-10 000 kronor per månad efter skatteavdrag och som täcker det nödvändigaste som tex. mediciner. Högeralliansen anser tydligtvis att sjuka kan slänga fram tomma tallrikar på matbordet och låtsas att det finns mat på dem. Och lägga fram tomma dosetter och låtsas att det finns tabletter i dem.

||

Detta inlägg uppdateras fortlöpande

Det här blogginlägget kommer uppdateras kontinuerligt så snart tiden medger det och det kommer fyllas på med olika inlägg på internet samt myndighetskritik mot socialförsäkringsreformen, allt för att vad alliansregeringens underverk att försöka bota sjuka med lagbokens hjälp inte ska falla i glömska i framtiden.

”- Arbetsgivarens rehabiliteringsansvar kan bara fullgöras om juridik och personalpolitik kombineras på ett förnuftigt sätt. Regelverket kräver att arbetsgivaren är aktiv. En arbetsgivare kan aldrig fullgöra sitt rehabiliteringsansvar ‘intravenöst’,” menar juristen Tommy Iseskog. (Dagens Juridik, 2009-10-27)

|

”Försäkringskassan beslutade att inte bevilja en man livränta. Mannen beviljades dock en månad senare sjukersättning på samma medicinska underlag.” (Dagens Juridik, 2009-11-04)

|

”En kvinna som tillfälligt arbetat 80 procent på grund av vård av barn blev sjuk två dagar innan hon skulle ha återgått till 100 procent.” (Dagens Juridik, 2009-11-11)

|

Det är särskilt viktigt att lyfta fram regeringsrättens vägledande dom i RÅ 2002 ref. 61. Målet rörde en socialförsäkringsfråga och berör hela socialförsäkringsrättens område i de delar som regleras av 20 kap 10 a § lagen om allmän försäkring samt 63 § lagen om arbetslöshetsförsäkring. Sistnämnda eftersom domskälen hänvisar till en motsvarande regel i lagen om allmän försäkring. En prövning av motsvarande fråga i a-kasseärenden lär därför leda till samma slut eller snarare till att regeringsrätten inte meddelar prövningstillstånd öht.

För sjukpenning- och sjukersättningsärenden är det särskilt viktigt att tänka på de juridiska konsekvenserna av negativ rättskraft (som i domen nämns vid det latinska begreppet res judicata). Negativ rättskraft innebär att samma sak redan prövats genom en lagakraftvunnen dom. Res judicata innebär det som brukar kallas rättegångshinder, men i socialförsäkringsmål betyder res judicata även att ansökan om ersättning för samma sak ska avvisas. Genom regeringsrättens vägledande dom i RÅ 2002 ref. 61 förtydligas tolkningen av 20 kap 10 a § lagen om allmän försäkring och därmed även 63 § lagen om arbetslöshetsförsäkring.

Frågan om en ansökan om sjukpenning, sjukersättning eller arbetsskadeersättning ska avvisas av försäkringskassan beror alltså på om samma sak tidigare avgjorts genom en lagakraftvunnen dom. Eller i praktiken så handlar det om sakens identitet. Så snart saken (processföremålet) är identiskt, så uppkommer negativ rättskraft även i socialförsäkringsmål samt i prövning av ärendet hos lägsta instans, tex. försäkringskassan. Genom domen i RÅ 2002 ref. 61 klargörs att arbetsskadeersättning för samma period inte kan sökas en andra gång om det finns en lagakraftvunnen dom för perioden. Å andra sidan skall en försäkrads förnyade talan om rätt till livränta enligt lagen om arbetsskadeförsäkring inte avvisas på grund av negativ rättskraft, när talan inte avser samma tidsperiod som prövats i domstols tidigare lagakraftvunna avgörande, vilket följer av regeringsrättens vägledande avgörande i RÅ 2004 ref. 69.

När det gäller sjukersättning så innebär domen att de som sökt icke tidsbegränsad sjukersättning eller enbart sökt sjukersättning, men enbart fått beviljat tidsbegränsad sjukersättning i 18 månader enligt övergångsreglerna, och som har ett undermåligt bevisläge och dåligt processläge, rekommenderas att utnyttja de 18 månaderna till att säkra dokumentation som styrker stadigvarande nedsättning av arbetsförmågan och att alla rehabiliteringsåtgärder är uttömda (utsiktslösa). Detta eftersom båda processerna, den första som man överväger driva, och den andra som man rekommenderas driva 18 månader senare, rör samma sak. Saken (processföremålet) är i båda fallen icke tidsbegränsad sjukersättning, då båda perioderna överlappar varandra. Det nyss sagda är inte absolut säkert, men det förtjänar att påpekas att rekommendationen bör följas för säkerhets skull. Detta för att inte fastna i den luriga processjuridiska fälla som RÅ 2002 ref. 61 tyvärr innebär. Det sagda gäller i förvaltningsrättsliga tvåpartstvister av tvistemålskaraktär, vilket också påpekas i rättsfallet.

Förvaltningsprocesslagen innehåller inga regler om negativ rättskraft, men tomrummet fylls då alltså ut av bestämmelsen i 17 kap 11 § rättegångsbalken. Se prop. 1971:30, s. 283!

Rättskraft beskrivs såhär på Wikipedia: I tvistmål anses samma sak föreligga om det är frågan om:

• Samma parter (samma som rekvisit 2)
• Samma rättighet/skyldighet (t ex samma avtal)
• Samma tidsperiod (t ex samma hyresperiod när en betalning av hyra ska avgöras)

Men av ett rättsfall från Högsta domstolen, NJA 1999 s. 520, framgår av högsta instansens domskäl att behovet ”av en klar och lättillämpad regel talar med skärpa för att den negativa rättskraften begränsas till yrkanden som avser samma rättsföljd eller avser en rättsföljd som är alternativ och ekonomiskt likvärdig.” Appliceras detta analogvis helt på sjukförsäkringsprocessen, och det mesta tyder på att så lär blir fallet, så finns inga större utrymmen för tvivel att sakens identitet processrättsligt sett är samma mellan de två processerna där man i båda fallen yrkat på icke tidsbegränsad sjukersättning.

Tänk dock på att sakens identitet troligtvis kan hållas isär (dvs. att RÅ 2002 ref. 61 inte kan åberopas av försäkringskassan) om det är frågan om helt eller delvis olika diagnoser eller det är frågan om olika sjukperioder. En sjukperiod avbryts först efter fem dagar utan sjukförmåner, se 7 § tredje stycket lagen (1991:1047) om sjuklön samt 3 kap 4 § sjätte stycket lagen (1962:381) om allmän försäkring. Är det frågan om samma sjukperiod, alltså inget avbrott på minst fem dagar, och frågan om exakt samma diagnoser och yrkande, föreligger å andra sidan sakidentitet i juridisk mening och RÅ 2002 ref. 61 blir tillämpligt, vilket innebär att försäkringskassan alltså inte är skyldig att pröva en ny ansökan igen efter de 18 månadernas tidsbegränsad sjukersättning enligt övergångsreglerna. Om sjukperioden inte avbryts, men det tillkommer fler diagnoser efter de 18 månaderna är slut, är försäkringskassan enligt RÅ 2002 ref. 61 skyldig att pröva endast de nytillkomna diagnoserna för icke tidsbegränsad sjukersättning, om de andra diagnoserna redan prövats i en lagakraftvunnen dom i någon av domstolsinstanserna. Försäkringskassan kommer då att fatta ett avvisningsbeslut för de redan prövade diagnoserna.

Negativ rättskraft gäller dock inte förvaltningsprocesser som saknar tvistemålskaraktär, tex. överklagande om färdtjänst eller hemtjänst. I de senare fallen rör förmånen inte pengar utan samhällsfinansierade tjänster. Man kan alltså förbise RÅ 2002 ref. 61 om man förlorat ett överklagande om hemtjänst, och sen ansökt på nytt och börjat överklaga i en andra rättstvist i länsrätten, trots en tidigare lagakraftvunnen dom som rör samma sak.

Jämför rubriken Slarva inte med överklagandet!!

|

Källor

Per Olof Ekelöf, Rättegång I-VI

Peter Fitger, Kommentar till rättegångsbalken

|

Solidaritetsupproret – dag 102

Vad gör man som sjuk när människovärdet har devalverats till arbetsförmåga eller till grupptillhörighet, de som har och de som intet har? Flertalet sjuka kan säkert vittna om en inneboende vilja att få rehabilitering och en plats i samhället, men inte fått detta. I stället har man slängts in i högen av förtidspensionärer, nu arbetar statsmakten vidare på att sparka ner svaga genom att låta flertalet leva enbart på 223 kronor om dagen före skatteavdrag.

Människovärdet för sjuka i Sverige är på god väg att nå så låga värden som en plats i banankartongen i en bakgata nere på stan, eller kanske i bästa fall en sängplats på ett härbärge.

Bedömningen av arbetsförmågan har blivit strängare. Det gör givetvis inte saken bättre eftersom det är en av faktorerna som drar ner människovärdet. Sjuka människor ska tvingas tillbaka i arbete, oavsett om de är friska eller inte. Statsmakten lagstiftar bort sjukdom efter sjukdom. Men vem lagstiftar bort statsmaktens galna idéer?

|

 

Europakonventionen är numera svensk lag, och har SFS-nummer 1994:1219. Europakonventionen innehåller två typer av diskrimineringsreglering. Den ena formell, den andra materiell. Den formella avser endast att säkerställandet av övriga mänskliga rättigheter i konventionen (artiklarna 2-18) och de av Sverige underskrivna tilläggsprotokollen ska ske utan diskriminering. Den formella diskrimineringsregleringen står i artikel 14 i konventionen:

Åtnjutandet av de fri- och rättigheter som anges i denna konvention skall säkerställas utan någon åtskillnad såsom på grund av kön, ras, hudfärg, språk, religion, politisk eller annan åskådning, nationellt eller socialt ursprung, tillhörighet till nationell minoritet, förmögenhet, börd eller ställning i övrigt.

Sverige har undertecknat tilläggsprotokollen 1, 4, 6, 7 och 13. Ändringar väntas dessutom vad gäller domstolens formella arbete, se prop. 2004/05:167, men de berör inte den formella diskrimineringsregelns juridiska innebörd.

Övrig diskrimineringsreglering, alltså den materiella som man kan åberopa utanför domstolens tillämpning av artiklarna 2-18 i konventionen samt tilläggsprotokollen, finns i tilläggsprotokoll 12 till Europakonventionen. Själva diskrimineringsförbudet står i artikel 1 i tilläggsprotokoll 12:

Article 1 – General prohibition of discrimination

1. The enjoyment of any right set forth by law shall be secured without discrimination on any ground such as sex, race, colour, language, religion, political or other opinion, national or social origin, association with a national minority, property, birth or other status.

2. No one shall be discriminated against by any public authority on any ground such as those mentioned in paragraph 1.

Översatt till svenska har artikeln ungefär följande lydelse:

Artikel 1 – Allmänt förbud mot diskriminering

1. Åtnjutandet av en rättighet som anges i lag skall säkerställas utan diskriminering på vilken som helst grund så som kön, ras, hudfärg, språk, religion, politisk eller annan åskådning, nationellt eller socialt ursprung, tillhörighet till nationell minoritet, förmögenhet, börd eller ställning i övrigt.

2. Ingen får diskrimineras av en offentlig myndighet på de grunder som nämns i punkt 1.

Det här diskrimineringsförbudet förefaller ha en vidare innebörd än tex. EU:s diskrimineringsförbud, eftersom förbudet avser all nationell lag som tillmäter enskilda rättigheter. EU:s diskrimineringsförbud bestäms i första hand på gemenskapsnivå, för att sedan implementeras i nationell rätt. EU:s diskrimineringsförbud innebär inte förbud mot tex. att stifta regler av den innebörd som rehabiliteringskedjan har, utan enbart att rehabiliteringskedjan ska tillämpas lika gentemot alla oavsett de diskrimineringsgrunder som EU-rätten anser skyddsvärd. Socialt ursprung tex. är ingen skyddsvärd grupp i diskrimineringsavseende. Inte heller politisk åskådning, förmögenhet, börd eller ställning i samhället i övrigt heller. Dessa skydd uppnås alltså i dagsläget endast genom en tillämpning av tilläggsprotokoll 12 till Europakonventionen.

Tragiskt nog så har Sverige emellertid hittills inte, nio år efter tillkomsten, undertecknat tilläggsprotokoll 12, vilket är väl dokumenterat i förteckningen på Europadomstolens hemsida. Av den anledningen finns protokolltexten heller inte på svenska i dagsläget. Svenska regeringen kan inte heller skylla på att andra EU-länder inte undertecknat protokollet eftersom EU-länderna Cypern, Finland, Luxemburg, Nederländerna, Rumänien och Spanien redan står som undertecknare av dokumentet. Varför är svenska regeringen rädd för att underteckna tilläggsprotokoll 12? Ett protokoll som undertecknats av bla. Armenien och Georgien. Är det vad vi ska tro anno 2009, att Armenien och Georgien tar mänskliga rättigheter mera seriöst än svenska regeringen?

|

Solidaritetsupproret – dag 100

Och kampen går förhoppningsvis vidare. Ett är säkert i alla fall, utförsäkringsdagen 2 januari 2010 närmar sig med stormsteg. Nu är det knappa två månader kvar tills de första 1 000-tals sjuka rensas ur sjukförsäkringen och hänvisas till arbetsförmedlingen, i många fall till en ersättning av 223 kronor per dag, före skatteavdrag.

|

Resultatet lär bli på ett ungefär det samma, i stil med skillnaden mellan 19 och 20 minusgrader om vintern. Det är bara så in i Hälsingland svårt att känna skillnaden. Så vilket av de här två ”arbetar”-partierna tror du är bäst skickad att laga de gigantiska hålen i socialförsäkringen? Ska vi återfå en mänsklig socialförsäkring så lär vi nog inte kunna hoppas på någon av dessa två. Och tänk framför allt på det här; val till riksdagen har tyvärr ingen ångervecka, det är fyra år av ånger som gäller, det har du som riskerar utförsäkring inom kort säkert upplevt känningarna av. Tänk efter, men tänk efter före nästa gång!

|

|

I vart fall när det gäller icke tidsbegränsad sjukersättning är denna här frågan synnerligen berättigad. Visserligen har regeringen och socialförsäkringsministern markerat i lagmotiven till rehabiliteringskedjan, att man gärna ser en åtstramning av regeltillämpningen för rätten till icke tidsbegränsad sjukersättning. Men det finns också inslag i lagmotiven till rehabiliteringskedjan som ger en svag antydan om att någon betydande skillnad mellan bedömningarna före rehabiliteringskedjans införande och bedömningarna därefter inte var avsedd. Det jag tänker på är skrivningen på sidan 41 i propositionen. Före rehabiliteringskedjans införande gällde sjustegsmodellen. På sidan 41 i propositionen till rehabiliteringskedjan står det under redovisningen av steg sju:

”Är den försäkrade arbetsoförmögen för minst ett år eller varaktigt? Om utredningen visar att den försäkrades arbetsförmåga är nedsatt och nedsättningen kan antas bestå under minst ett år, ska Försäkringskassan pröva om sjukpenningen ska bytas ut mot sjukersättning eller aktivitetsersättning. Innan Försäkringskassan gör en sådan prövning ska det vara klarlagt dels att den försäkrades arbetsförmåga är nedsatt med minst en fjärdedel i normalt förekommande arbete, dels att alla rehabiliteringsmöjligheter är uttömda.”

För det första är det värt att lägga märke till rekvisitet ”alla rehabiliteringsmöjligheter är uttömda”. Så är det också i och med rehabiliteringskedjan. Ingen förändring i den förutsättningen alltså.

För det andra bör man notera varaktighetsrekvisitet. Att ersätta ordet varaktigt med stadigvarande torde inte juridiskt sett har någon större betydelse, i vart fall inte om man tänker på att redan före lagändringen så fanns det här strama kravet för rätten till icke tidsbegränsad sjukersättning.

För det tredje kan man säga att den redaktionella omskrivningen av arbetsförmågebedömningen mot ”normalt förekommande arbete” till arbetsförmågebedömningen mot ”förvärvsarbete på arbetsmarknaden” har en minimal betydelse. Ordet reguljär är nämligen synonymt med ord som ”ordinarie, regelmässig, vanlig och normal.” Ordbytet skulle alltså kunna uppfattas som ett förtydligande snarare än en skärpning, alltså enbart en redaktionell ändring utan materiell substans juridiskt sett. Man skulle därvid kunna tala om att arbetsförmågan både före och efter lagändringen egentligen ska bedömas gentemot ”normalt förekommande arbete på den reguljära arbetsmarknaden”. Visserligen menar regeringen åtminstone antydningsvis i propositionen att kraven för rätt till icke tidsbegränsdad sjukersättning ska skärpas, men att bara skriva att kraven

De ändringar för rätten till icke tidsbegränsad sjukersättning som tydligt markerats i lagtext och förarbeten är att man dels inte längre ska ta hänsyn till den försäkrades ålder, bosättningsförhållanden, utbildning, tidigare verksamhet, och andra liknande omständigheter, dels inte ska beakta väntan på ett skyddat arbete för bedömningen av rätt till sjukersättning. Se prop. 2007/08:136, sid. 87-89!

De hänsyn som hittills tagit till den försäkrades ålder, bosättningsförhållanden, utbildning, tidigare verksamhet, och andra liknande omständigheter, dvs. en typ av sociala hänsyn, slopades i och med införandet av rehabiliteringskedjan. Men redan enligt gamla reglerna var dessa undantag avsedda att tillämpas med en viss restriktivitet, eftersom de skulle beaktas endast om ”särskilda skäl” talade för det. Det var alltså inte avsikten att flertalet ärenden skulle falla in under dessa bedömningskriterier eller att ärenden slentrianmässigt hänfördes dit. Ändå förefaller rättsutvecklingen ha gått åt det hållet. Och framför allt så ska det understrykas att arbetsförmågan väl till en del kan antas bero på framför allt bosättningsförhållanden. Vilken person med svåra smärtor eller ledvärk skulle kunna klara av att lämna hus och familj för att flytta från ett kontorsarbete i Göteborg till ett arbete som krogvakt stökiga kvällar i Stockholm? Så nog får man säga att de nämnda sociala hänsynen i vart fall implicit och i varierande grad bör kunna påverka bedömningen av arbetsförmågan. Detta sagt dock innan Anna Hedborgs utredning om den juridiska aspekten på arbetsförmågebedömningen eventuellt analyserats här på Processjuridikbloggen.

Skrivningen på sidan 88 i propositionen angående väntan på skyddat arbete är av rent formell karaktär och alltså inte en bedömningsfråga.

”Till skillnad mot vad som gäller vid sjukpenning ska det inte vara möjligt att bevilja aktivitetsersättning eller sjukersättning till dess att ett lönebidragsanställning eller en liknande anställning blir tillgänglig för den försäkrade.”

Frågan är då; törs försäkringskassan och deras handläggare utnyttja detta smala tolkningsutrymme för att ge regelverket en något humanare rättstillämpning? Törs försäkringskassan gå emot utförsäkringsministern och utförsäkringsutskottets ordförande och andra diverse utförsäkringsarkitekter?

|

Solidaritetsupproret – dag 96

SGI-skydd är en fundamental förutsättning för att ersättning öht. ska kunna utgå ur sjukförsäkringen i form av både sjukpenning och sjukersättning. Utan SGI saknar man rätt till båda förmånerna, dessutom kan inte heller sjukpenningen beräknas utan SGI.

Huvudregeln är att man inte behåller SGI (sjukpenninggrundande inkomsten) då man upphör att förvärvsarbeta av olika anledningar. Från denna huvudregel finns en del undantag. Ett sådant undantag avskaffades 1 juli 2008 och återinförs 1 januari 2010, i och med att riksdagen väntas besluta om utförsäkringsprogrammet. Se prop. 2009/10:45! Regeln i 3 kap 5 c § lagen om allmän försäkring kommer troligen att återinföras alltså. De som under utförsäkringsprogrammet erhåller aktivitetsstöd eller utvecklingsersättning behåller sedan SGI-skyddet under programmets gång. Därefter gäller det normala SGI-skyddet på tre månader vid arbetssökande oavsett avsikten med förvärvsavbrottet, se 3 § första stycket punkt 3 i RFFS 1998:12. Jfr även efterskyddstiden i 3 kap 6 § andra stycket socialförsäkringslagen (1999:799).

Efter sex månader kan SGI-skyddet alltså vara förbrukat, detta på en arbetsmarknad där det är extremt svårt för friska personer att få ett arbete.

Förnyad sjukskrivning efter utförsäkringen torde dessutom i första hand förutsätta att de nya hårdare kraven i sjukförsäkringsreglerna är uppfyllda, dvs. bedömningen ska göras mot hela reguljära arbetsmarknaden från sjukdag 1, då man är arbetslös samt med hänsyn till att man normalt får endast 364 sjukpenningdagar under en ramtid av 450 dagar.

Värt att notera är dock att trots avsaknaden av efterskydd av SGI, så förefaller man som bosatt i Sverige vara försäkrad för sjukersättning och aktivitetsersättning i form av garantiersättning, eftersom reglerna i 3 kap 6-10 §§ socialförsäkringslagen (1999:799) främst verkar ha avseende på 3 kap 4-5 §§ i samma lag. I såfall gäller bestämmelsen i 3 kap 1 § punkt 3 samma lag, dvs. att ”den som är bosatt i Sverige är försäkrad för sjukersättning och aktivitetsersättning i form av garantiersättning.” Och i princip är det inget som utesluter att en ansökan om sjukersättning utreds och beviljas från dag ett, även om nuvarande regeringen genom slopandet av den tidigare ettårsregeln hellre ser att en sådan utredning skjuts upp till en tidpunkt efter ett års sjukskrivning. (se prop. 2007/08:136, sid. 88-89) Det är då också viktigt att framhålla bestämmelsen i 16 kap 5 § andra stycket lagen om allmän försäkring, som är en typ av preskriptionsregel för sjuk- och aktivitetsersättning, och som säger att sådana förmåner inte får betalas ut för längre tid tillbaka än tre månader före ansökningsmånaden.

Avslutningsvis gäller för rätten till sjukpenning att man ska ha en fastställd SGI som uppgår till minst 24 % av prisbasbeloppet, se 3 kap 1 § lagen om allmän försäkring. SGI fastställs enligt en del regler i 3 kap samma lag, och huvudregeln framgår av 3 kap 2 §. Av formuleringen i 3 kap 2 c § samma lag följer att SGI endast före beräkning av dagersättning ska multipliceras med faktorn 0,97. Avsikten med införandet av multiplikationsfaktorn 0,97 var inte att begränsa rätten till sjukpenning i sig, utan att begränsa kostnaderna för de som trots allt ansågs ha rätt till sjukpenning, se prop. 2002/03:100, sid. 175! Sistnämnda bestämmelse torde därför vara irrelevant vid tillämpningen av 3 kap 1 §.

Vilken juridisk härdsmälta de här lagändringarna innebär annars. Det måste medges att oppositionens lagstiftningsarbete i det här avseendet högst troligen hade varit mera rättssäkert och demokratiskt, i stället ser vi ett hafsverk av en totalt empatifattig regering som är långt bortom pedagogiskt räckhåll.

|

Solidaritetsupproret – dag 95

Här är de hålltider som gäller i lagstiftningsprocessen för introduktionsprogrammet (prop. 2009/10:45). Propositionen finns även här. Socialförsäkringsutskottets betänkande (2009/10:SfU10) kommer att presenteras 2009-12-02. Här är motionerna på propositionen samt de preliminära hålltiderna för riksdagens (inklusive utskottets) behandling av lagändringen enligt riksdagens hemsida:

Beredning i utskottet

• Planerad beredning: 2009-11-12
• Planerad justering: 2009-11-26
• Planerat trycklov: 2009-12-02

Behandling i (riksdags)kammaren

• Planerad bordläggning 1: 2009-12-07
• Planerad bordläggning 2: 2009-12-08
• Planerad behandling: 2009-12-09

|

Prestigevinsten för Reinfeldt samt försäkringskassans förlust i Stockholms tingrätt börjar synas internationellt. Artiklarna är fria att kommentera för den som vill.

|

Utöver de materiella reglerna i en process (muntlig rättegång eller förvaltningsprocess) är det lämpligt att man känner till de formella reglerna för processen, för att maximera möjligheten att vinna gehör för sina talan eller för sin huvudman. De materiella reglerna avser innehållet i de rättsregler som gäller för själva sakprövningen. Med de formella reglerna avses de processrättsliga reglerna som ligger till grund för processen formellt sett. Nedanstående resonemang är de teoretiska resonemangen bakom domstolarnas sätt att värdera bevisen.

|

Rättsfaktum och åberopandebörda

Ett rättsfaktum är en omständighet som är relevant för processen. Tex. så är kanske inte dagsljuset relevant i ett brottmål, men om en trafikolycka inträffar som leder till åtal för vårdslöshets i trafik (1 § lagen om straff för vissa trafikbrott), kan tex. solljusets påverkan över trafiksituationen bli relevant. Att en viss omständighet inträffat är det i regel bäst att låta motparten åberopa, eftersom bevisbördeprinciperna ej sällan hänger samman med vilken part som åberopar omständigheten.

|

Bevisbörda

Utgångspunkten i processen är att den part som åberopar en viss uppgift (rättsfaktum) också har bevisbördan för att uppgiften stämmer. Denna utgångspunkten gäller i de fall då lagtext eller avtalsvillkor tiger om bevisbördans placering. Parts bevisbörda kan emellertid också regleras i lag eller avtal, för att förtydliga vad som gäller, men en sådan lagteknisk åtgärd är alltsomoftast överflödig.

Bevisbördan kan också vara omkastad. Omkastad bevisbörda förekommer antingen genom lagreglering eller avtalsreglering eller genom andra juridiska rättskällor, tex. den juridiska doktrinen. Domstolarna brukar däremot vara mycket försiktiga med att skapa vägledande domar om bevisvärdering, eftersom Sverige sedan rättegångsbalken till största del har lagreglerat principen om fri bevisprövning genom 35 kap 1 § första stycket rättegångsbalken. Ett exempel på lagreglering av omkastad bevisbörda bjuder regeln i 20 a § första stycket konsumentköplagen (1990:932). Denna har sitt ursprung i EU:s konsumentlagstiftning och är skriven såhär: ”Ett fel som visar sig inom sex månader efter det att varan avlämnades skall anses ha funnits vid avlämnandet, om inte annat visas eller detta är oförenligt med varans eller felets art.” Genom att skriva in rekvisitet ””om inte annat visas” har lagstiftaren gjort om rättsregeln till en presumtionsregel, dvs. att man i utgångsläget innan bevis lagts fram, per automatik antar (presumerar) att felet i varan funnits vid avlämnandet, och att bevisbördan därför i praktiken kastas över på näringsidkaren, dvs. motparten om konsumenten väckt talan pga. fel i varan.

Bevisbördan kan också placeras enligt den sk. bevissäkringsteorin. Detta innebär att domstolen lägger bevisbördan för en viss omständighet på den part, som förvisso kanske inte åberopat den men, som före rättstvistens uppkomst kan anses ha haft de bästa förutsättningarna att säkra bevisning till styrkande av omständigheten. Ett typfall är en gäldenär (en person som är skyldig pengar) som reglerar en fordran till en borgenär (den person som gäldenären ska betala). Vid en rättstvist är det antagligen främst borgenären som väcker talan under åberopande av utebliven eller felaktig betalning. Normalt skulle borgenären (kärandeparten) tvingas bevisa detta påstående. Men det skulle vara stötande för rättstillämpningen att lägga en bevisbörda för ett icke-faktum på en part, varför domstolen då i sina överläggningar till dom kommer att placera bevisbördan på gäldenären (svarandeparten) eftersom denna parten har bäst förutsättningar att säkra bevisning, dvs. att styrka betalningen genom att spara kvittot på fordringsregleringen.

I brottmål (mål där rättsföljderna är frihetsberövande, böter, mfl. påföljder enligt tredje avdelningen brottsbalken) gäller dock alltid att åklagaren i utgångsläget har bevisbördan för samtliga omständigheter och tilltalades invändningar i processen, alltså även när den tilltalade gör tex. nödvärnsinvändning. Denna bevisbördeprincip vilar till en del på oskuldspresumtionen i artikel 6 punkt 2 i Europakonventionen: ”Var och en som blivit anklagad för brott skall betraktas som oskyldig till dess hans skuld lagligen fastställts.”

Omständigheter som är notoriskt erkända behöver man inte styrka. Inte heller behöver man bevisa innehållet i svensk lagstiftning. Detta framgår av 35 kap 2 § rättegångsbalken.

|

Bevisstyrka

När man väl fastställt vem som har bevisbördan för en viss omständighet, går man vidare i bedömningen av vilka krav man ska ställa på bevisningen kring den åberopade omständigheten.

Så länge lagar och avtal tiger om beviskravet, gäller principen om att övervägande skäl ska tala för att parten har uppfyllt sin bevisbörda. Det innebär teoretiskt sett att skälen för beviskravets uppfyllande i vart fall nätt och jämnt väger över skälen emot.

Är beviskravet annorlunda, är det i regel lag- eller avtalsreglerat. Som exempel kan nämnas 2 kap 1 § första stycket lagen (1976:380) om arbetsskadeförsäkring. Skärpningen av arbetsskadereglerna 1993 innebar i stort sett att beviskraven höjdes så att en arbetsskadas orsakssamband med arbetet skulle anses styrk om det med ”hög grad av sannolikhet” visade sig styrkt. 2002 sänktes beviskravet från ”hög grad av sannolikhet” till ”övervägande skäl”. Där ligger beviskravet kvar i dagsläget. Som kuriosa kan påpekas att lagändringen 2002 även innebar att den sk. tvåstegsbedömningen slopades och att bedömningen i stället skulle göras i ett enda sammanhang av alla faktorer i skadeinverkan. Beviskravet kan också sänkas. Nivån på lag- eller avtalsreglerade beviskrav beror på hur skrivningen ser ut.

I brottmål gäller dock det högsta beviskravet som svensk rätt uppställer. Åklagaren ska styrka samtliga gärningsmoment ”bortom rimligt tvivel”. Denna princip är inte direkt lagreglerad i svensk rätt, men har också en del av sitt ursprung i rättstatens principer, liksom åklagarens bevisbörda enligt artikel 6 punkt 2 i Europakonventionen. Vissa lägre beviskrav gäller emellertid för häktning av misstänkta, se 24 kap 1-2 §§ rättegångsbalken (på sannolika skäl misstänkt, dvs. den starkare misstankegraden) och 24 kap 3 § rättegångsbalken (endast skäligen misstänkt, dvs. den svagare misstankegraden). Kanske får jag tillfälle längre fram att gå in på åklagarens beviskrav för häktning.

|

Prövningstillstånd

Högre instanser brukar kräva prövningstillstånd för prövning av sakfrågan. Med tanke på den fria bevisprövningen enligt 35 kap 1 § rättegångsbalken är domstolarna emellertid extremt sparsamma med att ge prövningstillstånd i bevisvärderingsfrågor. I annat fall skulle de högre instanserna motverka underrätternas möjlighet att fritt ta ställning till de bevis som parterna åberopat.

|

Avsaknad av bevis

Om en part påstår något om en viss omständighet utan att bevis styrker omständighetens innehåll och motpart inte kan motbevisa påståendet heller, så är det värt att särskilt notera regeln i 35 kap 4 § rättegångsbalken: ”Underlåter part  …  att besvara för utredningen framställd fråga, pröve rätten med hänsyn till allt, som förekommit, vilken verkan som bevis må tillkomma partens förhållande.” I regel innebär detta att om motparten i en skriftväxling påstår en omständighet som han eller hon inte styrker, behöver man bara bestrida uppgiften för att bevisvärdepunkten ska återgå till utgångsläget kring berörd omständighet.

|

Principernas tillämpningsområde

Det ovan nämnda tillämpas i förstone i allmänna domstolar (tingsrätt, hovrätt och högsta domstolen), men får även anses utöva ett analogiskt inflytande över andra processformer. Så tex. i förvaltningsdomstolarna, där normalt förvaltningsprocesslagen gäller, men där rättegångsbalken fyller ut luckorna i förvaltningsprocesslagen. Se prop. 1971:30, s. 283! Sådan utfyllande tillämpning ska dock göras med viss försiktighet, men principiellt finns det sällan starka skäl emot en sådan analogisk rättstillämpning.

 

Källor

Per Olof Ekelöf, Rättegång I-VI

Peter Fitger, Kommentar till rättegångsbalken

|

Solidaritetsupproret – dag 85

Ja, vad mer kan man säga egentligen om Albin som riskerar att dö om han ramlar? Men ändå anser försäkringskassan att han inte är allvarligt sjuk! Hur länge ska förföljelsen av sjuka, arbetslösa och andra utsatta grupper tillåtas pågå? Hur lång tid ska jakten på sjuka behöva pågå innan svenska folket inser det absurda i det nya sjukförsäkringssystemet?

|

Solidaritetsupproret – dag 84 – del 2

Ökad rättssäkerhet i sjukförsäkringen är kanske inte så lätt alla gånger, men man måste börja diskussionen någonstans. Diskussionen bör också omfatta funktionsbedömningen av rätten till sjukersättning samt återinförande av tidsbegränsad sjukersättning i modifierad form som en tydligare övergång till arbetsmarknadspolitiska åtgärder eller, om arbetsprövningar visar att rehabiliteringar är utsiktslösa, en tydligare återgång till sjukersättning, då i icke tidsbegränsad form. Man kan också införa ett sanktionssystem enligt trappstegsmodellen med mönster från a-kassan (se 45 a § lagen om arbetslöshetsförsäkring), så att en försäkrad inte förlorar hela sjukförmånen pga. misslyckade arbetsprövningar.

Det här inlägget behandlar till en början enbart funktionsbedömningen vid bedömningen av rätten till sjukpenning och utgör alltså enbart ett första underlag för de som har synpunkter och vill vidareutveckla modellen eller tankegångarna i den.

|

Nu gällande regler för bedömningen av arbetsförmåga för rätten till sjukpenning 3 kap 7 § lagen om allmän försäkring |		Processjuridikbloggens förslag till regler för bedömningen av arbetsförmåga för rätten till sjukpenning 3 kap 7 § lagen om allmän försäkring |
7 § Sjukpenning utges vid sjukdom som sätter ned den försäkrades arbetsförmåga med minst en fjärdedel. Vid bedömningen av om sjukdom föreligger ska bortses från arbetsmarknadsmässiga, ekonomiska, sociala och liknande förhållanden. Med sjukdom jämställs ett tillstånd av nedsatt arbetsförmåga, som orsakats av sjukdom för vilken sjukpenning utgetts och som fortfarande kvarstår efter det att sjukdomen upphört.		7 § Sjukpenning utges vid sjukdom som sätter ned den försäkrades arbetsförmåga med minst en fjärdedel. Vid bedömningen av om sjukdom föreligger ska bortses från arbetsmarknadsmässiga, ekonomiska, sociala och liknande förhållanden. Med sjukdom jämställs ett tillstånd av nedsatt arbetsförmåga, som orsakats av sjukdom för vilken sjukpenning utgetts och som fortfarande kvarstår efter det att sjukdomen upphört.
■ Saknar den försäkrade arbetsförmåga utges hel sjukpenning. Om arbetsförmågan inte saknas helt men är nedsatt med minst tre fjärdedelar utges tre fjärdedels sjukpenning. Är arbetsförmågan nedsatt i mindre grad men med minst hälften utges halv sjukpenning. I annat fall utges en fjärdedels sjukpenning.		■ Saknar den försäkrade arbetsförmåga utges hel sjukpenning. Om arbetsförmågan inte saknas helt men är nedsatt med minst tre fjärdedelar utges tre fjärdedels sjukpenning. Är arbetsförmågan nedsatt i mindre grad men med minst hälften utges halv sjukpenning. I annat fall utges en fjärdedels sjukpenning. Om den försäkrade på grund av sjukdomen behöver avstå från förvärvsarbete under minst en fjärdedel av sin normala arbetstid en viss dag, ska hans eller hennes arbetsförmåga anses nedsatt i minst motsvarande mån den dagen.
■ Vid bedömningen av om arbetsförmågan är nedsatt ska det beaktas om den försäkrade på grund av sjukdomen är ur stånd att utföra sitt vanliga eller annat lämpligt arbete som arbetsgivaren tillfälligt erbjuder den anställde. Om den försäkrade på grund av sjukdomen behöver avstå från förvärvsarbete under minst en fjärdedel av sin normala arbetstid en viss dag, ska hans eller hennes arbetsförmåga anses nedsatt i minst motsvarande mån den dagen.		■ Vid bedömningen av om arbetsförmågan är nedsatt ska det beaktas 1. om skäl talar för att den försäkrade på grund av sjukdomen är ur stånd att utföra sitt vanliga eller annat lämpligt arbete som arbetsgivaren tillfälligt erbjuder den anställde, 2. om skäl talar för att faktorer i arbetsmiljön föranlett, påverkat eller försvårat sjukdomsbilden eller symtomen hos den försäkrade och i så fall på vilket sätt.
■ Från och med den tidpunkt då den försäkrade har haft nedsatt arbetsförmåga under 90 dagar ska det även beaktas om den försäkrade kan försörja sig efter en omplacering till annat arbete hos arbetsgivaren.		■ Vid bedömningen av arbetsförmågan hos en försäkrad som vid insjuknandet var helt arbetslös ska bedömningen i stället göras i förhållande till den lokala arbetsmarknaden enligt föreskrifter som meddelas av regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer.
■ Från och med den tidpunkt då den försäkrade har haft nedsatt arbetsförmåga under 180 dagar ska det dessutom, om det inte finns särskilda skäl mot det, beaktas om den försäkrade har sådan förmåga så att han eller hon kan försörja sig själv genom förvärvsarbete på den reguljära arbetsmarknaden i övrigt, eller genom annat lämpligt arbete som är tillgängligt för den försäkrade.		■ Från och med den tidpunkt då den försäkrade har haft nedsatt arbetsförmåga under 180 dagar ska det dessutom, om det inte finns särskilda skäl mot det, beaktas om den försäkrade har sådan förmåga så att han eller hon kan försörja sig själv genom förvärvsarbete i ett normalt förekommande arbete på den nationella arbetsmarknaden i övrigt, eller genom annat lämpligt arbete som är tillgängligt för den försäkrade.
■ Från och med den tidpunkt då den försäkrade har haft nedsatt arbetsförmåga under 365 dagar ska det alltid beaktas om den försäkrade har sådan förmåga som anges i femte stycket.		■ Oavsett vad som framgår av tredje-femte styckena ska den försäkrade alltid anses ha nedsatt arbetsförmåga till den del han eller hon inte har rätt till ersättning enligt 22 kap. eller ersättning enligt lagen (1997:238) om arbetslöshetsförsäkring och till den anslutande bestämmelser, förutsatt att skäl i övrigt enligt intyg som framgår av 8 § andra stycket talar för nedsättning av arbetsförmågan.
■ I de fall den försäkrade är i behov av någon åtgärd som avses i 7 b § eller 22 kap., ska bedömningen enligt tredje-sjätte styckena göras med beaktande av den försäkrades arbetsförmåga efter en sådan åtgärd.		■ I de fall den försäkrade är i behov av någon åtgärd som avses i 7 b § eller 22 kap., ska bedömningen enligt tredje-sjätte styckena göras med beaktande av den försäkrades arbetsförmåga efter en sådan åtgärd.
■ När det beräknas hur lång tid den försäkrade har haft nedsatt arbetsförmåga enligt tredje-sjätte styckena ska dagar i sjukperioder läggas samman, om den försäkrade 1. har förvärvsarbetat under en period om mindre än 90 dagar mellan sjukperioderna, eller 2. inte har förvärvsarbetat alls mellan sjukperioderna.		■ När det beräknas hur lång tid den försäkrade har haft nedsatt arbetsförmåga enligt tredje-sjätte styckena ska dagar i sjukperioder läggas samman, om den försäkrade 1. har förvärvsarbetat under en period om mindre än 90 dagar mellan sjukperioderna, eller 2. inte har förvärvsarbetat alls mellan sjukperioderna.
■ Bedömningen av arbetsförmågans nedsättning enligt fjärde-sjätte styckena ska göras i förhållande till högst ett heltidsarbete.		■ Bedömningen av arbetsförmågans nedsättning enligt denna paragraf ska göras i förhållande till högst ett heltidsarbete.
■ Vid prövning av den försäkrades rätt till sjukpenning för tid under vilken han eller hon annars skulle ha uppburit föräldrapenning, ska arbetsförmågan anses nedsatt endast i den utsträckning som den försäkrades förmåga att vårda barnet är nedsatt på grund av sjukdomen.		■ Vid prövning av den försäkrades rätt till sjukpenning för tid under vilken han eller hon annars skulle ha uppburit föräldrapenning, ska arbetsförmågan anses nedsatt endast i den utsträckning som den försäkrades förmåga att vårda barnet är nedsatt på grund av sjukdomen.
■ Om den försäkrade uppbär sjukersättning eller aktivitetsersättning enligt denna lag eller särskild efterlevandepension enligt lagen (2000:462) om införande av lagen (2000:461) om efterlevandepension och efterlevandestöd till barn eller livränta enligt lagen (1976:380) om arbetsskadeförsäkring, ska vid prövning av den försäkrades rätt till sjukpenning bedömningen av hans eller hennes arbetsförmåga ske med bortseende från den nedsättning av förmågan eller möjligheten att bereda sig inkomst genom arbete som ligger till grund för den sjukersättning, aktivitetsersättning, pension eller livränta som utges.		■ Om den försäkrade uppbär sjukersättning eller aktivitetsersättning enligt denna lag eller särskild efterlevandepension enligt lagen (2000:462) om införande av lagen (2000:461) om efterlevandepension och efterlevandestöd till barn eller livränta enligt lagen (1976:380) om arbetsskadeförsäkring, ska vid prövning av den försäkrades rätt till sjukpenning bedömningen av hans eller hennes arbetsförmåga ske med bortseende från den nedsättning av förmågan eller möjligheten att bereda sig inkomst genom arbete som ligger till grund för den sjukersättning, aktivitetsersättning, pension eller livränta som utges.
■ För en försäkrad som förvärvsarbetar med stöd av 16 a kap. 2 § ska nedsättningen av arbetsförmågan, om det inte går att avgöra under vilken tid och till vilket förvärvsarbete nedsättningen är hänförlig, i första hand anses hänförlig till sådant förvärvsarbete som avses i 16 a kap. 2 §.		■ För en försäkrad som förvärvsarbetar med stöd av 16 a kap. 2 § ska nedsättningen av arbetsförmågan, om det inte går att avgöra under vilken tid och till vilket förvärvsarbete nedsättningen är hänförlig, i första hand anses hänförlig till sådant förvärvsarbete som avses i 16 a kap. 2 §.
■ För en försäkrad som förvärvsarbetar med stöd av bestämmelserna i 16 a kap. 2 § ska bedömningen enligt elfte stycket alltid göras som om sjukersättning och livränta utges med oavkortade belopp. Lag (2008:861).		■ För en försäkrad som förvärvsarbetar med stöd av bestämmelserna i 16 a kap. 2 § ska bedömningen enligt elfte stycket alltid göras som om sjukersättning och livränta utges med oavkortade belopp. Lag (2008:861).

|

Korta kommentarer till förslaget

Den andra delen av tredje stycket flyttas till andra stycket av redaktionella skäl.

I nya tredje stycket införs ett rekvisit för att sänka beviskravet för rätten till sjukförmåner. I de fall där lagtexten tiger om beviskravet gäller normalt att övervägande skäl ska tala för påståendena som en part gör gällande. Genom att föra in rekvisitet ”skäl” sänker man beviskravet för att styrka rätten till sjukpenning. ”Skäl” torde vara det lägsta beviskravet i svensk rätt.

I nya tredje stycket punkt 2 förs arbetsmiljöfaktorer in som en del av påverkan på arbetsförmågan. I sådana fall där tex. kränkande särbehandling förekommer ska man inte behöva driva kravet på omplacering allt för långt, eftersom problemet i arbetsmiljön då många gånger kan antas kvarstå.

I nya fjärde stycket föreslås att bedömningen av arbetsförmågan hos arbetslösa som är sjuka ska begränsas till den lokala arbetsmarknaden, eftersom man som sjuk inte kan jämföras med en frisk arbetslös som har något ”större” möjligheter att röra på sig, samt eftersom de som har arbete bedöms lokalt (båda skälen alltså pga. principen att lika fall ska behandlas lika), dvs. mot sin arbetsgivare. Det borde inte heller vara rätt med krav på att söka arbete nationellt för rätt till a-kassa, men den frågan kan kanske lyftas fram senare? Regeringen ska ha lagstiftningskompetens för att precisera vad som menas med lokal arbetsmarknad, men detta begrepp ska då inte förväxlas med regional arbetsmarknad, som är ett vidare begrepp. Lokal arbetsmarknad kan dessutom fastslås i förarbetena först, och då avse hemvistkommunen samt samtliga angränsade kommuner.

I femte stycket görs en återgång till begreppet ”normalt förekommande arbete” samt markeras att det är enbart den nationella arbetsmarknaden som gäller, för det fall man annars skulle börja resonera om att mäta arbetsförmågan mot hela EU:s arbetsmarknad.

I nya sjätte stycket införs en regel som ska förhindra ”fall mellan stolarna”, så att man antingen ska ha rätt till sjukförmån eller till arbetslöshetsförmån. Om tidsbegränsad sjukersättning återinförs i modiferad form, kan man lösa den juridiska gråzonen med sådana här överlappningsbestämmelser.

Allt detta givetvis tills en parlamentarisk utredning om en mera hållbar sjukförsäkring tillsatts.

|

Solidaritetsupproret – dag 84 – del 1

Direktörernas maktmissbruk kan sägas vara jämförbart med korruption. Man ska se upp med ”affärer” och ”gräddfiler”. Men nu påstås det att fler kan ifrågasätta gräddfilerna för eliten. Bra! Vem ifrågasätter då statsmaktens skapande av en låglönemarknad, en arbetsgivarnas gräddfil på arbetsmarknaden, där sjuka, arbetslösa och andra socialt utsatta definitivt kommer bli lovliga byten för vinsthungriga företag och för de som vill utnyttja smärtpatienter till städhjälp i sina hem? Gör Dagens Nyheter detta? Knappast! Då riskerar denna moderata högtalare sitt  presstöd.

När ska svensken sätta ner foten och ryta ifrån att nu får det vara nog? Mer än nog!

|

Det är nu bara lite mer än en vecka kvar tills vi får läsa Anna Hedborgs utredning av arbetsförmågebegreppet (tilläggsdirektiv 2009:33). Det ska bli intressant att granska denna utredning fr a ur juridiskt perspektiv.

Justering av inlägget: Utredningen Gränslandet mellan sjukdom och arbete. Arbetförmåga/Medicinska förutsättningar/Försörjningsförmåga (SOU 2009:89) utgavs 6 november. Förhoppningsvis räcker tiden till att granska utredningen framöver.

|

Ett intressant beslut av Justitiekanslern (JK) om skadeståndsanspråk för felaktig handläggning av ett ärende hos försäkringskassan. Tänker du begära skadestånd, glöm inte att yrka på ränta enligt räntelagen på beloppet.

|

Vid bedömningen av rätten till sjukersättning ska behandlande läkare skriva ett läkarutlåtande om hälsotillstånd (LOH). Av LOH ska det framgå

för hur lång tid arbetsförmågan hos den försäkrade är nedsatt av medicinska skäl,

på vilket sätt individens hinder och resurser påverkar hans eller hennes förmåga att arbeta

en redovisning av resultat av de undersökningar och utredningar som gjorts, så att försäkringskassan kan härleda sjukdomarnas och/eller symptomens diagnoser, helst enligt ICD-10, samt att

det väsentligaste är att det så tydligt som möjligt framgår vad den försäkrade inte kan utföra på grund av sitt tillstånd, dvs. funktionsbegränsningarna, helst angiven enligt ICIDH.

Vid bedömningen av rätten till sjukersättning ska behandlande läkare skriva ett läkarutlåtande om hälsotillstånd (LOH). Av LOH ska det framgå

• för hur lång tid arbetsförmågan hos den försäkrade är nedsatt av medicinska skäl,
• på vilket sätt individens hinder och resurser påverkar hans eller hennes förmåga att arbeta
• en redovisning av resultat av de undersökningar och utredningar som gjorts, så att försäkringskassan kan härleda sjukdomarnas och/eller symptomens diagnoser, helst enligt ICD-10, samt att
• det väsentligaste är att det så tydligt som möjligt framgår vad den försäkrade inte kan utföra på grund av sitt tillstånd, dvs. funktionsbegränsningarna, helst angiven enligt ICIDH.

Ovanstående är förvisso medicinska grunder, men de sammanfaller även med de juridiska vid överklagande. Detta eftersom bedömningen i förvaltningsdomstolarna ska döma enligt gällande rätt, där förutsättningarna för rätten till sjukersättning bla. är diagnoserna och deras funktionsbegränsningar regleras. Diagnoskoder och diagnosernas inverkan på arbetsförmågan bör därför lämpligen föras in under grunderna i processhandlingarna, tex. överklagandeskriften.

Källa: Försäkringskassan

|

Solidaritetsupproret – dag 82 – del 8

Utförsäkrade skulle ju inte behöva söka socialbidrag. För säkerhets skull har jag tagit en skärmdump av artikeln, om den skulle ”råka” försvinna från den Moderata högtalaren Dagens Nyheters hemsida. Ändå så ökar socialbidragen. Och detta, väl att märka, innan sjukskrivna kastats ut i introduktionsprogrammet, som ju kan ge så lite som 223 kronor per dag, räknat på fem dagar i veckan. Kan Husmark visa de utförsäkrade hur man snickrar ihop en hushållsbudget av cirka 5000 kronor per månad? Utan socialbidrag? Vilken verklighet lever Husmark och hennes medlöpare i egentligen?

|

Solidaritetsupproret – dag 82 – del 7

”Försäkringskassan har trappat upp jakten på fuskare i år”, skriver Dagens Nyheter på sin hemsida.

|

Solidaritetsupproret – dag 82 – del 6

Den 16 oktober var det konferens mellan EU och Kina om socialförsäkringar!

|

Solidaritetsupproret – dag 82 – del 5

Detta enligt prop. 2009/10:42. Hur ökade jobbskatteavdrag skall öka incitamenten för arbetsgivare att anställa mer personal är för mig ett mysterium. Ålderspensionärerna kan dock glädja sig åt ytterst blygsamma skattesänkningar, se prop. 2009/10:29.

|

Solidaritetsupproret – dag 82 – del 4

Läs mera här!

|

Solidaritetsupproret – dag 82 – del 3

IF Metall i Södertälje: ”Alla ska ut i jobb fast det inte finns några”!

|

Solidaritetsupproret – dag 82 – del 2

Arbetslöshetskassornas Samorganisation har en översikt om övergången från sjukskrivning till låglönemarknaden, förlåt, arbetsmarknaden. Öppnas direkt i pdf-format.

|

Solidaritetsupproret – dag 82 – del 1

I rätt riktning men långt kvar.

|

Solidaritetsupproret – dag 80

Och inte broar mellan sjukförsäkringen och arbetsmarknadspolitiken. En låglönemarknad för utnyttjande av desperata sjuka och svaga, det är vad man i verkligheten är ute efter att skapa. Den obehagliga verkligheten av massutförsäkringar kryper allt närmare. Att man hjälper sjuka säger man mest för att övertyga sig själva.

|

Solidaritetsupproret – dag 79 – del 2

”Den som strider mot Försäkringskassan i länsrätten kan få betala tiotusentals kronor ur egen ficka. Domstolsverket är kritiskt till detta och regeringen ser nu över reglerna för rättshjälp”. (Dagens Nyheter)

Menar regeringen allvar med översynen, som Domstolsverket verkar ha tryckt på för, så är detta lovvärt. Sjuka, arbetsslösa, socialbidragstagare mfl svaga grupper är ofta redan ekonomiskt utblottade och har svårt att tillvarata sina juridiska rättigheter mot den juridiska jätten som försäkringskassan är.

Mer information om solidaritetsupproret!

|

Solidaritetsupproret – dag 79 – del 1

”Det kan löna sig att överklaga Försäkringskassans beslut. Vart tionde ärende om sjukpenning ändras efter omprövning och vart fjärde ärende ändras i länsrätten.” (Dagens Nyheter)

Tveka därför aldrig att överklaga avslag från försäkringskassan! Här på bloggen finns en del information om hur du går till väga för att överklaga försäkringskassans beslut.

Mer information om solidaritetsupproret!

|

Tänker du utnyttja rotavdraget i höst? Läs artikeln om hur avdraget kan missbrukas. Rotavdraget regleras materiellt sett i 67 kap. inkomstskattelagen (1999:1229). Förarbetena till rotavdraget i nuvarande form hittar man främst i prop. 2008/09:77 och prop. 2008/09:178.

Sedan den 8 december 2008 kan man som bekant göra skatteavdrag för hushållsarbete. Den 1 juli 2009 vidgades möjligheterna till rotavdrag till att gälla även rotarbeten i bostadsrätt (67 kap 13 b § inkomstskattelagen), samt infördes den sk. faktureringsmodellen (6 § lagen [2009:194] om förfarandet vid skattereduktion för hushållsarbete). I stället för att vänta till deklarationen under taxeringsåret (året efter beskattningsåret) så kan man avtala med utföraren om att endast halva arbetskostnaden betalas kontant. I så fall får utföraren begära resterande belopp av Skatteverket. Rotavdraget gäller endast för arbetskostnaderna (jfr 67 kap 18 § andra stycket inkomstskattelagen). Men man kan inte få rotavdrag för arbetskostnader som överstiger slutlig skatt och taket går vid 50 000 kronor per beskattningsår (67 § 19 § andra stycket inkomstskattelagen).

Jag vill därför starkt rekommendera de som funderar på att utnyttja rotavdraget enligt faktureringsmodellen att också strax före arbetets utförande begära ett förhandsbesked med saldo enligt faktureringsmodellen (19 § tredje stycket lagen [2009:194] om förfarandet vid skattereduktion för hushållsarbete).

Ju mer aktuellt förhandsbesked, desto mer fördelaktigt är detta både för dig själv som köpare och för utföraren.

|

No Swedish version available!

Ingen svensk version tillgänglig!

The Solidarity Insurrection – day 67

The Swedish National Insurance Office recently estimated that some 50 000 people today living on sickness compensation will be excluded from the national insurance system next year. This will happen regardless if these people have any remaining working capacity or not. Thus people with severe pains or other severe medical conditions are about to be forced to work instead of being given the opportunity to recover.

This might also be only the beginning. There is now a statement indicating that 100,000 – 200,000 people living on early retirement compensation might be excluded from the national insurance system over the next 5-10 years. On 14th May this year the Swedish newspaper Göteborg-posten wrote on their webpage:

“The OECD average of people of working age living on early retirement compensation is 6 per cent. In some countries, including Sweden, the proportion is nearly 10 per cent.”

Unfortunately, but not surprisingly, this article has been removed from their webpage. Thus there is no longer any independent mass media in Sweden, since the newspapers get economic support from the Swedish state. Furthermore, due to Swedish copyright law I have no possibility to publish the screenshot or the html file of the article on this blog.

For translation to English, please use the Google translation service using the ”svenska > engelska” alternative!

Further information on The Solidarity Insurrection!

 |

Solidaritetsupproret – dag 67

”De omkring 50 000 personer som blir av med sin sjukpenning eller sjukersättning nästa år kan inte garanteras någon ersättning i skarven vid övergången till Arbetsförmedlingen. Det säger Försäkringskassans generaldirektör Adriana Lender.” Det skriver Sveriges radio på sin hemsida.

Och om de börjar arbeta så kan det finnas hinder mot återgång i sjukförsäkringen: ””Och för drygt 2 000 av dem finns ingen ersättning alls eftersom de inte längre har någon sjukpenninggrundande inkomst.”

En liten förklaring till hur sjukersättning och aktivitetsersättning beräknas. Inkomstrelaterad sjukersättning och aktivitetsersättning beräknas i förstone emellertid inte på sjukpenningsgrundande inkomst, SGI, utan utgår från fastställandet av pensionsgrundande inkomst, PGI, (8 kap 1 § lagen om allmän försäkring) samt beräknas utifrån en antagandeinkomst (8 kap 3-8 §§ lagen om allmän försäkring) inom en i lagtexten angiven ramtid (8 kap 2 § lagen om allmän försäkring) som om man skulle ha arbetat i stället för att få sjukersättning. Om man saknar PGI får man i stället sjukersättning på garantinivå (9 kap lagen om allmän försäkring). Garantinivån för sjukersättning framgår av 9 kap 8 § lagen om allmän försäkring och beror på prisbasbeloppets nivå. För 2009 är prisbasbeloppet  42 800 kronor enligt förordningen (2008:753) om prisbasbelopp och förhöjt prisbasbelopp för år 2009 och för 2010 är det 42 400 kronor enligt förordningen (2009:924) om prisbasbelopp och förhöjt prisbasbelopp för år 2010. Det innebär alltså att sjukersättning på garantinivå för 2009 är 102 720 kronor per år och för 2010 är det 101 760 kronor som gäller. Ggarantinivån sjunker med 960 kronor pga. det sänkta psibasbeloppet för 2010. För de med aktivitetsersättning är garantinivåerna ännu lägre enligt 9 kap 9 § lagen om allmän försäkring.

Mer information om solidaritetsupproret!

|

Solidaritetsupproret – dag 66

… träffa de här barnen om deras föräldrar utförsäkras? Ja, det kan man fråga sig. Svaret är givetvis ett klart och blankt nej. Ryggradslösa utförsäkringspolitiker och utförsäkringstjänstemän (framför allt på departement) är inte precis välkända för att vilja/våga möta sina offer för utförsäkringslagen och se dem i ögonen. Speciellt inte Husmark, som bara föredrar rampljuset när hon får medhåll och ryggdunkar.

Mer information om solidaritetsupproret!

|

Solidaritetsupproret – dag 65 – del 3

I departementspromemorian Ds 2009:46 görs en modifiering i 17 a § lagen (1997:238) om arbetslöshetsförsäkring med följande tillägg: ”För en sökande som varit hindrad att arbeta på grund av styrkt sjukdom gäller dock att den överhoppningsbara tiden får omfatta högst tio år vid beviljande av en ny ersättningsperiod.”

Mer information om solidaritetsupproret!

|

Solidaritetsupproret – dag 65 – del 2

På TCO:s hemsida skriver man bla. att man vet att ”Försäkringskassan på grund av de oklara reglerna varit ganska generös när man provat deras arbetsförmåga gentemot hela arbetsmarknaden.” Såhär är det innan rättsläget stabiliseras genom vägledande domar i regeringsrätten och i enstaka fall i kammarrätten. Allt annat än en uppstramning av regeltillämpningen i rehabiliteringskedjan är ett önsketänkande. Om inte reglerna skrotas förstås.

Mer information om solidaritetsupproret!

|

Solidaritetsupproret – dag 65 – del 1

Nästa socialförsäkring för ”renovering” är arbetsskadeförsäkringen. Inte heller helt oväntat så ingår där Anna Hedborg bland de omtyckta och refererade proffstyckarna. Och man menar att dagens arbetsskadeförsäkring ”motverkar återupprättandet av arbetslinjen.” Jag ser nu att vi hamnat i en ständigt nedåtgående spiral av urholkningar i trygghetssystemen, där ingen u-sväng i avvecklingen är i sikte. Tyvärr.

Mer information om solidaritetsupproret!

|

Solidaritetsupproret – dag 63

En hel del av de som sjukskrevs före rehabiliteringskedjans tillkomst blev sjukskrivna pga. att faktorer i arbetsmiljön. Arbetsmiljön är ju dock inte känd för att ha blivit bättre, tvärtom så skär statsmakten bara ner på arbetsmiljöskyddets område. Frågan är då hur de som inte klarade gårdagens arbetsmiljö nu plötsligt med en fingerknäpp ska klara dagens försämrade arbetsmiljö och den ökade stressen?

Mer information om solidaritetsupproret!

|

Solidaritetsupproret – dag 61

En del av de som utförsäkras efter att period med tidsbegränsad sjukersättning upphör och som hamnar i åtgärder genom arbetsförmedlingen ska senare kunna återgå till sjukersättning tillsvidare. Men hur det blir med AFA-försäkringen som en del uppbär parallellt med sjukersättningen är en annan sak. Det är viktigt att tänka på att efterskyddstiden i dagsläget är 720 dagar enligt 7 § i försäkringsvillkoren på sidan 17-18. Dröjer återvändandet till sjukersättningen mer än två år så har man alltså förbrukat efterskyddstiden och står utan denna tilläggsförsäkring. Å andra sidan bör man då har större möjligheter att kunna erhålla bostadstillägg enligt lagen (2001:761) om bostadstillägg till pensionärer m.fl.

Mer information om solidaritetsupproret!

|

Författaren till boken ”Retorik för jurister” är Mikael Persson, själv både jurist och retoriker. Boken rekommenderas varmt för de som har en djupare juridisk analysförmåga, och som håller på i någon omfattning med processande. Boken bör också finnas i välsorterade bibliotek och kanske kan lånas genom fjärrlån?

|

Att högre tjänstemän inte saknar brist på idéeer och uppslag till vad man kan utnyttja och missbruka arbetslösa för, det framgår av den här skakande berättelsen om en enhetschef i Landskrona kommun. Ska vi säga att det kanske rentav är en bättre merit i cv:n att vara uppfinningsrik än att ha en god kompetense. Eller så sitter kompetensen främst i den goda uppfinningsrikedomen. Eller tjänar enhetschefen för lite för att ha råd att betala åtminstone för vanliga arbetare inkl. rot-avdrag? Hon lät som sagt socialbidragstagare fälla träd på hennes tomt.

|

Solidaritetsupproret – dag 57

Anarkister förknippas i regel med vänsteranhängare och punkare. Men finns det inte andra ideologiska anarkismfalanger?

Vi har tex. de högerfolk som tycker att skatter är stöld och som därför försöker att undkomma skatt även med olagliga medel. En del av dessa kan man säkerligen kalla högeranarkister.

Sen har vi de folkvalda anarkisterna, det är de som är valda av folket, för folket, men skiter i folket, och framför allt struntar i de arbetslösa, sjuka, svaga och andra utsatta grupper. Och vi har tjänstemanna-anarkisterna i deras släptåg. Även om det inte är så fint att kallas anarkist, så är det icke desto mindre just precis vad dessa folkvalda och tjänstemän är. En typ av anarkister som verkar ha tömt skallen helt på empati.

Mer information om solidaritetsupproret!

|

För de som omfattas av åtgärder i jobb- och utvecklingsgarantin gäller bestämmelserna i förordningen (2007:414) om jobb- och utvecklingsgarantin. Det intressanta med den här förordningen är för det första att den är vagt skriven, och för det andra att det råder fullföljdsförbud enligt 22 a § i förordningen. När det gäller tvångssysselsättning för socialbidragstagare var politikerna inne på resonemanget om tvångsarbete enligt den europeiska konventionen angående skydd för de mänskliga rättigheterna och de grundläggande friheterna. (se prop. 1996/97:124, s. 172)

Det man tänkte på var artikel 4 i konventionen som handlar just om tvångsarbete. Såhär står det i artikeln som Sverige är förpliktat att följa:

Artikel 4 – Förbud mot slaveri och tvångsarbete
1. Ingen får hållas i slaveri eller träldom.
2. Ingen får tvingas att utföra tvångsarbete eller annat påtvingat arbete.
3. Med ”tvångsarbete eller annat påtvingat arbete” enligt denna artikel förstås inte
a) arbete som vanligtvis utkrävs av den som är frihetsberövad i enlighet med bestämmelserna i artikel 5 i denna konvention eller som är villkorligt frigiven från sådant frihetsberövande,
b) tjänstgöring av militär art eller, i länder där samvetsbetänkligheter mot sådan tjänstgöring beaktas, tjänstgöring som i dessa fall utkrävs i stället för militär värnpliktstjänstgöring,
c) tjänstgöring som utkrävs när nödläge eller olycka hotar samhällets existens eller välfärd,
d) arbete eller tjänstgöring som ingår i de normala medborgerliga skyldigheterna.

Enligt punkt 3 utgörs inte påtvingat arbete utan ersättning eller sådant arbete med usla ersättningar något undantag. I rättsfallet van der Mussele ./. Belgien, Ser. A Vol. 70 prövade Europadomstolen i Strasbourg frågan med utgångspunkt i ILO–konventionen nr. 29 om tvångsarbete m.m. och prövade därvid om arbetet hade utkrävts under hot om straff samt om klaganden kunde anses ha utfört arbetet frivilligt. Rättsfallet ställer alltså upp två rekvisit för att vara tillämplig. Dels sanktionsrekvisitet, dels frivillighetsrekvisitet.

Fallet, som prövades med utgångspunkt i ILO-konventionen nr 29, gällde en advokat som tvingades utföra arbete utan ersättning, och vid underlåtenhet hade inträde i det belgiska advokatsamfundet inte varit möjligt. Sanktionsrekvisitet ansågs vara uppfyllt eftersom klaganden löpte risk att inte bli antagen som medlem av det belgiska advokatsamfundet om han vägrade utföra arbetet. När det gällde frivillighetsrekvisitet fann domstolen att det faktum att klaganden vetat om kravet på obetalt arbete inte automatiskt medförde att han godtagit detta. Istället gjorde man en proportionalitetsbedömning varvid man ”prövade om den börda klaganden ålades genom kravet på obetalt arbete stod i rimlig proportion till fördelen av att vara verksam som advokat och om man i ljuset därav kunde tala om frivilligt arbete.”  (se Infolex, not 12 till SFS 1994:1219, 2000 som alltjämt torde äga juridisk giltighet) Det är den här proportionalitetsbedömningen som är lite oklar vad gäller tvångsmässig sysselsättning för socialbidragstagare och för de i jobb- och utvecklingsgarantins fas 3.

Eftersom det råder fullföljdsförbud enligt 22 a § förordningen (2007:414) om jobb- och utvecklingsgarantin så måste man juridiskt sett angripa problemet med hänvisning till 3 § andra stycket förvaltningslagen (1986:223) och då under åberopande av brott mot artikel 4 i konventionen samt under åberopande av de formella reglerna i artikel 6 (rätten till domstolsprövning, som svwenska staten kommer att göra gällande giltighet endast vid ekonomiska förmåner, men detta resonemanget är juridiskt sett tveksamt) och artikel 13 (rätt till ett effektivt rättsmedel).

Eftersom man enligt artikel 35 punkt 1 i konventionen måste uttömma alla nationella rättsmedel (genom länsrätt, kammarrätt och regeringsrätten då beslut av arbetsförmedlingen är ett förvaltningsbeslut), är det alltså lämpligt att man åberopar konventionen redan i sitt överklagande. Efter sista instans avslagit överklagandet utan att beakta konventionen på det sätt man åberopat, har man sex månader på sig att klaga hos Europadomstolen i Strasbourg, detta också enligt artikel 35 punkt 1 i konventionen. Hur man går till väga med ett klagomål i övrigt framgår av domstolens hemsida. Klicka på Applicants, där finns sedan ytterligare länkar samt information på svenska, vad man ska tänka på vid klagomål. Enligt artikel 34 är det möjligt att göra en gruppanmälan av enskilda som känner sig drabbade av konventionsbrott.

Man får också ta i beaktande att man riskerar att få betala en del kostnader enligt domstolsstadgan (Rules of Court). Detta gäller tex. kostnader för vittnen och sakkunniga som man själv åberopar enligt regel A5 punkt 6 på sidan 53. Det finns också begränsade möjligheter till rättshjälp via domstolen, enligt regel 92-93 på sidan 46. De rättsföljder som kan bli aktuella vid konventionsbrott kan man läsa om på sidan 63 och framåt, bla. skadestånd (damages). Jämför artikel 41 i konventionen.

|

Det är en vettig fråga som Margareta Tiger ställer enligt Whipash-nyheter. Men ett vettigt svar kan man inte förvänta sig. Inte från politikerna i alla fall. Det verkliga svaret är att ersättningen krymper drastiskt och att staten därmed sparar pengar. Det är det incitamentet som makthavarna har ändringarna.

|

Sänkt a-kassa får arbetslösa ta jobb snabbare! Men det är ofta låglönejobb. Helt enligt de politiska ritningarna.

|

Nu ska ytterligare en del ha gräddfil in i a-kassan. Tidigare var det alla de som lämnade a-kassan pga. de förhöjda avgifterna, som fick snabbvägar tillbaka till a-kassan. Regeringen upptäckte att det hade kunnat bli deras fall. Men detta är inga långsiktiga lösningar. Långsiktiga politiska lösningar är inte längre Alliansens starka sida, tydligen. Nere i Skåne län tänker man försöka sysselsätta alla utförsäkrade i arbete. Men det är en stark region, hur är det med övriga Sverige där tusentals utförsäkrade kommer att tvingas gå ner i inkomst?

De som menar att man kan leva på 223 kronor eller kanske 320 kronor per dag före skatt kan ju själva visa vägen hur man kan hushålla med så lite pengar.

Men ärligt talat, är oppositionen mycket bättre?

|

Solidaritetsupproret – dag 50

Resurs påskupprop – dag 549

Sociala medborgargardet – dag 92

Genom sjukförsäkringsreformen 2008, där grundtanken att aktivera människor kanske inte är problemet utan där problemet snarare består av synsättet att genom en diagnosbaserad sjukförsäkring utförsäkra folk, kommer sannolikt att göra den här regeringen herostratiskt ryktbar. Det framståe som alltmer tydligt att man vill skapa en växande tillgång på arbetskraft, för att på så sätt pressa ner lönerna. Detta enligt den ekonomiska teorin om tillgång och efterfrågan. Ju fler arbetstagare det finns i förhållande till lediga jobb, desto mer får man anta att arbetstagarna är beredda att gå ner i lön. Vi såg ju exempel på det i höstas när arbetstagare tom. med fackets välsignelse gick ner i lön bara för att behålla jobben. Om detta är en godtagbar lösning kortsiktigt vill jag låta vara osagt, men det får inte bli en permanent lösning på jobbkrisen. Sjuka människor hör inte hemma på Arbetsförmedlingen. Den här regeringen har med en allt tydligare fräckhet visat att man inte förstår de mest grundläggande principerna om hur samhället och dess medborgare ska tas om hand.

Är det en ödets ironi kanske att Resurs påskupprop som startades 20 mars 2008 går in på dag 550 imorgon? Det är också endast 550 dagar som man har rätt till sk. förlängd sjukpenning (från dag 365 till dag 914 i sjukperioden).

Den 27 september går Sociala Medborgargardet in på dag 100, detta nätverket startades av en man med stort civilkurage, Mats Eriksson i Sandviken den 20 juni i år.

Mer information om solidaritetsupproret!

|

Det finns trots allt elände i sjukförsäkringen ett par ljusglimtar i departementspromemorian Ds 2009:45 (Stöd till personer som lämnar sjukförsäkringen – kompletterande förändringar i lagen om allmän försäkring) som nu ska ut på remissrunda innan det blir till en proposition. Är detta kanske en bit valfläsk?

I och med Ds 2009:45 så återinförs SGI-skyddet som tidigare stod i 3 kap. 5 c § lagen om allmän försäkring, dock nu reglerat i 3 kap. 5 c-d §§ lagen om allmän försäkring. Se sidan 56-57 i Ds 2009:45. Enligt övergångsreglerna kommer detta återinförande av SGI-skyddet efter avslutad aktivitets- och sjukersättningsperiod dock inte de tillgodo som utförsäkrats efter 1 juli 2008 men före december 2009. Kanske borde man kräva ett retroaktivt SGI-skydd för denna grupp av utförsäkrade?

En annan intressant reflektion som jag gör i och med Ds 2009:45 är att normkonflikten mellan lagtext och förarbeten beträffande fortsatt sjukpenning nu undanröjs i och med omskrivningen av 3 kap. 4 § lagen om allmän försäkring.Se sidan 55-56 i Ds 2009:45. Hittils har det funnits en möjlighet för försäkringskassan att utnyttja normkonflikten enligt principen lex specialis.

|

Solidaritetsupproret – dag 24

Den riktiga verkligheten, verklighetens verklighet, om sönderslagningen av svenska välfärden, om statsmakternas behandling av sjuka och svaga, börjar tydligen sakta men säkert spridas utanför Sverige. Processjuridikbloggen har de senaste veckorna haft några unika besökare från, Spanien, Storbritannien, Tyskland och USA, detta utöver flertalet besökare från Sverige förstås. Det är nyttigt för omvärlden att få en mera korrekt bild av regeringarnas (nuvarande och förra) antipatiska politik gentemot sjuka och svaga. Processjuridikbloggen kommer därför fortsätta att blogga på engelska om utförsäkringskedjan.

Mer information om solidaritetsupproret!

|

Sverige har att beakta FN:s barnkonvention från 1989. Den nya tidens ström att låta gömda människor få tillång till skola och kanske sjukvård är ytterst lovvärd. Jag säger bara en sak: Ingen är illegal!

|

Solidaritetsupproret – dag 19

Man förstår ärligt talat inte de som ställer in sig i ledet av förföljare av sjuka och utsatta i samhället. För enligt en TCO-artikel vill man tydligtvis både att sjuka ska arbeta och att sjuka sedan inte ska kunna anställas av arbetsgivare. Och TCO är ju inget LO-förbund, det är tjänstemannafacket som presenterar detta angående utförsäkringslagen. En hel del av de tillfrågade hamnar säkert i båda dessa svarskategorier. Så då förstår vi lite lättare vad agendan egentligen är mot sjuka och svaga. För merparten av förföljarna handlar det inte om att hjälpa sjukskrivna ut från ”utanförskap” utan det handlar mer om att slänga in rejäla hästsparkar i de som redan ligger ner. Att ställa dessa människor på socialkontoret. Att skapa ett 2/3-samhälle, där det är vi och dom. Det är ju normalt sett otroligt fult att sparka fysiskt på en liggande person på trottoaren, så vad är den principiella skillnaden gentemot förföljarnas hästsparkar mot sjuka och svaga? Vidare finns det inga principiella skillnader mellan etnisk rensning och social rensning!

Mer information om solidaritetsupproret!

|

English version below!

Solidaritetsupproret – dag 18

Verkliga berättelser från verkliga personer, som blivit utförsäkrade. De är inte bara en del av sjukskrivningsstatistiken, de råkar vara människor också. Och de har olika bakgrund. Ingen går längre säker mot utförsäkringarna.

För översättning av materialet under den svenska länken ovan kan du använda Googles översättningstjänst!

Mer information om solidaritetsupproret!

 

New Blog about the Dark Side of the Ejections from the Swedish National Insurance System

The Solidarity Insurrection – day 18

Real stories from real people, who have been ejected from the sickness insurance system. They are not only a part of the sick leave statistics, they happen to be people too. And they have different backgrounds. No one is safe no more against ejection from the sickness insurance system.

For translation of the stuff at the Swedish link above, please use Google translation service!

Further information on The Solidarity Insurrection!

|

Jag kan förstå oron över eventuella omprövningar av sjukersättningen. Men det finns i regel ingen anledning för flertalet att oroa sig för detta. Efterkonroll och förnyad utredning av arbetsförmågan är i regel inte lika djupgående som en utredning vid nyansökan. Man behöver inte heller ansöka på nytt, utan det som försäkringskassan gör är att man ser om det finns signaler om förbättrad arbetsförmåga. Vid en förnyad utredning kan man tex. kontakta den försäkrade. Man kanske behöver ett medicinskt yttrande av behandlande läkare angående aktuell status på arbetsförmågan. Om den försäkrade inte hörs av vid kontakt från försäkringskassan, kan det däremot ge en välgrundad anledning till en djupare kontroll av arbetsförmågan. Såhär står det i försäkringskassans vägledning 2007:1, version 4, sidan 38:

”Försäkringskassan kan anpassa omfattningen av den förnyade utredningen efter den försäkrades sjukdom eller funktionshinder. Detta innebär stor flexibilitet vid tillämpningen. En förnyad utredning av arbetsförmågan får dock inte enbart bestå av ett kort telefonsamtal med den försäkrade.” (se prop. 2004/05:21, s. 76)

Till att börja med så gäller omprövningarna enbart icke tidsbegränsad sjukersättning (sjukersättning tillsvidare). Den tidsbegränsade sjukersättningen fasas ut fram till december 2012. Det nedan sagda gäller förutsatt att försäkringskassan följer de rättskällor som finns och beaktar deras rättsliga tyngd. Man måste skilja mellan å ena sidan de juridiska tolkningsmöjligheter som finns, och å andra sidan de juridiska tolkningsmöjligheter som sedan rent praktiskt används av tex. försäkringskassan. Det är bara att klicka på länkarna för att få resonemanget nedan bekräftat.

 

Förnyad utredning, efterkontroll och omprövning

Huvudregeln att arbetsförmågan vid sjukersättning tillsvidare ska utredas på nytt var tredje år står i 7 kap 3 b tredje stycket lagen (1962:381) om allmän försäkring och kallas även för förnyad utredning: ”Försäkringskassan skall i samband med beslut om sjukersättning som skall utges tills vidare besluta att en ny utredning av den försäkrades arbetsförmåga skall göras efter viss tid, dock senast inom tre år räknat från beslutet. Efter en sådan utredning skall Försäkringskassan, så länge rätt till sjukersättning föreligger, besluta att ytterligare utredning av arbetsförmågan skall göras efter viss tid, dock senast inom tre år räknat från det att föregående utredning slutfördes. Om den försäkrade har fyllt sextio år behöver beslut om utredning inte fattas.” Från huvudregeln görs några undantag från den förnyade utredningen:

1. De som fått sjukersättning tillsvidare beslutad före 2005-01-01 omfattas inte av reglerna om förnyad utredning. För dem gäller i stället reglerna om efterkontroll, enligt den tidigare formuleringen av 7 kap 3 b tredje stycket lagen (1962:381) om allmän försäkring: Försäkringskassan skall i samband med beslut om sjukersättning eller aktivitetsersättning också bedöma om förnyad utredning av arbetsförmågan skall göras efter viss tid. Denna kontroll kallas även för efterkontroll.
2. De som fått sjukersättning tillsvidare beslutad efter 2004-12-31 men före 2008-07-01 omfattas inte av reglerna om förnyad utredning (se prop. 2007/08:124, s. 48), men en förutsättning är då att man i stället omfattas av 16 a kap lagen (1962:381) om allmän försäkring, dvs. att de omfattas av reglerna för steglös avräkning. ”För att reglerna för steglös avräkning ska kunna tillämpas för en person ska en skriftlig ansökan göras hos Försäkringskassan innan arbetet påbörjas. Ansökan ska göras för varje kalenderår.” (se prop. 2007/08:124, s. 77) Innan man omfattas av reglerna av steglös avräkning (dvs. innan man ansökt om steglös avräkning vilket blir aktuellt om man vill utnyttja en restarbetsförmåga) och efter man upphört att omfattas av dessa regler, kan den juridiskt korrekta slutsatsen inte bli någon annan än att reglerna om förnyad utredning i 7 kap 3 b tredje stycket lagen (1962:381) om allmän försäkring gäller även den här gruppen, dvs. som fått sjukersättning tillsvidare beslutad efter 2004-12-31 men före 2008-07-01. Låt vara att Försäkringskassan i dagsläget inte verkar utnyttja denna juridiska tolkningsmöjlighet, men den står alltså öppen vid en tolkning av berörda rättskällor, en medveten eller omedveten miss i lagstiftningen alltså. Försäkringskassans vägledning (vägledning 2007:1 version 4, sidan 33) ger en viss antydan att 16 a kap lagen (1962:381) om allmän försäkring gäller vid alla förhållande, alltså den här gruppen sjukskrivna som grupp, men vägledningen kolliderar då med en normgivande rättskälla som står över vägledningen vid en tolkningskonflikt. Domstolarna ska ”göra en självständig bedömning … [i socialärenden]. … I princip är det inget som skiljer domstolens prövning av ett ärende om rätt till [socialt bistånd] … från dess prövning av om rätt till en socialförsäkringsförmån föreligger.” (se prop. 1996/97:124, s. 70) Det sagda betyder därför att försäkringskassan vägledning är just inget annat än en vägledning, ingen bindande rättskälla, inte ens en rättskälla av samma tyngd som propositionen, som ju föregår gällande lagstiftning.
3. De som fått sjukersättning tillsvidare beviljad efter 2008-06-30 omfattas inte av några undantag från reglerna om förnyad utredning. Dessa förmåner ska alltså omprövas löpande inom tre år räknat från nyprövning eller föregående omprövning. Det ligger också nära till hands när man läser försäkringskassans vägledning att hävda att intervallerna mellan omprövningarna kan vara och riskerar i vissa fall att sedermera bli kortare än tre år. Treårsgränsen är alltså en bortre gräns. Se vägledning 2007:1, version 4, sidan 34-35!
4. Oavsett när förmånen getts efter 2004-12-31 omfattas de som fyllt 60 inte automatiskt av förnyade utredningen annat än den första utredningen som kommer efter 60-årsdagen. Undantag gäller dock om en sådan förnyad utredning bedöms vara nödvändig. Se vägledning 2007:1, version 4, sidan 32-33!

 

Fördjupad utredning av arbetsförmågan

Enligt 7 kap 3 b § fjärde stycket lagen (1962:381) om allmän försäkring kan försäkringskassan även under tid som sjukersättning eller aktivitetsersättning utges vidta åtgärder enligt första och andra styckena [i samma paragraf]. Innan beslut fattas om medicinsk utredning enligt första eller andra stycket skall, när det kan anses nödvändigt, försäkringsläkarens bedömning inhämtas.

Detta betyder i klarspråk att försäkringskassan efter att hört med försäkringsläkaren

1. kan begära att den försäkrade genomgår undersökning av viss läkare eller genomgår annan utredning såsom arbetsprövning eller arbetsträning, för bedömning av den försäkrades medicinska tillstånd, arbetsförmågan och behovet av och möjligheterna till rehabilitering, och
2. när det kan anses nödvändigt för bedömning av rätt till sjukersättning eller aktivitetsersättning, kan man
   1. begära in utlåtande av viss läkare eller annan sakkunnig,
   2. göra förfrågan hos den försäkrade, den försäkrades arbetsgivare, läkare eller någon annan som kan antas kunna lämna nödvändiga uppgifter, eller
   3. göra hembesök hos den försäkrade.

Men lägg alltså då märke till att det här inte är frågan om en förnyad utredning var tredje år eller efterkontroll enligt 7 kap 3 b § tredje stycket lagen (1962:381) om allmän försäkring, utan är en helt annan, men liknande, åtgärd som kan vidtas efter hörande med försäkringsläkaren enligt 7 kap 3 b § fjärde stycket lagen (1962:381) om allmän försäkring. Detta helt oberoende av när sjukersättningen har beviljats.

 

Villkor för rätt till aktivitetsersättning / sjukersättning

”Som villkor för rätt till sjukersättning och aktivitetsersättning får anges att den försäkrade skall under högst 30 dagar vara intagen på visst sjukhus, vistas på vårdinrättning för försäkringsmedicinsk utredning eller genomgå undersökning av viss läkare. För kostnader som uppstår med anledning av ett sådant villkor skall ersättning lämnas i enlighet med vad regeringen förordnar.” (se 16 kap 2 § lagen om allmän försäkring)

 

Hur går en förnyad utredning till?

Överlag är förnyade utredningar inget att oroa sig över. Det är här inte frågan om en utredning av samma tyngd som vid nyansökan. Läs mer om metodstöd vid förnyad utredning i försäkringskassans vägledning 2007:1 version 4, sidan 37-41.

 

Indragning av sjukersättning

Detta är möjligt om arbetsförmågan förbättrats. Före 1 januari 2009 gällde att arbetsförmågan väsentligen hade förbättrats för att sjukersättning skulle kunna dras in helt eller delvis. (se prop. 2007/08:124, sidan 16 nedre halvan och sidan 17 övre halvan) Ändringen i lagtextformuleringen är det som man i juridiska termer med fog kan kalla för en sänkning av beviskravet för försäkringskassan. Underförstått är det fortfarande försäkringskassan som har att styrka en förbättrad arbetsförmåga (har bevisbördan enligt lagtextens formulering), men kravet för myndigheten är nu alltså lägre än förut.

Hursomhelst ska en eventuell omprövning kommuniceras med den sjukskrivne om man efter en efterkontroll, förnyad utredning eller liknande överväger att helt eller delvis dra in förmånen. (se 16-17 §§ förvaltningslagen)

Beslut om indragning av förmånen ska fattas genom ett formellt beslut, vilket kan överklagas i sedvanlig ordning som flertalet andra förvaltningsrättsliga beslut. (se 21 § förvaltningslagen)

Vid omprövning och överklagande gäller inte heller här de vanliga reglerna om besvärstid i förvaltningslagen. Besvärstiden för omprövning (den obligatoriska enligt 20 kap 11 § första stycket lagen om allmän försäkring) och överklagande i samtliga instanser i denna måltyp är två månader från den dagen då den försäkrade anses ha tagit del av beslutet. (se 20 kap 13 § lagen om allmän försäkring)

 

Hur länge får man behålla sjukersättningen om en förnyad eller fördjupad utredning eller efterkontroll visar på återvunnen arbetsförmåga?

Normalt utges sjukersättning och aktivitetsersättning till och med den månad då den försäkrade avlidit eller tills rätten till förmånen annars upphört. (se 16 kap 9 § lagen om allmän försäkring)

Men för de med sjukersättning tillsvidare gäller ett undantag: Sjukersättning, som utges tills vidare, som ska minskas eller dras in på grund av att arbetsförmågan har förbättrats får utges till dess att den försäkrade fått ett arbete som motsvarar den förbättring som uppkommit, dock längst sex månader. (se 16 kap 7 a § tredje stycket lagen om allmän försäkring)

|

Solidaritetsupproret – dag 14

En hel del sjukskrivna har antagligen också dragit på sig en dålig ekonomi eller kanske rentav skulder. Somliga av dem kanske till och med har börjat sin kamp mot kronofogdemyndigheten parallellt med kampen mot försäkringskassan? Nyheten häromdagen att en person riskerar få sin bostad såld på exekutiv auktion för en skuld på 256 kronor bör fungera som ytterligare en väckarklocka för folket om vilket samhälle vi börjar få. Det här omskrivna fallet säger i och för sig inget om att det är en sjukskriven som drabbats, men som nyss påpekats, så kan man anta att en hel del av de långtidssjuka lyckats dra på sig skulder genom åren och de ligger i så fall långt in i farozonen att hamna på obestånd.Kravlistan på återställare måste därför omfatta även sjuka och svaga som kastas eller riskerar att kastas i händerna på kronofogdemyndigheten! Och vid exekutiv försäljning av bostaden bör man definitivt överväga att släpa svenska staten inför Europadomstolen. Hur en anmälan till Europadomstolen går till rent formellt sett kommer jag att skriva om här på bloggen inom kort.

Kronofogden är Sveriges exekutiva myndighet och verkställer det som man kallar exekutionstitlar enligt 3 kap utsökningsbalken. Och man drar sig alltså inte för att driva in smulorna av en skuld genom att riskera att sätta människor på gatan, för efter exekutionen är avslutad slutar deras ”ansvar och socialen kopplas in för att lösa boendet, säger Lundholm” på Kronofogdemyndigheten. Vilka chanser har då en person att få en bostad genom socialen? Har socialen en skyldighet att per automatik tillhandahålla en ny bostad och under tiden ordna med hotellboende?

Vad som ska undantags från kronofogdens utmätning regleras i 5 kap utsökningsbalken. Enligt 5 kap 1 § 6 p utsökningsbalken undantas från utmätning bostadsrätt till lägenhet som tjänar gäldenären till stadigvarande bostad, såvida ej gäldenären vid förvärv av bostadsrätten har åsidosatt tillbörlig hänsyn mot sina borgenärer eller det med hänsyn till gäldenärens behov och bostadsrättens värde är oskäligt att bostadsrätten undantas från utmätning. Det kursiverade kravet har tolkats i några äldre, men alljämt juridiskt giltiga, vägledande domar från Högsta domstolen. Har gäldenären (dvs. den som är skyldig pengar till en borgenär, dvs. fordringsägare) familj så bör det påverka bedömningen av undantagen enligt 5 kap 2 § utsökningsbalken.

”Bostadsrätter i Täby respektive Göteborg, värda omkring 275 000 kr ansågs ha för högt värde för att kunna undantas från utmätning, NJA 1987 s. 575 I och II. Utmätningar av bostadsrätter upphävdes i fyra senare avgöranden, NJA 1989 s. 409 I-­IV. Enligt Högsta domstolen borde vid tiden för avgörandena (juli 1989) som en allmän riktpunkt gälla utmätningsfrihet för lägenheter avsedda som familjebostäder vilkas värde inte i väsentlig mån översteg 200 000 kr. Lägre gränsvärden kunde tillämpas när det gällde mindre bostadsrättslägenheter. En lägenhet om 2 rum och kokvrå, värd 200 000-­220 000 kr, undantogs dock från utmätning hos en handikappad med särskilt behov av den handikappanpassade lägenheten, NJA 1990 s. 261.” (se not 228 till utsökningsbalken i Infolex 2000)

Svenska grundlagen föreskriver följande: ”Det skall särskilt åligga det allmänna att trygga rätten till hälsa, arbete, bostad och utbildning samt att verka för social omsorg och trygghet.” (1 kap 2 § andra stycket andra meningen regeringsformen) Men detta är ingen individuell rättighet, alltså inte rättighet som man kan göra anspråk på som individ. Det är en målparagraf som avser strukturella lösningar. De individuella rättigheterna i grundlagen finns enbart i 2 kap regeringsformen och parerar till en betydande del med bla. Europakonventionens rättighetskatalog. Europakonventionen är dessutom implementerad i svensk lag sedan 1995, se 2 kap 23 § regeringsformen och lagen (1994:1219) om den europeiska konventionen angående skydd för de mänskliga rättigheterna och de grundläggande friheterna som innehåller konventionstexten på engelska, franska och svenska. Europakonventionens rättighetskatalog står i konventionens avdelning 1, dvs. artiklarna 2-18. Varken i 2 kap regeringsformen eller i Europakonventionens rättighetskatalog står det inskrivet en obetingad rätt till bostad, inte ens en rätt öht. till tak över huvudet. Så grundlagsskyddad rätt till bostad på individuella planet finns inte, varken i svenska lag eller i de folkrättsligt bindande rättsakter som definierar mänskliga rättigheter. Det är därför upp till svenska staten själv att bestämma hur långt den individuella rätten till en ny bostad efter kronofogdemyndighetens härjningar sträcker sig.

Huvudregeln är att socialen inte är skyldig att tillhandahålla en ny bostad. Detta anses vara en bostadspolitisk fråga, alltså man skjuter över ansvaret på den grundlagsstadgade skyldigheten som är strukturell, inte individuell. Undantaget från huvudregeln gäller de som har svårt att få fotfäste på bostadsmarknaden. Det kan vara tex. invandrare eller funktionshindrade, varav man som sjuk alltså får skjuta in sig på sistnämnda. Barnfamiljer är ofta undantagna eller i alla fall mer prioriterade med hänsyn till att barnperspektivet i FN:s barnkonvention är inskriven i 1 kap 2 § socialtjänstlagen. Samma strukturella rättighet till bostad finns också i socialtjänstlagen. ”Socialnämnden skall i sin verksamhet främja den enskildes rätt till arbete, bostad och utbildning.” (se 3 kap 2 § andra stycket socialtjänstlagen) Bestämmelsen stod i 7 § i äldre socialtjänstlagen. Rättigheten är inte absolut. I förarbetena ansåg man att dessa rättigheter särskilt borde framhållas. (se prop. 1979/80:1, del A, s. 140) Men samhällets och socialtjänstens utsikter till att tillhandahålla dessa rättigheter är däremot beroende av situationen på arbetsmarknaden, bostadsmarknaden samt de utbildningsresurser som är tillgängliga.

Ett rättsfall från Regeringsrätten visar vilka krav som ställs på socialtjänstlagen vad gäller den individuella rätten till tak över huvudet, det är rättsfallet RÅ 1990 ref 119. Enligt regeringsrätten är huvudregeln att socialtjänsten inte är skyldig att ordna bostad åt biståndstagare, då detta ankommer på den enskilde själv. Undantagsfallen gäller grupper som har särskilt svårt att komma in på bostadsmarknaden, och där man står helt utan bostad samt behovet inte kan tillgodoses på annat sätt. Se prop 1979/80:1 Del A s. 139 f, 144, 200, 470, 526! Jfr RÅ 1988 Ref 137!

Mer information om solidaritetsupproret!

|

English version below!

Solidaritetsupproret – dag 12

Trots att den kvinnliga befolkningen i Sverige arbetar mer än flertalet systrar i andra länder, tycker svenska regeringen att en jämförelse med tidsbegränsningar av sjukförmåner i andra europeiska länder är bra. Till följd av denna jämförelse hävdar svenska regeringen att svenskarna använder sin sjukförsäkring mer än andra européer. En sådan jämförelse är dock inte adekvat, för om fler människor per capita är på arbetsmarknaden, kommer detta självklart att leda till att fler arbetstagare har rätt till sjukförmåner. Sveriges berömda sociala välfärd krossas nu bit för bit. Och ändå skryter den svenska regeringen i sina uttalanden med att Sveriges sjukförsäkring fortfarande är en av de bästa i Europa.

Om man är sjukskriven i Sverige och arbetar för en svensk arbetsgivare, har man en karensdag innan rätten till sjukförmåner inträder. Under de första fjorton dagarna inklusive karensdagen, alltså under de första 13 dagarna, ansöker man om sjuklön hos arbetsgivaren, och därefter ansöker man om sjukpenning hos försäkringskassan.

Den 1 juli 2008 införde svenska regeringen nya regler i sjukförsäkringen. Trots massiv kritik under den obligatoriska remissrundan som måste genomföras innan beslut tas om ny lagstiftning, brydde sig inte regeringen ett dugg om andra åsikter än sina egna. Inte ens Lagrådet tillfrågades, trots de omfattande förändringarna i sjukförsäkringsreglerna, inklusive reglerna för förtidspension. Annan lagstiftning av mindre betydelse har däremot granskats av Lagrådet, så någonting är definitivt fel här. Jag undrar om det planeras liknande lagstiftningar i andra europeiska länder?

Enligt den nya lagstiftningen har möjligheten att få sjukpenning i mer än sex månader kraftigt minskats. Efter sex månaders sjukledighet, bedöms arbetsförmågan i förhållande till hela den nationella arbetsmarknaden, om det inte finns mycket starka skäl som tyder på möjligheten att gå tillbaka till samma arbete. Detta gäller oberoende av ens yrke eller utbildning, oavsett var man bor eller hur gammal man är. Hur ska en person med svår smärta kunna lämna sitt hem och flytta runt hela landet, bara för att han eller hon är sjuk? Som om smärtan inte vore nog. Efter ett år finns det inga undantag på grund de starka skälen att man möjligen kommer att kunna återgå i samma arbete. Under en period av 450 dagar, kan man normalt inte heller få ersättning för mer än 364 dagar, inklusive 13 dagars sjuklön från arbetsgivaren. Man kan dock få sjuklön från arbetsgivaren, även om rätten till statliga sjukförmåner inte finns under resten av de 450 dagarna.

Efter 2,5 år finns egentligen inte längre någon rätt till sjukpenning, inte vid en bokstavlig tolkning av de nya reglerna. I stället måste man nu ansöka om förtidspension. Villkoren för rätten till förtidspension har skärps rejält. Nu ska alla arbetsförmåga vara borta i förhållande till hela den nationella arbetsmarknaden och det medicinska läget ska betraktas som slutgiltigt samt alla möjligheter till rehabilitering måste anses utsiktslösa.

Syftet med den skärpta lagstiftningen är bara att låta allt fler människor ställas utan sjukförmåner eller förtidspension. Oavsett svenska regeringens uttalanden så är själva syftet med den nya socialpolitiken att konfiskera pengar som varje skattebetalare har betalat under flera decennier.

Jag måste dock betona att jag inte hade varit emot svenska regeringens syfte om det verkligen bara hade varit att aktivera människor. Det är sättet som man genomför ändringarna på, som jag motsätter mig. Inte alla människor klarar av att återhämta sig från långvariga sjukdomar.

Mer information om solidaritetsupproret!

|

 

Planning to Live and Work in Sweden? Then Be Aware of the Absolutely Worthless National Insurance!

The Solidarity Insurrection – day 12

Despite the fact that Sweden’s female population is considered to work more than most of their fellow sisters outside Sweden, the Swedish government recognizes the comparison with time limit of sickness compensation in other European countries. Due to this comparison, the Swedish Government claims that the Swedish population uses the sickness insurance more than the population in other European countries. Such a comparison however is not adequate, because if more people per capita is on the labour market, this will logically result in more people on sickness benefit. Sweden’s famous social welfare is now being smashed peace by peace. And yet the Swedish Government brags with their statement that Sweden’s sickness insurance still is one of the best in Europe.

If you are on sick leave in Sweden and work for a Swedish employer, you must accept one qualifying day before you can claim sickness compensation. During the first fortnight including the qualifying day, thus for the first 13 days of entitlement to sickness compensation, the claim must be made to the employer, and after that the claim is to be made to the Social Insurance Office (National Insurance Office in British English).

On 1st July 2008 the Swedish government introduced  new legislation on the sickness insurance field. Despite massive complaints during the compulsory consultative round of judicial preview carried out before deciding the new legislation, the Government took absolutely no notice of other opinions than their own. Even the Council on Legislation in Sweden was disregarded, despite the vast changes in the rules of sickness insurance, including early retirement compensation. Other legislation of less importance have been reviewed by the Council on Legislation, so something must definitely be wrong here. I wonder if there are similar legislations planned in other European countries?

According to the new legislation, the opportunity to claim sickness benefit for more than six months have been extremely reduced. After six months of sickness leave, the working capacity is valued under the entire national labour market, unless there are very strong reasons suggesting the possibility to go back to the same employer as before entering the time of sickness leave. This goes regardless of your occupation or education, regardless of were you live or how old you are. How will a person with severe pain be able to break up and move across the country, just because he or she is ill? As if the pain wasn’t enough. After one year there are no exceptions made due to the very strong reasons suggesting the possibility to go back to the same employer. In a period of 450 days, you can normally claim daily sickness compensation only for 364 days, including the 13 days with compensation from the employer. You can however claim sickness compensation from the employer, even when there is no right to sickness compensation from the state for the rest of the period of those 450 days.

After 2.5 years, there ought to be no more right to daily sickness compensation, not according to a literal interpretation of the new legislation. Instead you must now claim early retirement compensation. The conditions for the right to early retirement compensation have been properly tighten up. Now you must have absolutely no working capacity left, valued under the entire national labour market and this medical situation must be considered terminal as well as all opportunities of rehabilitation must be considered unsuccessful.

The purpose of the new tighten legislation only aims to leave more and more people without sickness compensation or early retirement compensation. Whatever the Swedish government argues about, the genuine purpose of the new social policy is to confiscate money that every tax payer have paid during several decades.

However, I must stress that I wouldn’t mind the Swedish government’s purpose of activating people if this was the only purpose. It’s the way this the changes are made, that I oppose. Not all people are able to recover from long-lasting sicknesses.

Further information on The Solidarity Insurrection!

|

Att mänskliga rättigheter inte är något som vår svenska högerregering sätter något större värde på har vi börjat få allt mer bekräftat med tanke på högerpiskan mot arbetslösa och sjuka och andra svaga och utsatta grupper. Man undrar hur långt svenska folket tänker låta det här starkt högerinfekterade samhället drivas egentligen? Nu senast genom en skuld på 256 kronor som betyder utmätning av en bostad! Vart tog proportionalitetsprincipen i utmätningsärenden vägen? 256 kronor i skuld kan betyda ytterligare en hjälpande högernäve ut ur ”utanförskap” kanske, eller?

Och det kan inte på långa vägar uteslutas att det här förfarandet strider mot europeiska människorättskonventionen (EMRK). Närmare bestämt mot artikel 1 i EMRK:s tilläggsprotokoll 1 av den 20 mars 1952 (TP1), som Sverige också anslutit sig till (se SFS 1994:1219). Det är artikeln i Europakonventionen som berör äganderätten och som ofta varit föremål för prövning i Europadomstolen, inte helt oväntat en del gånger med svenska staten inblandad. Artikel 1 i tilläggsprotokoll 1 till EMRK föreskriver följannde:

Artikel 1 – Skydd för egendom

Varje fysisk eller juridisk person skall ha rätt till respekt för sin egendom. Ingen får berövas sin egendom annat än i det allmännas intresse och under de förutsättningar som anges i lag och i folkrättens allmänna grundsatser.

Ovanstående bestämmelser inskränker dock inte en stats rätt att genomföra sådan lagstiftning som staten finner nödvändig för att reglera nyttjandet av egendom i överensstämmelse med det allmännas intresse eller för att säkerställa betalning av skatter eller andra pålagor eller av böter och viten.

Huvudregeln i första stycket i artikel 1 TP1 innebär äganderättens upprätthållande och undantag från denna rätt måste noga definieras i nationell lag, främst pga. kravet på förutsägbarhet. Förutsättningarna för undantag står i andra stycket i artikel 1 TP1. Det står i sista bisatsen att indrivning pga. skatter och avgifter samt böter och viten är undantagna från huvudregeln, alltså underförstått då att andra skulder inte är undantagna för ingrepp i äganderätten.

Det är klart att även kontanta tillgångar och lön är privat egendom och normalt kan utmätas, så det är svårt att säga hur långt den här artikeln sträcker sig i förhållande till de nu genomförda ingreppen i äganderätten. Men vid ”samtliga slag av äganderättsintrång gäller proportionalitetsprincipen, där nödvändigheten av intrånget i det allmännas intresse balanseras mot det men den enskilde lider. Staten ges här en förhållandevis vid egen bedömningsmarginal (margin of appreciation).” cit not 113 till SFS 1994:1219 Infolex årgång 2000

Ett alternativ kan kanske vara att kronofogden säljer bostaden genom en mäklare som kan förmedla ett bostadsbyte mellan hyresrätt och den kapitalbärande bostaden? För annars undrar man vad som händer den här ”kunden” hos Kronofogden? Hamnar han på gatan som uteliggare nu, eller? För 256 kronor? Hursomhelst så är det redan i nuläget möjligt att åberopa EMRK TP1 gentemot Kronofogdemyndigheten, och sedan driva ärendet hela vägen via de svenska instanserna till Europadomstolen. Det stinker folkrättsbrott igen som vanligt i högeralliansens spår, för vilken gång i ordningen har jag tyvärr tappat räkningen vid det här laget.

Undantag från utmätning görs i vissa fall för bostadsrättslägenheter!

|

Solidaritetsupproret – dag 11

Regeringens förföljelsepolitik mot sjuka börjar nu också ge tråkiga effekter för försäkringskassans personal, här tex. en handläggare som sköter utredningar om rätten till föräldraförmåner. Tidigt i våras kom också en nyhet om en annan handläggare på försäkringskassan som riskerade utförsäkring. Nu börjar regeringens egentliga och mycket cyniska och fula måsättning att klarna allt mer. Avsikten verkar vara dels att utarma försäkringen för befolkningen, dels att köra försäkringskassans personal i botten så servicen mot befolkningen också försämras. Att detta ska leda till att folket tröttnar på försäkringskassan och i stället allt mer kommer att föredra privata försäkringar står nu allt mer klart. Det är en lömskhetens fula tryne vi ser på hela regeringen och dessa hejdukar som ute i samhällsdebatterna gapar och skriker för full hals om att slå sånder välfärden. Ute i debatterna läser man allt från slemmig gubbhöger till tonårsfinniga datapajaser som gnäller över systemet som det varit hittills.

Mer information om solidaritetsupproret!

|

Solidaritetsupproret – dag 9

Alltså, den här skrivningen ger mig en skrämmande och obehaglig känsla å deras vägnar som nu har eller beviljas icke tidsbegränsad sjukersättning:

”De som har tidsbegränsad förtidspension eller permanent, det är bara några få procent som någonsin kommer tillbaka, för de får ingen hjälp.”

Tänker man ”hjälpa” de med permanent förtidspension efter man ”hjälpt” de med tidsbegränsad förtidspension? Frågan är ju faktiskt berättigad med tanke på att regeringen och Husmark har noll framförhållning.

För det behövdes uppenbarligen ingen utrensningskedja för att få ut 40 % långtidssjuka i arbete genom samarbetet mellan försäkringskassan och arbetsförmedlingen, det samarbetet startade 2003, men i och med utrensningskedjan så får man ju genom det högerinfekterade underverket 50 000 personer friskförklarade.

Bara vips, så kan de gå från en stigmatiserad långtidssjukskrivning rakt ut på arbetsmarknaden. Till arbetsgivare som enligt Husmark självklart väntar med öppna famnen och med största frenesi tar emot de som har ganska omfattande och växlande sjukskrivningshistorik bakom sig. Hellre en långtidssjuk 50-åring med omfattande smärtproblematik än en kärnfrisk och arbetsduglig 20-åring. Eller hur tänker utförsäkringsministern, egentligen?

För första gången på evigheter kommer det en vettig kommentar från en socialdemokrat. Berit Högman, socialdemokratisk ledamot i arbetsmarknadsutskottet, uttalar sig kritiskt till utförsäkringsministerns tro på att det i slutändan kommer innebära en förbättring av sjukförsäkringarna då de utförsäkrade sätts in i olika former av arbetsinsatser via Arbetsförmedlingen. ”Jag tycker inte att det är en bra idé. Arbetslöshetsförsäkringen ska vara en omställningsförsäkring som hjälper människor från ett jobb till ett annat. Det är olyckligt att blanda ihop de olika försäkringssystemen. Det bidrar bara till ett permanent avstånd till den ordinarie arbetsmarknaden”, säger Berit Högman.

Inte bara har arrogansregeringen en usel framförhållning, man lyckas även med konststycket att gröta ihop avsikten med de olika socialförsäkringstyperna. Lite mer klös från oppositionen både före och efter valet så kanske, med betoning på kanske, kan vi få en partiell återställare. Men nej, jag tror fortfarande inte vi är där när det gäller oppositionen och deras frasmakeri. De ska förtjäna min röst innan de får den. Så tidigast valet 2014 kan de få min röst, under förutsättning att de vinner 2010 och visar prov på en genuin vilja att återställa det som högerpacket trasat sönder. Inklusive återställare av sgi för de som utförsäkrats och annan upprättelse som kan bli nödvändig. Men jag instämmer i Högmans uttalande.

A-kassan är en omställningsförsäkring för jobbyte, inte en sjukförsäkring för utförsäkrade. Gör åtminstone ett ärligt försök att trycka in detta faktum bakom pannbenet, Husmark!

Mer information om solidaritetsupproret!

|

Solidaritetsupproret – dag 6

Men ärligt talat, det här med att ökade socialbidragskostnader skulle slå ut annan viktig kommunal verksamhet är väl knappast en överraskning heller. Det kunde man se en antydan om redan då utförsäkringslagen planerades förra våren. Och värre kan det bli också. 50 000 förtidspensionärer börjar snart sin utförsåkning ur sjukförsäkringen och under tiden mässar regeringen om kommande åtgärdspaket för denna grupp. Varför har den här regeringen så usel framförhållning? Varför? Varför gick införandet av utförsäkringskedjan med blixtens hastighet och utan att passera Lagrådet, medan den här mindre reformen (en reform i reformen sas.) drar ut såhär på tiden och går med Skalmans hastighet, med den påföljden att sjuka oroas för sin ekonomiska livssituation? Den här regeringen liksom dess företrädare vittnar om en politisk härdsmälta och det politiska systemet tycks spåra ur allt mer och mer.

Mer information om solidaritetsupproret!

|

Offentlighet som huvudregel och sekretess som undantag

Överlag kan man konstatera att den största förändringen i och med den nya offentlighets- och sekretesslagen (2009:400) tycks vara av redaktionellt slag, i det här fallet alltså för att göra lagtexten mera överskådlig och lättläst för gemene man. De materiella ändringarna i och med den nya lagen går jag inte in på i detta inlägget, de får vänta till en annan gång.

Principerna om styrkan på sekretessen är emellertid densamma. I de fall det finns sekretess, utgör sekretessen alltså ett undantag från huvudregeln om offentlighet. (se 2 kap 2 § tryckfrihetsförordningen, särskilt paragrafens andra stycke, där alltså offentlighets- och sekretesslagen avses och till den anslutna författningar avses) Detta innebär att om man inte hittar tillämpliga sekretessregler, så är det frågan om offentlighet. Detta under förutsättning att det är frågan om allmänna handlingar enligt 2 kap 3 § tryckfrihetsförordningen. Det finns dessutom några viktiga undantagsregler i delar av 2 kap tryckfrihetsförordningen, tex. privata brev till myndighetspersoner, det kan vara semesterkort från arbetskamrater som dyker upp bland inkommande post. Sådan post är i regel inte allmänna handlingar, se 2 kap 4 § tryckfrihetsförordningen. Det är dock inte frågan om vad man kallar försändelsen som avgör om det är en allmän handling eller inte. Det är innehållet som är avgörande. Om man skickar ett semesterkort med en vädjan att handläggaren ska höra av sig efter semestern och berätta hur utredningen av ens ärende går, så kan det dock mycket väl snarare vara frågan om en allmän handling.

Sekretess gäller antingen hos viss myndighet eller i viss verksamhet hos olika myndigheter.

Styrkan på sekretessen

Det finns tre grader av sekretess, alltså tre olika typer av styrka på sekretessen:

1. Rakt skaderekvisit som innebär att offentlighet är huvudregel och sekretess är undantag, vid menprövningen. Ett exempel på formulering av rakt skaderekvisit är bestämmelsen i 21 kap 1 § första stycket offentlighets- och sekretesslagen: Sekretess gäller för uppgift som rör en enskilds hälsa eller sexualliv, såsom uppgifter om sjukdomar, missbruk, sexuell läggning, könsbyte, sexualbrott eller annan liknande uppgift, om det måste antas att den enskilde eller någon närstående till denne kommer att lida betydande men om uppgiften röjs.
2. Omvänt skaderekvisit som innebär att sekretess är huvudregel och offentlighet är undantag, vid menprövningen. Ett exempel på formulering av omvänt skaderekvisit är bestämmelsen i 21 kap 3 § tredje stycket offentlighets- och sekretesslagen: Sekretess gäller för uppgift om kopplingen mellan fingerade personuppgifter som en enskild har medgivande att använda enligt lagen (1991:483) om fingerade personuppgifter och den enskildes verkliga personuppgifter, om det inte står klart att uppgiften kan röjas utan att den enskilde eller någon närstående till denne lider men.
3. Skaderekvisit saknas vilket innebär att det är frågan om absolut sekretess och ingen menprövning görs. Ett exempel på formulering av absolut sekretess, alltså där sekretess gäller men något av skaderekvisiten saknas, är bestämmelsen i 26 kap 3 § första stycket offentlighets- och sekretesslagen: Sekretess gäller inom kommunal familjerådgivning för uppgift som en enskild har lämnat i förtroende eller som har inhämtats i samband med rådgivningen.

Sekretessens varaktighet

Om det finns sekretess, så upphör den efter en viss tid. Sekretessens varaktighet varierar beroende på vilken sekretess det är frågan om. Man ska då tänka på att det i regel är en bortre gräns för sekretessen, dvs. sekretessen vara högst ett visst angivet antal år. Ett exempel är regeln i 26 kap. 3 § andra stycket offentlighets- och sekretesslagen om socialtjänstens familjerådgivning: För uppgift i en allmän handling gäller sekretessen i högst sjuttio år. Det är alltså en bedömning som innebär att sekretessen i praktiken kan upphöra långt före den bortre tidsgränsen. Sekretessens varaktighet anges i anslutning till varje enskild sekretessbestämmelse.

Begränsad sekretess

Det är också viktigt att påpeka att i en del fall gäller sekretessen bara handläggning eller utredning av ett ärende, men inte själva beslutet. Ett exempel på detta är socialtjänstens ärenden om vård utan samtycke. Sekretess gäller i socialtjänstens utredning av vård utan samtycke enligt 26 kap 1 § offentlighets- och sekretesslagen, men själva beslutet om vård utan samtycke är undantaget från sekretess enligt 26 kap 7 § första stycket offentlighets- och sekretesslagen. Själva beslutet kan alltså inte undanhållas massmedierna med motiveringen att det finns sekretess. Man kan alltså tvinga socialtjänsten att lämna ut beslutet i aktuell fråga, men eftersom beslut i princip ska innehålla beslutsmotivering, måste myndigheten därför stryka över beslutsskälen.

Sekretessbrytande bestämmelser

Sekretessbrytande bestämmelser, som förut fanns i 14 kap sekretesslagen (1980:100) har nu överförts till 10 och 12 kap offentlighets- och sekretesslagen (2009:400). Det finns också sekretessbrytande bestämmelser bland de materiella sekretessreglerna inne i de olika kapitlen. Ett exempel är bestämmelsen i 29 kap 7 § offentlighets- och sekretesslagen (2009:400).

Sekretessbrytande bestämmelser är alltså undantaget från sekretessreglerna, dvs. undantaget från undantaget så att säga.

Sekretesseftergift av den enskilde gäller oavsett styrkan på sekretessen. Man kan alltså själv efterge sekretessen även kring uppgifter som omgärdas av absolut sekretess. Detta framgår av 12 kap 2 § offentlighets- och sekretesslagen. Sekretessen gäller inte heller i förhållande till den enskilde själv, vilket står i 12 kap 1 § offentlighets- och sekretesslagen. Men lägg märke till att dessa regler gäller med ett viktigt undantag, nämligen om inte annat föreskrivs i lagen.

Med att annat föreskrivs i lagen avses tex. reglerna i 25 kap 6-7 §§, 26 kap 5 §, 28 kap 2 §,  28 kap 3 § första stycket och 35 kap 3 § offentlighets- och sekretesslagen. Detta innebär alltså att man som allvarligt sjuk kanske i en livshotande sjukdom inte ska kunna utnyttja möjligheten att efterge sekretessen mot andra bara för att få reda på vilken allvarlig sjukdom man lider av. Dessa undantag är värda att tänka på vid tillämpningen av 16 § och 17 § andra stycket förvaltningslagen (1986:223).

Andra organisationer än myndigheter kan omfattas av offentlighet och sekretess

Enligt 2 kap 4 § offentlighets- och sekretesslagen (2009:400) gäller reglerna om offentlighet och sekretess även vissa organisationer som inte är myndigheter, men som alltså utför myndighetsliknande arbetsuppgifter. Dessa ska då framgå av bilagan i slutet av offentlighets- och sekretesslagen (2009:400). Ett exempel på organisationer som utan att utgöra myndighet per definition ända ska tillämpa reglerna om offentlighet (2 kap tryckfrihetsförordningen) och sekretess (offentlighets- och sekretesslagen) är arbetslöshetskassorna i de fall det gäller prövning av ärenden om arbetslöshetsersättning (SFS 1997:238) och av ärenden om medlemsavgift för arbetslös medlem (SFS 1997:239).

Lagens disposition

AVDELNING I. INLEDANDE BESTÄMMELSER

1 kap. Lagens innehåll

2 kap. Lagens tillämpningsområde

3 kap. Definitioner

AVDELNING II. MYNDIGHETERS HANTERING AV ALLMÄNNA HANDLINGAR

4 kap. Allmänna åtgärder för att underlätta sökande efter allmänna handlingar, m.m.

5 kap. Registrering av allmänna handlingar och sekretessmarkering

6 kap. Utlämnande av allmänna handlingar och uppgifter, överklagande, m.m.

AVDELNING III. ALLMÄNNA BESTÄMMELSER OM SEKRETESS

7 kap. Grundläggande bestämmelser

8 kap. Vilka sekretessen gäller mot

9 kap. Förbud i annan lagstiftning mot att röja eller utnyttja uppgift

10 kap. Sekretessbrytande bestämmelser och bestämmelser om undantag från sekretess

11 kap. Överföring av sekretess

12 kap. Sekretess i förhållande till den enskilde själv, m.m.

13 kap. Rätten att meddela och offentliggöra uppgifter

14 kap. Ansvar

AVDELNING IV. SEKRETESS TILL SKYDD FÖR ALLMÄNNA INTRESSEN

15 kap. Sekretess till skydd för rikets säkerhet eller dess förhållande till andra stater eller mellanfolkliga organisationer

16 kap. Sekretess till skydd för rikets centrala finanspolitik, penningpolitik eller valutapolitik

17 kap. Sekretess till skydd för myndigheters verksamhet för inspektion, kontroll eller annan tillsyn

18 kap. Sekretess till skydd främst för intresset av att förebygga eller beivra brott

19 kap. Sekretess till skydd för det allmännas ekonomiska intresse

20 kap. Sekretess till skydd för intresset av att bevara djur- eller växtart

AVDELNING V. SEKRETESS TILL SKYDD FÖR UPPGIFT OM ENSKILDS PERSONLIGA ELLER EKONOMISKA FÖRHÅLLANDEN

21 kap. Sekretess till skydd för uppgift om enskilds personliga förhållanden oavsett i vilket sammanhang uppgiften förekommer

22 kap. Sekretess till skydd för enskild vid folkbokföring, delgivning, m.m.

23 kap. Sekretess till skydd för enskild i utbildningsverksamhet, m.m.

24 kap. Sekretess till skydd för enskild inom forskning och statistik

25 kap. Sekretess till skydd för enskild i verksamhet som avser hälso- och sjukvård, m.m.

26 kap. Sekretess till skydd för enskild inom socialtjänst, vid kommunal bostadsförmedling, adoption, m.m.

27 kap. Sekretess till skydd för enskild inom verksamhet som rör skatt, tull, m.m.

28 kap. Sekretess till skydd för enskild när det gäller socialförsäkringar, studiestöd, arbetsmarknad, m.m.

29 kap. Sekretess till skydd för enskild i verksamhet som rör transporter och andra former av kommunikation

30 kap. Sekretess till skydd för enskild i verksamhet som avser tillsyn m.m. i fråga om näringslivet

31 kap. Sekretess till skydd för enskild i annan verksamhet med anknytning till näringslivet

32 kap. Sekretess till skydd för enskild i verksamhet som rör annan tillsyn, granskning, övervakning, m.m.

33 kap. Sekretess till skydd för enskild hos Diskrimineringsombudsmannen, Barnombudsmannen och Konsumentombudsmannen, m.m.

34 kap. Sekretess till skydd för enskild vid utsökning och indrivning, skuldsanering, m.m.

35 kap. Sekretess till skydd för enskild i verksamhet som syftar till att förebygga eller beivra brott, m.m.

36 kap. Sekretess till skydd för enskild i vissa mål och ärenden hos domstol, vid medling i arbetstvister, i ärenden om rättshjälp, m.m.

37 kap. Sekretess till skydd för enskild vid utlänningskontroll, i Schengensamarbetet, m.m.

38 kap. Sekretess till skydd för enskild i verksamhet som rör totalförsvar, krisberedskap, m.m.

39 kap. Sekretess till skydd för enskild i personaladministrativ verksamhet

40 kap. Sekretess till skydd för enskild hos övriga myndigheter och i övriga verksamheter

AVD. VI. SÄRSKILDA BESTÄMMELSER OM SEKRETESS HOS VISSA ORGAN:

41 kap. Riksdagen och regeringen

42 kap. Riksdagens ombudsmän, Justitiekanslern, Säkerhets- och integritetsskyddsnämnden och undersökningskommissioner

43 kap. Domstolar m.m.

AVDELNING VII. TYSTNADSPLIKT SOM FÖLJER AV ANDRA FÖRFATTNINGAR OCH SOM INSKRÄNKER RÄTTEN ATT MEDDELA OCH OFFENTLIGGÖRA UPPGIFTER

44 kap. Tystnadsplikt som följer av andra författningar och som inskränker rätten att meddela och offentliggöra uppgifter

Bilaga

|

Kommenterade lagtexter

Offentlighets- och sekretesslagen (2009:400) finns numer med kommentarer paragraf för paragraf. Se under inlägget Lagtexter med kommentarer!

|

Det är glädjande att i alla fall nåt inom EU kan vara positivt. Redan i dagsläget finns ett utkast till en rättighetskatalog på EU-nivå, alltså parallellt med Europakonventionen om de mänskliga rättigheterna, som dessutom är lagfäst i svensk rätt. Generaladvokaten har börjat stödja sig allt mer på den kommande rättighetskatalogen som i och för sig inte binder EU-domstolen än, men utkastet fyller ut luckor i det europeiska rättsystemet. En sådan lucka skulle man kunna betrakta bristen på ekonomisk rättshjälp som rör stora ersättningar eller förmåner som tex förtidspension och arbetsskadelivränta. Den artikel som man då ska hänvisa till är artikel 47 i utkastet. Utkastet är ett tillägg till Lissabonfördraget och tillägget träder alltså inte juridiskt sett i kraft förrän Lissabonfördraget träder i kraft. Vid tvister med Försäkringskassan kan det nu (i analogi med utkastet) eller i framtiden (i direkt tillämpning) alltså bli aktuellt att vid överklagande av avslag på ansökan om rättshjälp begära förhandsbesked av EU-domstolen om hur den svenska rättshjälpslagen förhåller sig till artikel 47 i EU:s nya människorättsstadga. Människorättsstadgan finns även på Eur-Lex hemsida. Vill man hemställa att nationella domstolen i frågor som rör EU-rätten ska inhämta förhandsbesked om hur EU-reglerna ska tolkas i den nationella lagtolkningen, åberopar man artikel 234 i EU-fördraget (efter Lissabonfördragets formella ikraftträdande sker en artikelförskjutning till artikel 267 när det gäller förhandsbesked). En omnumreringstabell för dig som ofta läser EU-fördraget finns här.

Den regeln säger följande;

1. Domstolen skall vara behörig att meddela förhandsavgöranden angående
   1. tolkningen av detta fördrag,
   2. giltigheten och tolkningen av rättsakter som beslutas av gemenskapens institutioner och av ECB,
   3. tolkningen av stadgar för organ som upprättats genom rättsakter som beslutats av rådet, när stadgarna föreskriver detta.
2. När en sådan fråga uppkommer vid en domstol i en medlemsstat får den domstolen, om den anser att ett beslut i frågan är nödvändigt för att döma i saken, begära att domstolen meddelar ett förhandsavgörande.
3. När en sådan fråga uppkommer i ett ärende vid en domstol i en medlemsstat, mot vars avgöranden det inte finns något rättsmedel enligt nationell lagstiftning, skall den nationella domstolen föra frågan vidare till domstolen.

Sista punkten kan innebära att frågan först måste uttömmas genom alla nationella rättsmedel (överklagande) innan man kan göra anspråk på att domstolen ska inhämta förhandsavgörande.

Om och när Lissabonfördraget trätt i kraft så kommer en nummerförskjutning framåt antagligen att ske så i det nya EU-fördraget efter tillägg enligt Lissabonfördraget lär det inte vara artikel 234 man ska åberopa.

Man får dock räkna med att behöva anlita advokat för att åberopa förhandsbeskedet, eftersom det råder advokatmonopol vid förhandlingar i EU-domstolen. Hur rättsläget är utan muntlig förhandling i EU-domstolen är däremot inte helt klart. Se artikel 19 i EU-domstolens stadga: ”Övriga parter skall företrädas av en advokat.”

Efter Reinfeldts uttalande om vård utomlands är en kommentar nödvändig. Reinfeldt säger att kostnader för vård i utlandet först bör godkännas av Försäkringskassan innan patienten åker i väg utomlands för tex. för sin operation.

Man kan ju då inte låta bli att undra hur detta ska gå till rent praktiskt med tanke på de långa handläggningstiderna i vissa ärenden på Försäkringskassan? Blir det långa väntetider på besked även i de här ärendena så förfelas kanske syftet för vård utomlands. I alla fall inom Europeiska Unionen.

För de som söker behandling utanför Sverige men inom EU/EES är det kanske bra att som patient ta reda på vilka rättigheter man faktiskt har anspråk på mot svenska staten/Försäkringskassan, i stället för att lyssna på regeringens ensidiga uttalanden.

För det första är mer detaljerade EU-regler på vårdområdet och vårdkostnaderna under utarbetande.

För det andra är det i dagsläget, i brist på detaljerade regler, en princip som framkommit i EU-domstolens praxis är framför allt: EU-domstolen ”har till exempel fastställt att om man inte kan få behandling ’i rätt tid’ inom ramen för det nationella systemet, det vill säga inom en godtagbar väntetid, har man rätt till behandling i en annan EU medlemsstat.”

De EU-regler som är av betydelse i denna frågan är socialförsäkringsförordningen 1408/71 samt två vägledande domar från EU-domstolen, mål C-157/99 och mål C-385/99. Det kan löna sig att närmare studera dessa för att se vilka rättigheter man har som vårdsökande patient.

EU:s socialförsäkringsförordning har enligt huvudregeln i artikel 2 en begränsad tillämpning: ”Denna förordning skall gälla anställda, egenföretagare och studerande som omfattas eller har omfattats av lagstiftningen i en eller flera medlemsstater och som är medborgare i en medlemsstat eller är statslösa eller flyktingar bosatta inom en medlemsstats territorium samt deras familjemedlemmar och efterlevande.”

Den bestämmelse som reglerar kostnader för vård i annat EU-land står i förordningens artikel 22 och framåt. Men det görs ett undantag i artikel 22 a som vidgar målgruppen vid vård i ett annat EU-land: ”Utan hinder av artikel 2 skall artikel 22.1 a och c samt artikel 22.1a också tillämpas på personer som är medborgare i en medlemsstat och som är försäkrade i enlighet med lagstiftningen i en medlemsstat samt på familjemedlemmar som är bosatta tillsammans med dem.”

Det innebär att följande delar i förordningens artikel 22 gäller även de som saknar anställning, är egna företagare eller studerar:

Artikel 22 Vistelse utanför den behöriga staten — Återkomst eller flyttning till en annan medlemsstat under sjukdom eller moderskap — Behov av att resa till en annan medlemsstat för att få lämplig vård 1. En anställd eller egenföretagare som uppfyller villkoren i den behöriga statens lagstiftning för att få förmåner, i förekommande fall med beaktande av bestämmelserna i artikel 18, och a) vars tillstånd ställer krav på vårdförmåner som av medicinska skäl blir nödvändiga under en vistelse inom en annan medlemsstats territorium, med beaktande av förmånernas karaktär och vistelsens förväntade längd, eller; c) som efter tillstånd av den behöriga institutionen beger sig till en annan medlemsstats territorium för att där få den vård som hans hälsotillstånd kräver, har rätt till följande förmåner: i) Vårdförmåner som utges för den behöriga institutionens räkning av institutionen på vistelse- eller bosättningsorten enligt bestämmelserna i den lagstiftning som den sistnämnda institutionen tillämpar som om han vore försäkrad där. Längden av den period under vilken förmåner utges skall dock bestämmas enligt den behöriga statens lagstiftning. ii) Kontantförmåner som utges av den behöriga institutionen enligt bestämmelserna i den lagstiftning som denna institution tillämpar. Efter överenskommelse mellan den behöriga institutionen och institutionen på vistelse- eller bosättningsorten, kan dock sådana förmåner utges av den sistnämnda institutionen för den förstnämndas räkning enligt bestämmelserna i den behöriga statens lagstiftning. 1a. Administrativa kommissionen skall fastställa en förteckning över vårdförmåner som av praktiska skäl först måste vara föremål för en överenskommelse mellan den berörda personen och den vårdgivande institutionen för att förmånerna skall kunna utges under en vistelse i en annan medlemsstat.

Enligt artikel 22.1 c i förordningen måste man alltså i princip först ha ett positivt förhandsbesked från Försäkringskassan före avresan för att vara säker på att efter vård i ett annat EU-land får kostnaderna betalda av svenska staten.

Men för vilken typ av vård gäller då denna möjlighet att få vårdkostnaden betald av svenska staten, och därmed krav på ett positivt förhandsbesked? I väntan på enhetliga EU-regler har EU-domstolen meddelat två vägledande domar, mål C-157/99 och mål C-385/99. Det är inte nödvändigt att läsa igenom hela dokumenten, det finns i inledningen av domen en sammanfattning av de viktigaste principerna som EU-domstolen uttolkat. Vill ha mera detaljerad info om vad principerna betyder, får man läsa vidare i domen.

Av EU-domstolens dom i mål C-157/99 följer att ett positivt förhandsbesked för vårdkostnader i annat EU-land ska ges under tre förutsättningar, nämligen

1.      att den vårdsökande är försäkrad i Sverige,2.      att behandlingen kan betraktas som ”sedvanlig i de berörda yrkeskretsarna”, vilket är ett kriterium som även tillämpas när det är fråga om att avgöra huruvida sjukhusvård som utförs inom det nationella territoriet skall ersättas, och 3.      att den medicinska behandlingen av den försäkrade personen kräver detta.

Kravet på att behandlingen skall vara av ”sedvanlig” innebär att en ansökan om förhandsbesked inte får avslås om ”den ifrågavarande behandlingen är tillräckligt beprövad och erkänd av den internationella medicinska vetenskapen”.

Kravet på att den medicinska behandlingen av den försäkrade personen kräver vård i ett annat EU-land innebär att ”ansökan om tillstånd endast kan avslås med motiveringen att behandlingen inte är medicinskt nödvändig när en identisk behandling eller en behandling som är lika effektiv för patienten kan erhållas i tid vid en inrättning med vilken den sjukförsäkringskassa som den försäkrade personen tillhör har ingått ett avtal”. (jfr även mål C-385/99)

”Vid bedömningen av om en behandling som är lika effektiv för patienten kan erhållas i tid vid en inrättning som har ingått ett avtal med den sjukkassa som den försäkrade personen tillhör, är de nationella myndigheterna skyldiga att ta hänsyn till samtliga omständigheter i det enskilda fallet och därvid vederbörligen beakta inte enbart patientens hälsotillstånd, och i förekommande fall hur svåra smärtor patienten har eller hur gravt handikappad denne är – vilket till exempel skulle kunna omöjliggöra utövande av yrkesverksamhet eller göra detta oerhört svårt – vid tidpunkten när tillstånd söks, utan också dennes sjukdomshistoria”. (jfr även mål C-385/99)

Parallellt med EU-domstolens praxis kan det vara bra att känna till bl.a Jelinek-fallet från regeringsrätten 2004 (RÅ 2004 ref. 41). Det intressanta här är att den vårdsökande ansökte om ersättning efter påbörjad vård i ett annat EU-land. Domarna (rättsfallet rör två domar, I och II, med liknande domslut) kommer att analyseras här framöver, trots att bloggmaterialet i övrigt flyttats över till Sociala Medborgargardets nätverk.

|

 

Grundkrav för allmän rättshjälp

”För att rättshjälp skall beviljas krävs att rådgivning enligt 4 § har lämnats i angelägenheten i minst en timme, om inte sådan rådgivning är uppenbart obehövlig eller det finns något annat särskilt skäl.” (se 2 § andra stycket rättshjälpslagen) Undantagen pga. att ”rådgivning är uppenbart obehövlig eller det finns något annat särskilt skäl” är avsedda att vara extremt få. (se prop. 1996/97:9, s. 205)

 

Allmänna rättshjälpens förhållande till privata försäkringar

Som de flesta säkert känner till så har man inte rätt till allmän rättshjälp, dvs. rättshjälp betald av staten, om det är så att man saknar en hemförsäkring med rättsskydd, men borde ha haft sådan. Detta framgår av 9 § andra stycket rättshjälpslagen (1996:1619). Det betyder alltså att i de fall då man inte anse böra ha sådana försäkringar, så föreligger rätt till allmän rättshjälp. Vilka är dessa situationer då? Lagtexten ovan säger följande:

”Om den rättssökande saknar [rättsskyddsförsäkring] … men med hänsyn till sitt försäkringsskydd i övrigt eller sina ekonomiska och personliga förhållanden borde ha haft ett sådant skydd, får rättshjälp beviljas endast om det finns särskilda skäl med hänsyn till angelägenhetens art och betydelse för den rättssökande.”

Paragrafen kommenteras på följande sätt i lagförarbetet: ”Den som valt att försäkra sig mot risker i andra sammanhang bör kunna försäkra sig även för risker i samband med rättsliga tvister. Det innebär att rättshjälp inte skall beviljas om den rättssökande har en hemförsäkring men, om det är möjligt, har valt bort rättsskyddsdelen.

Personer som är relativt välbeställda och lever under ordnade förhållanden har, med hänsyn till sina ekonomiska och personliga förhållanden, förutsättningar att försäkra sig. Den som har sådana ekonomiska förhållanden att inkomsterna ligger nära eller inom övre hälften av den ekonomiska avgränsning [dvs. 130 000 enligt 6 § rättshjälpslagen (1996:1619)] som berättigar till rättshjälp skall normalt anses ha förmåga att försäkra sig.

Personer som inte har något hem att försäkra eller nyligen skaffat sig en bostad, t.ex. efter en äktenskapsskillnad, utlandsvistelse, vräkning eller långvarig vistelse på sjukhus eller på anstalt, kan normalt inte anses ha haft förutsättningar att försäkra sig. Inte heller ställs det lika stränga krav på försäkring för ungdomar som nyligen flyttat till egen bostad och ännu inte hunnit ordna sina förhållanden. Någon exakt tidsgräns är svårt att ange. Det får bedömas i det enskilda fallet när en person skall anses ha bort försäkra sig. Även andra personliga förhållanden skall beaktas. Som exempel kan nämnas språkproblem, ekonomiska problem eller andra sociala problem.

För det fall en person har en mindre omfattande rättsskyddsförsäkring bör detta i regel inte gå ut över den rättssökande; i de flesta sådana fall skall rättshjälp alltså beviljas. Om däremot den rättssökande trots information om alternativ och risker har valt en mindre omfattande försäkring kan bedömningen bli en annan. Så kan t.ex. vara fallet om ett och samma försäkringsbolag tillhandahåller en rättsskyddsförsäkring av normal omfattning och en mer begränsad.

—

Av det andra stycket framgår också att rättshjälp i vissa fall skall beviljas även om den rättssökande inte har men borde ha haft en försäkring, nämligen om det föreligger särskilda skäl. Vid bedömningen av om det föreligger särskilda skäl skall hänsyn tas till angelägenhetens art och betydelse. Om angelägenheten rör väsentliga och betydande intressen för den rättssökande bör detta påverka bedömningen. En målsägandes talan om skadestånd på grund av brott är exempel på en sådan angelägenhet. Enskilt åtal och skadeståndsanspråk i anledning av enskilt åtal behandlas även i avsnitt 7.4 [i denna propositionen].

Andra angelägenheter där det kan finnas särskilda skäl att bevilja rättshjälp är vårdnads- och umgängestvister. Även i vissa förmögenhetsrättsliga tvister kan det finnas särskilda skäl. Ett exempel är tvister angående skadestånd eller annan ersättning i anledning av en patientskada.” (se prop 1996/97:9, s. 208-209)

 

Vissa möjligheter för funktionshindrade att få rättshjälp i kampen mot myndigheter som försäkringskassan och socialtjänst

Den rättskälla man ska åberopa är prop 1996/97:9, s. 114-118.

Uttalanden i lagförarbetena (se prop 1996/97:9, s. 114-118) ger förhållandevis tydliga signaler om att funktionshindrade som fått förmån beviljad av försäkringskassan, men där sedan Allmänna ombudet på försäkringskassan överklagar, alternativ den funktionshindrade fått rätt i länsrätten eller kammarrätten, men försäkringskassan överklagar, så bör rättshjälp utgå från den allmänna rättshjälpen under förutsättning att man inte anses ha bort ha försäkring enligt 9 § andra stycket rättshjälpslagen (1996:1619), eller om särskilda skäl talar för det trots bestämmelsen i 9 § andra stycket rättshjälpslagen (1996:1619). Regeringen hänvisar nämligen själv till Lagrådets uttalanden i frågan, alltså ansluter sig till Lagrådets synpunkter.

Större delen av avsnittet i propositionen är så pass intressant så det förtjänar att klistras in här också:
”Regeringen föreslår … att rättshjälp bara skall beviljas om den rättssökande har behov av biträde. De som har mycket små ekonomiska resurser och därmed kan ha behov av bidrag även till andra, mindre kostnader bör kunna få sådan hjälp oberoende av om rättshjälp beviljas eller inte. Denna fråga behandlas i avsnitt 16 [i denna propositionen].

En sådan ändring är också naturlig, och nödvändig, mot bakgrund av det nya avgiftssystem vi föreslår i avsnitt 13 [i denna propositionen]. Rättshjälpsavgiften skall enligt det förslaget beräknas som en viss procentuell andel av biträdeskostnaderna. Med ett sådant avgiftssystem kan nuvarande ordning för behovsprövning inte behållas bl.a. därför att det skulle medföra en väsentlig ökning av kostnaderna för rättshjälpen. Det skulle nämligen ofta vara lönsamt att få rättshjälp då staten alltid skulle bidra till vissa av kostnaderna. Som exempel kan nämnas att en relativt välbärgad rättssökande som klart skulle kunna bära en mindre kostnad för t.ex. ansökningsavgift och ersättning till ett par vittnen skulle kunna få dessa kostnader betalda av staten.

Som utredningen framhåller skall rättshjälp inte beviljas om behovet av biträde kan tillgodoses på något annat sätt.

Som regel finns inte behov av biträde om juridiskt hjälp lämnas genom det rättsskydd som ges genom fackliga organisationer eller när intresseorganisationer, t.ex. hyresgästorganisationer, bistår sin medlemmar.

Som både Arbetsdomstolen och Hyresgästernas riksförbund påpekat finns ingen i lag föreskriven skyldighet för fackföreningar och andra intresseföreningar att bistå sina medlemmar. Det finns därför anledning att påpeka att den som inte rent faktiskt får biträde av sin förening självklart skall kunna få rättshjälp om förutsättningarna i övrigt är uppfyllda. I enskilda fall kan det finnas skäl att begära besked från den rättssökande om han eller hon har möjlighet att få sådant bistånd. Om en rättssökande har möjlighet att få bistånd från en förening men frivilligt väljer att avstå från detta bör rättshjälp normalt vägras eftersom biträdesbehovet då faktiskt kan tillgodoses på annat sätt än genom rättshjälp. En medlem i en hyresgästförening har med andra ord inte någon sådan valmöjlighet som förbundet för fram i sitt remissvar.

Om den rättssökande själv kan ta till vara sina intressen kan han eller hon inte anses ha behov av biträde.

När det gäller frågan om den rättssökande själv har förmåga att föra sin talan skall ärendets svårighetsgrad ställas mot den rättssökandes personliga kvalifikationer. Av betydelse är bl.a. den rättssökandes fysiska och psykiska tillstånd. Enbart språksvårigheter bör inte medföra att den rättssökande har behov av biträde. I första hand skall möjligheten till tolkning utnyttjas. Behovet av biträde är i hög grad beroende av vilken domstol – allmän domstol eller allmän förvaltningsdomstol – som skall handlägga ärendet. Förvaltningsdomstolarnas materiella processledning och utredningsansvar enligt förvaltningsprocesslagen gör att biträdesbehovet i dessa domstolar inte är detsamma som i mål vid allmän domstol.

Sedan rättshjälpslagens tillkomst har frågan om en utvidgning av möjligheterna till rättshjälp i mål vid förvaltningsdomstolarna behandlats vid flera tillfällen. Senast togs frågan upp i samband med att justitieutskottet behandlade regeringens proposition om tvåpartsprocess m.m. i de allmänna förvaltningsdomstolarna. Utskottet avslog en motion i ärendet med hänvisning till förvaltningsdomstolarnas utredningsskyldighet enligt 8 § förvaltningsprocesslagen och utskottet pekade särskilt på att denna skyldighet inte påverkas av reformen om tvåpartsprocess (1995/96:JuU7 s. 8).

I lagrådsremissen framhölls, något som också påpekats av några remissinstanser, att det dock kan finnas behov av juridiskt biträde i vissa mål i allmän förvaltningsdomstol. I remissen nämndes att sådant behov t.ex. kan finnas i vissa socialförsäkringsmål och andra mål som rör funktionshindrade personer och att det t.ex. kan finnas anledning att bevilja rättshjälp om en förvaltningsmyndighet överklagar ett beslut som har ändrats till den rättssökandes fördel. Enligt Lagrådet är vad som anfördes i lagrådsremissen härom inte tillräckligt fullständigt eller klarläggande.

Lagrådet anför i denna del: ”I lagrådsremissen framhålls att förvaltningsdomstolarnas materiella processledning och utredningsansvar gör att det liksom hittills normalt inte bör anses föreligga behov av juridiskt biträde i mål och ärenden vid förvaltningsdomstol. Den förändring som skett genom att tvåpartsprocess införts i förvaltningsdomstol uppges inte innebära någon minskad utredningsskyldighet för domstolarna och därmed inte heller något ökat rättshjälpsbehov. I det fortsatta resonemanget behandlas emellertid för vissa mål som rör funktionshindrade personer särskilt situationer som uppstår då en förvaltningsmyndighet – med tillämpning av den genom tvåpartsprocessen införda överklagandemöjligheten – överklagar med yrkande till nackdel för den rättssökande. För sådana fall anges det kunna finnas anledning att bevilja rättshjälp. Enligt Lagrådets mening beaktar dessa uttalanden inte tillfredsställande den utveckling som fortgår på förvaltningsprocessens område och som medfört förändringar, vars betydelse för rättshjälpen behöver bli föremål för diskussion.

Lagrådet vill först erinra om den sedan en längre tid pågående utvecklingen mot att olika frågor med större eller mindre rättslig anknytning inom förvaltningsområdet förs över till avgörande av förvaltningsdomstol, något som ytterligare utökat förvaltningsdomstolarnas rika flora av måltyper. Genom att nedflyttning under de senaste åren skett av åtskilliga måltyper från kammarrätt till länsrätt har alla tre domstolsinstanserna numera ett synnerligen brett målområde, inom vilket de mest skiftande frågeställningar kan komma upp till bedömning. Sedan Sverige tillträtt EES-avtalet och därpå blivit medlem i EU har dessutom EG:s omfattande och komplexa regelverk blivit att beakta inte minst i förvaltningsrättskipningen, något som inte sällan medför behov av ingående diskussioner och överväganden utifrån aspekter som tidigare inte krävt uppmärksamhet. En av konsekvenserna av att europarättsliga principer får genomslag i vårt land är för övrigt att handläggningen i förvaltningsmål allt oftare torde få inslag av muntlighet med partsnärvaro. Det etappvis införda systemet med krav på prövningstillstånd i kammarrätt i flertalet mål förtjänar också att nämnas. De förenklingar som därigenom uppnås vid handläggningen bör om möjligt ge utrymme åt ytterligare insatser för kvalitativt högtstående rättskipning i de mål som tas upp till fullständig sakprövning; självfallet bör därvid förbättrad biträdeshjälp i de mer komplicerade målen ses som en positiv faktor. Införandet av tvåpartsprocess har visserligen inte medfört förändring i domstolarnas lagreglerade utredningsskyldighet, men det står väl ändå rätt klart att följden blir att domstolarnas handläggning mer än tidigare blir präglad av förhandlingsprincipen och mindre av officialprincipen.

Mot bakgrund av bl.a. dessa förändringar och tendenser inom förvaltningsprocessen ligger det enligt Lagrådets bedömning närmast till hands att utgå ifrån att behoven av rättsligt biträde i förvaltningsmål kommer att bli i vart fall något större än som återspeglas i hittillsvarande starkt återhållsamma praxis (jfr även vad som anförts i Rättshjälpsutredningens betänkande på s. 209 och under remissbehandlingen av Rättshjälpsnämnden). Ett ökat biträdesbehov lär framför allt göra sig gällande för sådana angelägenheter där de faktiska omständigheterna är svåröverskådliga och de rättsliga frågeställningarna okända eller svårbedömbara för de rättssökande. Det framstår emellertid knappast som praktikabelt att på förhand urskilja speciella målgrupper som framför allt bör komma i fråga för rättshjälp eller uteslutas från rättshjälp. För detta talar bl.a. att EG-rättsliga problem kan tänkas komma att aktualiseras i mycket skilda sammanhang.

Lagrådsremissen ger motivledes stöd åt den utvidgningen, att rättshjälp i vissa fall skall kunna beviljas personer med sådana funktionshinder som gör det svårt för dem att föra sin egen talan i mål av väsentlig betydelse för dem. Frågan måste ställas om avgränsningen av förslaget till funktionshindrade är den lämpliga. Med uttrycket funktionshinder, som introducerades i lagstiftningen i samband med tillkomsten av 1993 års lag om stöd och service till vissa funktionshindrade (LSS), avses enligt förarbetena till LSS ”förvärvade eller medfödda fysiska eller psykiska funktionshinder på grund av sjukdom eller skada” (prop. 1992/93:159 bil. 1 s. 55). Det är således ett föga precist uttryck, som i stort sett endast anger att en person har större eller mindre nedsättning i funktionsförmågan i något avseende, vilket som helst. Den begränsning som inryms i lagrådsremissens motivuttalande ligger således egentligen i att personen i fråga skall ha svårt att själv föra sin talan i en för honom viktig angelägenhet. Som Lagrådet ser saken är anknytningen till funktionshinder inte särskilt meningsfylld i förevarande sammanhang. För tillämpningen av rekvisitet om biträdesbehov ger anknytningen inte någon direkt vägledning, utan riskerar snarare att missuppfattas. Enligt Lagrådets mening är det att föredra att den rättsliga angelägenhetens art, omfattning och betydelse betonas såsom det grundläggande när biträdesbehovet skall prövas. Som angetts förut synes därvid inte böra särskiljas speciella målgrupper, utan prövningen torde få ske för varje uppkommande rättslig angelägenhet för sig gentemot de kvalitativa och andra krav som anses böra gälla. Med utgångspunkt i en sådan bedömning får det göras en samlad prövning av den rättssökandes förmåga att föra sin talan i angelägenheten, oavsett om den rättssökande kan anses funktionshindrad eller ej. Huruvida den rättssökande i angelägenheten intar positionen av klagande eller av motpart till en förvaltningsmyndighet kan givetvis ibland vara av betydelse, men bör inte generellt tillmätas avgörande vikt för bedömningen i rättshjälpsavseende”

De förändringar som under senare år skett på förvaltningsprocessens område har inte minskat förvaltningsdomstolarnas utredningsskyldighet. Enligt regeringens mening kan det därför inte sägas att biträdesbehovet generellt sett skulle ha ökat i mål vid förvaltningsdomstol. Däremot kan vissa av de förändringar som sker i de materiella reglerna på förvaltningsrättens område i övrigt i undantagsfall medföra att behovet av biträde på sikt kan tänkas bli något större än hitintills. Några mer dramatiska förändringar kan dock inte förutses. Den måltyp som åsyftades i lagrådsremissen – mål där den rättssökande på grund av ett funktionshinder har svårigheter att själv föra sin talan i mål som avser frågor som har sin grund i funktionshindret t.ex. beviljande av assistansersättning (personlig assistent) – kan enligt regeringens mening tjäna som ett exempel. Den rättsliga angelägenhetens art, omfattning och betydelse för den enskilde skall som Lagrådet anför självfallet alltid vägas in. För att rättshjälp skall beviljas bör som också framhölls i lagrådsremissen krävas att målet avser en fråga som är av väsentlig betydelse för den enskilde.

Lagrådet tar upp ett flertal faktorer som kan påverka behovet av biträde i förvaltningsprocessen. Självfallet bör dessa faktorer vägas in i det enskilda fallet och undantagsvis kunna medföra att rättshjälp skall beviljas. Att vi som medlemmar i Europeiska unionen numera måste beakta det EG-rättsliga regelverket innebär dock inte i sig att behovet av biträde ökar. Det faktum att allt fler ärendetyper skall hanteras av förvaltningsdomstolar och att många måltyper flyttats ned från kammarrätt till länsrätt medför enligt regeringens mening inte att behovet av biträdeshjälp kan sägas ha ökat generellt. Inte heller det faktum att handläggningen får ett ökat inslag av muntlighet med partsnärvaro medför i sig att behovet av biträde ökar. Många enskilda anser snarare att det underlättar om handläggningen är muntlig i stället för att de skall utveckla sin talan skriftligen. Att processen numera är en tvåpartsprocess innebär enligt regeringens mening inte att förvaltningsdomstolarnas utredningsskyldighet minskar och att behovet av rättshjälp därmed generellt sett skulle öka.

Som regel får det liksom i dag anses att behov av biträde finns i mål om verkställighet av domar och beslut om vårdnad och umgänge. I vissa mål angående åtgärder som är av mer ingripande karaktär för den enskilde täcks biträdesbehovet däremot av reglerna om offentligt biträde. I övrigt är regeringen benägen att instämma i Lagrådets synpunkter om svårigheterna att på förhand urskilja några speciella målgrupper som bör kunna komma i fråga eller uteslutas från rättshjälp på förvaltningsprocessens område.

Om ett mål i allmän domstol handläggs enligt reglerna om tvistemål av mindre värden finns sällan något biträdesbehov. Enligt den nuvarande lagen krävs särskilda skäl för att biträde skall förordnas i sådana mål. Som en konsekvens av att biträdesbehovet skall vara avgörande för om rättshjälp skall beviljas eller inte föreslår vi att det i fortsättningen skall krävas särskilda skäl för att rättshjälp skall beviljas i dessa mål.

Som regel finns inte heller behov av biträde i ärenden som handläggs av Allmänna reklamationsnämnden eller av Patientskadenämnden. Detsamma gäller i ärenden angående läkemedelsförsäkringen i de fall ärendet inte har hänskjutits till skiljemän för avgörande.

Rättshjälp skall i vissa fall kunna ges till en målsägande som inte uppfyller förutsättningarna för att få målsägandebiträde. Eftersom åklagaren är skyldig att bistå målsäganden med enskilda anspråk i brottmålsprocessen torde det dock mera sällan finnas behov av rättshjälp till en målsägande.
Behovet av juridiskt biträde för den som är tilltalad eller i övrigt misstänkt i brottmål tillgodoses helt genom reglerna om offentliga försvarare.”

 

Vissa möjligheter för socialbidragstagare att få rättshjälp i tvistemål och eventuellt vid överklagande av avslag på begäran om ekonomiska förmåner

Den rättskälla man ska åberopa är NJA 1999 s. 712.

I rättsfallet NJA 1999 s. 712 från Högsta domstolen kom man fram till följande: Den som är beroende av försörjningsstöd enligt socialtjänstlagen och saknar egendom värd att försäkra har inte ansetts ha anledning att teckna försäkring med rättsskydd. Rättshjälp har beviljats i mål om indrivning.
Kärnfrågan här är att det är frågan om en person som helt lever på försörjningsstöd och att det rör sig om ett tvistemål, en fordran som ska drivas in. Fallet kan i första hand komma att äga tillämpning på tvistemål som tex. tvister mellan för socialbidragstagare och hyresvärdar typ vräkning, eller betalningsföreläggande, alternativt andra fall av indrivning.

Hur långt fallet sträcker sig i förvaltningsprocesserna är oklart, men det förefaller inte vara avsikten att det helt kan uteslutas att man kan åberopa fallet i mål mot försäkringskassan eller socialtjänsten. Man måste då som rättshjälpssökande vara beredd att styrka sina egendomsförhållande även för domstolen alternativt rättshjälpsmyndigheten.

 

Om man beviljas statlig rättshjälp, vilken avgift ska man då betala?

Först och främst ska påpekas att rättshjälp inte ges till den som har ett ekonomiskt underlag som överstiger 260 000 kronor. Det står som tidigare nämnt i 6 § rättshjälpslagen (1996:1619).

Man börjar med att fastställa den sökandes ekonomiska underlag. Detta gör man enligt reglerna i 38 § rättshjälpslagen (1996:1619) som säger att ”med ekonomiskt underlag avses i [rättshjälpslagen] den rättssökandes beräknade årsinkomst sedan hänsyn tagits till underhållsskyldighet, förmögenhetsförhållanden och skuldsättning.”

Hänsynen till underhållsskyldigheten beräknas särskilt enligt andra stycket i samma bestämmelse: ”Bidrar den rättssökande till underhållet av barn skall den beräknade årsinkomsten minskas med 15 000 kr för varje barn, dock högst 75 000 kr. Är den rättssökandes betalningsförmåga väsentligen ökad eller nedsatt på grund av förmögenhetsinnehav eller skuldsättning eller annan särskild omständighet, skall den beräknade årsinkomsten jämkas genom att skäligt belopp läggs till eller dras ifrån.”

När det sedan gäller förmögenhetsberäkningen så framgår dessa beräkningar fn. av 6 § i Domstolsverkets föreskrifter (2002:8) för beräkning av ekonomiskt underlag när fysisk person söker rättshjälp. En viktig notering man gör här är att bostad som man har för sitt permanenta boende inte räknas in som tillgång vid beräkningen av underlaget till rättshjälpsavgiften.

När underlaget sen är fastställt så fastställer man slutligen rättshjälpsavgiften, dvs. den egenavgift som man som sökande ska betala, enligt 23 § andra stycket rättshjälpslagen (1996:1619): ”Rättshjälpsavgiften, som aldrig får överstiga kostnaderna för rättshjälpsbiträdet, utgör

1. två procent av kostnaderna om det ekonomiska underlaget inte överstiger 50 000 kr,

2. fem procent av kostnaderna, dock minst 500 kr, om det ekonomiska underlaget överstiger 50 000 men inte 100 000 kr,

3. tio procent av kostnaderna, dock minst 1 000 kr, om det ekonomiska underlaget överstiger 100 000 men inte 120 000 kr,

4. tjugo procent av kostnaderna, dock minst 1 500 kr, om det ekonomiska underlaget överstiger 120 000 men inte 150 000 kr,

5. trettio procent av kostnaderna, dock minst 2 000 kr, om det ekonomiska underlaget överstiger 150 000 men inte 200 000 kr,

6. fyrtio procent av kostnaderna, dock minst 5 000 kr, om det ekonomiska underlaget överstiger 200 000 kr.”

 

Hur ansöker man om allmän rättshjälp?

”Rättshjälp beviljas efter ansökan av den rättssökande. Ansökan skall vara skriftlig och innehålla de uppgifter som föreskrivs av regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer.” (se 3 § rättshjälpslagen) Mer detaljerade krav på vilka uppgifter som en ansökan om rättshjälp ska innehålla står i 7-11 §§ rättshjälpsförordningen (1997:404).

”Ersättning för arbete före ansökan kan endast avse arbete som varit av mindre omfattning eller av brådskande art. Vid biträdesbyte enligt 26 § andra stycket gäller motsvarande i fråga om det nya biträdets rätt till ersättning för arbete som utförts före beslutet om byte.” (se 27 § andra stycket rättshjälpslagen)

Ansökan om allmän rättshjälp görs enligt 39-42 §§ rättshjälpslagen (1996:1619) och avslag på begäran om allmän rättshjälp överklagas enligt 43-47 §§ samma lag.

 

Hur bra är svenska rättshjälpen i förhållande till andra EU-länders?

Läs och jämför på Europeiska kommissionens hemsida.

|

Den här nyheten är egentligen inte överraskande. Och det finns en god anledning att befara att det här bara är början. Utförsäkringstakten kommer att öka vartefter, var så säker. Speciellt nu med privata sjukförsäkringar som väntar runt hörnet, och som svenska folket efterfrågar allt mer.

 

”Intresset för att teckna privata [socialförsäkringar] ökar till följd av den ekonomiska krisen” skriver SVT.

 

Idag startar Inspektionen för socialförsäkringen (ISF) sin tillsyn över Försäkringskassans förmåner. I sedvanlig ordning är det bara ISF:s officiella agenda som det moderata partiorganet Dagens Nyheter berättar om. Men läser man artikeln mot bakgrund av OECD:s underförstådda önskan att Sverige kapar 4 procentenheter av svenska förtidspensionerna inom en handfull år (mao. en minskning från dagens dryga 500 000 till dryga 300 000 varaktiga sjukersättningar, dvs. 200 000 utförsäkringar), så blir bilden bra mycket tydligare vad ISF snarare kan komma till användning för.

Den ideologi som ligger bakom den nya synen på sjuka, arbetslösa och svaga stavas råkapitalism, en åskådning som emanerar från Robert Nozicks äganderättsteori och teser om minimalstaten. Nozick betraktade skatter och social omfördelning som stöld. Robert Nozick diskuteras dessutom flitigt i varje fall i de rättsekonomiska avsnitten på juristprogrammet. Inte helt oväntat har vi ett svenskt svar på Robert Nozick, Marian Redetzki.

Det verkar som om Aart de Geus hämtar en hel del inspiration från de båda råkapitalistiska förespråkarna. Teorierna om äganderätten och minimalstaten har långtidsparkerat i det svenska samhället. Därför är det svårt att se hur man ska kunna förhindra eller i varje fall bromsa kommande löpande-bands-utförsäkringar ur kvoten med förtidspensionärer. Den gamla sjustegsmodellen som infördes 1997 (se prop. 1996/97:28, avsnitt 5) fick ju en handfull år på nacken tills kraven i regeltillämpningen skärptes genom den gamla regeringens mål att halvera sjuktalen, som startades 2003. Ge rehabiliteringskedjan fram till 2015, så lär det komma liknande krav på att halvera antalet förtidspensioner (icke tidsbegränsad sjukersättning). Vågar man gissa att det blir de med ”lättare” åkommor som utförsäkras, de med ”lättare” psykiska sjukdomar som tex. neuroser, de med ”diffusare” smärtproblematik som tex. fibromyalgi. Hursomhelst har vi all anledning att befara att en ordentlig skärpning i regeltillämpningen av rätten till icke tidsbegränsad sjukersättning kommer att ta vid inom några år, både vid nyansökningar och vid omprövningar. Mao., jakten på långtidssjuka är lång ifrån över. Om svenska folket i allmänhet och de med varaktiga sjukersättningar inte reagerar och agerar nu, i god tid. Medans tid fortfarande finns för att mobilisera krafterna och argumenten mot dylika försämringar i transfereringssystemen. Att enbart byta regering i nästa val har jag mycket svårt att se som en tillräcklig motåtgärd. Det var förra s-regeringen som både skapade sjustegsmodellen 1997 och senare skärpte upp regeltolkningen 2003 genom att lägga en plan för halvering av sjuktalen till 2008.

 

En jurist har slarvat med att meddela sin huvudman kammarrättens beslut att inte meddela prövningstillstånd. Med det hann besvärstiden på två månader löpa ut och därmed har huvudmannen lidit skada. Även skaderisk räknas ibland in som skada, för vilket skadestånd kan utdömas, vilket beskrivs i litteraturen i grundläggande civilrätt. En jurist som slarvar på det här sättet är i regel inte särskilt noggrann med själva processen som sådan heller. Kanske har han slarvat med själva processföringen också? Vem vet? Och inte alla jurister är egentligen jurister för den delen, juristtiteln är ingen skyddad titel på motsvarande sätt som advokattiteln. (8 kap 10 § rättegångsbalken)

Som tidigare beskrivits här på bloggen måste man vara mycket noggrann med överklagande av beslut om förmåner i pengar enligt socialförsäkringen (tex. sjukpenning, sjukersättning, arbetsskadelivränta och a-kasseersättning). Slarv i sådana processer kan stå den enskilde dyrt. Det finns i princip extremt få möjligheter att läka sådant slarv i efterhand. Vid överklaganden av avslag på nämnda förmåner med hjälp av ombud är man därför som enskild tvungen att välja sitt ombud med extra stor omsorg.

De bestämmelser i lagstiftningen som i sällsynta fall skulle kunna komma i fråga är i brottsmålsparametern 10 kap 5 § tredje stycket brottsbalken (trolöshet mot huvudman) och i tvistemålsparametern 18 kap 3 § handelsbalken (oredlighet av syssloman). En avgörande begränsning av brottmålsbestämmelsen finns i 1 kap 2 § första stycket brottsbalken, nämligen att ”en gärning skall, om inte annat är särskilt föreskrivet, anses som brott endast då den begås uppsåtligen.” Det innebär att för varje bestämmelse i brottsbalkens brottskatalog (3-22 kap brottsbalken) måste det särskilt anges om det straffbara området omfattar även oaktsamhet, annars krävs det uppsåt som täcker gärningen eller de olika gärningsmomenten. I båda fallen gäller dessutom att uppsåtet ska styrkas bortom rimligt tvivel, dvs. kan man anlägga ett rimligt tvivel på uppsåtet i 10 kap 5 § tredje stycket brottsbalken så ska den tilltalade frikännas. Tvistemålsbestämmelsen saknar däremot kravet på uppsåt. Och tolkningen av civilrätten omfattas även av de olika analogiska tolkningsmodellerna (laganalogi och rättsanalogi), vilket gör att det är möjligt att tolka sysslomannaansvaret mot bakgrund av oaktsamhetsregeln i 2 kap 1 § skadeståndslagen och 5 kap 7 § samma lag. Rättspraxis är emellertid inte omfattande, för vägledande domar mot vanliga jurister och andra liknande personer som tex. fastighetsmäklare skulle kunna skapa problem för advokatkåren, som tyvärr är ett skråväsen där man skyddar varandra. Jurister och fastighetsmäklare skyddas därmed indirekt av detta skråtänkande. Få se nu om Allmänna reklamationsnämnden törs gå emot skråtänkandet? I så fall öppnas möjligheten till ett positivt rättskraftigt beslut.

Men man ska kunna lita på sitt juridiska ombud till hundra procent. Detta oavsett om man betalar för ombudet (arbetskostnader och ersättning för tidsspillan) eller man får hjälpen på ideell basis eller genom rättshjälp. Så länge juristtiteln är oskyddad kommer de här problemen att finnas kvar. Antingen får man se till att skydda juristtiteln eller måste domstolarna blir betydligt restriktivare med att godkänna ombud som inte är medlemmar i Advokatsamfundet. Ett sätt att auktorisera jurister kan vara att låta de med juristexamen upptas som medlemmar i ett juristsamfund och att ombud vid överklagande i regel bara godtas om man är medlem i något av samfunden, Advokatsamfundet eller Juristsamfundet. Detta för rättssäkerhetens skull. Det förekommer också ibland att det motsatta förhållandet råder. Tex. kan en nämndeman ibland mycket väl fungera bättre som ett ombud än ett ombud med juristexamen. Sådana ombud som tidigare varit nämndemän skulle kunna omfattas av möjligheten att framträda i domstol i egenskap av ombud.

 

Detta beroende på att antalet överklaganden – och därmed omprövningar – av försäkringskassans beslut ökat rejält. Omprövningsenheterna bildades 2008-01-01 i och med att socialförsäkringsnämnderna slopades 2007-12-31, och är avsedda att sköta omprövningar av ärenden som överklagats, innan överklagandet vidarebefordras till länsrätten.

 

Det ligger nog några korn av sanning i kammarrättspresidentens uttalande, men det obalanserade partsförhållandet i rättsprocessen mellan enskilda och Försäkringskassan pekar ändå på ett växande behov av en form för rättshjälp för de som riskerar utförsäkring genom att mista sjukpenning eller sjukersättning eller riskerar att få sin arbetsskadelivränta indragen. I vart fall dessa tre förmånstyper borde helt eller delvis ge rätt till ett offentligt biträde. För rättssäkerhetens skull. För rättssäkerheten kan inte anses fungera tillfredsställande om vanligt folk inte förstår varför de inte får prövningstillstånd. Avslag på begäran om prövningstillstånd brukar i regel inte heller motiveras av överinstansen.

 

Det är empiriskt sett svårt men långtifrån omöjligt att få prövningstillstånd (dispens) i kammarrätten, varken mot Försäkringskassan eller annan myndighet, under förutsättning att man framför allt kan argumentera för sin sak och peka på rättsfakta som kan leda till en annan dom i överinstansen (dvs. kammarrätten). Den främsta anledningen till att prövningstillstånd ges för en prövning i kammarrätten är att anledning förekommer till ändring i det slut vartill länsrätten kommit (ändringsdispens), enligt 34 a § andra stycket förvaltningsprocesslagen (1971:291). Av förarbetena till införandet av prövningstillstånd i kammarrätten (se prop. 1993/94:133, s. 56) framgår att dispensgrunderna ”är desamma som dem som gäller vid dispensprövning i hovrätt. (Jfr 49 kap. 13 § RB).” Andra grunder för prövningstillstånd enligt 34 a § andra stycket förvaltningsprocesslagen (1971:291) är prejudikatdispens och extraordinär dispens.

Ändringarna i bestämmelserna om prövningstillstånd i hovrätten har föranlett att hänvisningen i nämnda proposition är missvisande. I den berörda propositionen är det numera så att 34 a § andra stycket förvaltningsprocesslagen (1971:291) snarare motsvarar delar av 49 kap. 14 § rättegångsbalken, med den skillnaden att det för några år sedan tillkom en fjärde dispensgrund för prövning i hovrätten, som skulle kunna kallas kontrolldispens.

Förhoppningsvis ges tillfälle framöver att återkomma i denna viktiga rättsfråga för att ytterligare belysa ämnet på djupet.

 

Slarva inte med överklagandet av försäkringskassans eller a-kassans beslut! Det blir omöjligt att söka på nytt för samma ersättningsperiod om man förlorat i förvaltningsdomstolen genom en lagakraftvunnen dom.

Överklagande av försäkringskassans beslut utförs i förstone i länsrätten. Det är då frågan om en förvaltningsprocess som drivs i förvaltningsdomstolar, dvs. länsrätten, kammarrätten och slutligen regeringsrätten. Eftersom en förvaltningsprocess som rör ersättning i form av pengar betraktas som en förvaltningsprocess av tvistemålsliknande karaktär, finns det en spärr mot förnyad ansökan av sjukförmåner för samma dagar, om man förlorat i förvaltningsdomstolen genom en lagakraftvunnen dom där. Den juridiska termen för denna spärr kallas för res judicata, dvs. negativ rättskraft. Den tillämpas alltså normalt inte på förvaltningsrättens område, dock med undantaget från förvaltningsprocesser som påminner om tvistemål i allmänna domstolar. En bra beskrivning av res judicata i tvistemål och brottmål finns på Wikipedia.

Det nyss sagda framgår helt enkelt av en vägledande dom i regeringsrätten, RÅ 2002 ref. 61. Gäller överklagandet långsiktiga förmåner som har stor ekonomisk betydelse, tex. arbetsskadelivränta, sjukpenning och sjukersättning, finns därför inte något nämnvärt utrymme för slarv eller försummelse med överklagandet. Att rätta till sådant slarv eller sådan försummelse i efterhand efter man fått en lagakraftvunnen dom är näst intill omöjligt. Det kräver i princip ett grovt rättegångsfel.

Domen vinner laga kraft om man inte överklagar den eller om högre instans avslår yrkandet om prövningstillstånd och man inte överklagar ett sådant avslag. Beträffande de tre socialförsäkringsförmånerna som nämns här är överklagandetiden två månader. Om man alltså får ett avslag i länsrätten så vinner länsrättens dom laga kraft två månader efter den försäkrade tagit del av domen. Överklagar man inom de två månaderna, vinner länsrättens dom inte laga kraft. Samma princip gäller sedan genom hela instansordningen när det gäller lagakraftvunna domar.

Den aktuella domen bygger till en avgörande del på en reglering i 20 kap. 10 a § lagen (1962:381) om allmän försäkring. Eftersom ett överklagande av a-kassans avslagsbeslut också rör ett förvaltningsmål av tvistemålskaraktär och eftersom 63 § lagen (1997:238) om arbetslöshetsförsäkring innehåller en motsvarande reglering, är det högst sannolikt att regeringsrätten kommer till samma slutsats om man tar upp ett motsvarande mål om a-kassa eller ännu troligare, att man inte ger prövningstillstånd, med hänvisning till samma resonemang som här.

Läs mera utförligt om RÅ 2002 ref. 61 under rubriken Rättegångshinder i mål om a-kassa och sjukförmåner!

Den extremt högerinfekterade sociala utrensningspolitiken kommer att visa sig genom ökat antal självmord, försäkringssjälvmord, pga. utförsäkring från Försäkringskassan, och socialbidragsrelaterade självmord, pga. att socialen sparkar ut de som är för sjuka för att uppfylla arbetslinjens krav. Är det inte konstigt att svenska folket avskyr etnisk rensningspolitik men godtar social rensningspolitik?

 

Olofströms kommun skärper kraven för försörjningsstöd. Men egentligen har arbetslinjen existerat länge inom socialtjänsten, liksom krav på att akrivt söka arbete. Vad som kanske döljer sig i artikeln är kanske att socialtjänsten i Olofström kanske ställer människor utan försörjningsmöjlighet. För var kommer jobben eller försörjningsalternativen nu plötsligt, i detta finanskrisens tidevarv? Varför är just Olofsströms kommun speciellt gynnad av att socialbidragstagare får arbete och blir självförsörjande? Är det så politiker och tjänstemän tänker att vi drar in socialbidraget och vips så kan bidragstagare få ett arbete eller en praktikplats? Speciellt om man tänker på den nu rådande massarbetslösheten som hela statsmakten står helt handlingsförlamad inför. För det är ju viktigare att leda EU än att rå om alla io sin egen befolkning.

 

Så bra att läsa att allt inte är regeringens fel utan att myndighetsmisshandel även kan bero på myndigheten själv.

 

Vilket i förlängningen kan betyda att ännu fler uppsägningar vankas på Försäkringskassan, det går säkert att skära ner allt eftersom färre och färre personer törs sjukskriva sig pga. nitiska handläggare. Först rensar statsmakten ut bland sjukskrivna, sen rensar statsmakten ut bland handläggarna. Statsmakten är inte dum trots allt.

 

Europadomstolen i Strasbourg ska inte förväxlas med EU-domstolen i Luxemburg. Europadomstolen har en egen hemsida. En närmre beskrivning av domstolen finns också på hemsidan. Anvisningar på hur man går till väga vid klagan till Europadomstolen finns på alla konventionsspråk.

 

Ett axplock av kommuner som enligt medierna rapporterar om ökade socialbidragskostnader senaste tiden och fram tills nu:

 

Allmänna nyheter i ämnet

2009-06-15:	Sjukskrivningarna har gått kraftigt nedåt
2009-06-14:	Kris gör det svårare att få socialbidrag
2009-06-14:	Behovet av socialbidrag fortsätter att växa
2009-06-03:	Regeringens fel att socialbidragen skenar (ja vad mer kan man säga egentligen, för vem annars är högst ansvarig för hur landets sköts?)
2009-05-15:	Fördubbling av socialbidragen i många kommuner
2009-05-13:	Ökade kostnader för socialbidrag
2009-05-13:	Inga nya pengar trots miljardsmäll
2009-05-13:	Kostnaderna för socialbidrag skenar
2009-04-17:	Ska kommunerna prioritera bort gamla, sjuka eller barn? Med tanke på Odells uttalande att kommunerna ska prioritera välfärden.
2009-04-08:	Kostnaderna för socialbidragen ökar

 

Nyheter från en del kommuner som fått ökade socialbidragskostnader

2009-06-13:	Norrköpings kommun
2009-06-11:	Gotlands kommun
2009-06-11:	Trollhättans kommun
2009-06-09:	Piteå kommun (en del pengar till skolorna förs över till socialbidrag i landet som skulle ha världens bästa skola, men pengarna behövs bättre för att hjälpa folk från ”utanförskapet”)
2009-06-03:	Uppsala kommun
2009-06-03:	Jönköpings läns kommuner
2009-05-26:	Östersunds kommun
2009-05-25:	Vellinge kommun
2009-05-18:	Karlskrona kommun
2009-05-15:	Lilla Edets kommun
2009-05-14:	Varbergs kommun
2009-05-07:	Växjö kommun
2009-05-06:	Örnsköldsviks kommun
2009-05-05:	Perstorps kommun
2009-05-02:	Faluns kommun
2009-04-30:	Västerviks kommun (Det största problemet är socialbidragen som fortsätter att öka)
2009-04-28:	Umeå kommun
2009-04-23:	Östra Göinge kommun
2009-04-22:	Karlstads kommun (Varning för ökade socialbidragskostnader)
2009-04-16:	Degerfors kommun
2009-04-16:	Motala kommun
2009-04-15:	Sandvikens kommun
2009-04-10:	Halmstads kommun
2009-04-09:	Karlstads kommun (prognos)
2009-04-08:	Stockholms kommun

 

I kommun efter kommun rapporterar man nu om ökade kostnader för försörjningsstöd, det som förr kallades socialbidrag. SVT rapporterade för ett par månader sen att socialbidragen ökar kraftigt, detsamma gjorde Sveriges Radio för nån vecka sen och tom. Alliansens självutnämnda högtalare Dagens Nyheter ger nu samma nyhet.

Samtidigt sjunker sjuktalen enligt försäkringskassan och sjukskrivningarna blir också allt kortare med ett nytt beslutsstöd.

Är det fortfarande svårt att se sambandet?

 

Ja, någon annan slutsats är ju faktiskt svårt att dra av den här nyheten. Förutsatt att det är från riksnormen man tänker göra schablonmässiga avdrag i på 200 kronor i månaden. Det enda uttrymmet för att gå under riksnormen är om det finns särskilda skäl, som det heter i lagtexten i 4 kap 3 § andra stycket socialtjänstlagen (2001:453). Vad som menas med särskilda skäl framgår främst av sidan 6 i Socialstyrelsens allmänna råd (SOSFS 2003:5) om ekonomiskt bistånd.

Att den planerade sänkningen rör endast ensamstående ger en viss antydan om att det är långtidssjuka och låntidsarbetslösa som råkar blivit utsorterade från utanförskapet (ni vet, rätten till sjukförmåner från Försäkringskassan) som nu ska fortsätta utför i sin missär i kölvattnet på den nu starkt högerinfekterade politiken i samhället. Du som råkar ut för detta tillråds att överklaga beslut som avviker från riksnormen enligt 2 kap 1 § socialtjänstförordningen (2001:937). Förvisso kan kommunen då låta sänkningen rinna över på andra delposter där det finns skälighetsutrymme, som tex. boendekostnaden och ändra i sina internkommunala riktlinjer för vad som menar med skälig boendekostnad. Men tänk då på att domstolarna vid ett överklagande av ett biståndsbeslut skall ”göra en självständig bedömning av vad som skall anses vara en skälig levnadsnivå för den enskilde såväl vid bistånd till försörjning som vid bistånd till livsföring i övrigt. Domstolen kan sätta ett nytt beslut i det överklagade beslutets ställe. Domstolarna är härvid inte bundna av kommunens egna regler och riktlinjer. I princip är det inget som skiljer domstolens prövning av ett ärende om rätt till bistånd enligt 6 § [i gamla socialtjänstlagen motsvarande 4 kap 1 § nya socialtjänstlagen] från dess prövning av om rätt till en socialförsäkringsförmån föreligger.” (se prop. 1996/97:124, s. 70)

Kommentarer är egentligen överflödiga om denna artikeln! Men kanske kvinnors (och mäns också för den delen) sjuknärvaro har större nyhetsvärde? Eller nej, det är ju politiskt inkorrent att ifrågasätta regimen i riksdagen.

 

En intressant artikel berättar om vilka nyheter som journalister väljer att publicera. Jag vill dock fylla på med ett krav till. Nyheter som inte ifrågasätter regimen i riksdagen. För med tv-licens och presstöd kan man åstadkomma ytterligare en gränssättande faktor för nyheter som annars är intressanta för den breda allmänheten. För utförsäkringskedjan uppfyller med råge alla de sex punkterna som Computer Sweden skriver om. Och ändå mörkas utförsäkringskedjans effekter av flertalet medier.

Att tänka är stort. Att tänka fritt är större. Att tänka fritt och rätt är störst. Merparten av svenska medierna förmår bara att komma till första meningen i det mottot.

 

Viktiga saker att tänka på vid överklagan av beslut om sjukpenning

• Regler och anvisningar som avgränsar rätten till sjukpenning är rehabiliteringskedjans tidsgränser i 3 kap. 7 § tredje till sjätte styckena lagen om allmän försäkring och diagnoserna i Socialstyrelsens försäkringsmedicinska beslutsstöd.
• Skaffa läkarintyg som förklarar på vilket sätt och varför du saknar arbetsförmåga (diagnosen eller diagnoserna i sig är inte avgörande för rätten till sjukpenning), helst från aktiv läkare, en specialist på de sjukdomar som du söker ersättning för och gärna också en läkare som är utbildad i försäkringsmedicin. Tänk på att läkarintyg är en färskvara, och alltså inte bör vara för gammalt!
• Beskriv gärna med egna ord i en bilaga hur du upplever att dina besvär nedsätter din arbetsförmåga i vardagen.
• Litar du inte på din läkare eller din handläggare på försäkringskassan, tänk på att dessa är utbytbara om du vill ha en annan läkare eller handläggare. Är det frågan om behov av en annan läkare beträffande diffusa symtom som smärtproblematik eller psykiska besvär, så tänk på att det kan ta tid att bygga upp förtroendet i den nya läkarkontakten samt att det kan ta tid att utreda besvären med försäkringsmedicinsk hållbarhet!
• Vid förslag till avslag, be läkaren sammankalla till avstämningsmöte med handläggaren på försäkringskassan!
• Vid avslag bör du överklaga försäkringskassans beslut då du annars riskerar att inte få socialbidrag med motiveringen att du inte uttömt alla möjligheter till försörjning på annat sätt än genom socialbidrag. Du måste också närmsta påföljande vardag anmäla dig som arbetssökande på Arbetsförmedlingen, eftersom du annars kommer att få din SGI nollklassad. Detta även om du tänker överklaga Försäkringskassans beslut.
• Begär omprövning av beslutet! Skriv framför allt sakligt, enkelt, relevant, adekvat och kortfattat, dock inte så kortfattat att du missar avgörande uppgifter som krävs för att lagtextens förutsättningar ska uppfyllas. Det är ju lagtexten som du ska ha som stöd för din redogörelse.
• Överklaga sedan till länsrätten! Samma sak här: skriv framför allt sakligt, enkelt och kortfattat, dock inte så kortfattat att du missar avgörande uppgifter som krävs för att lagtextens förutsättningar ska uppfyllas. Om det tex. är arbetsförmågans nedsättning eller omfattning som är tvistig är det i första hand 3 kap. 7 § lagen (1962:381) om allmän försäkring som innehåller de villkor som behöver vara uppfyllda för att du ska ha rätt till sjukpenning.
• Mer detaljerade råd finns här.

|

Viktiga saker att tänka på vid överklagan av beslut om sjukersättning

• Regler och anvisningar som avgränsar rätten till sjukersättning är 7 kap. 1 – 3 §§ lagen om allmän försäkring och diagnoserna i Socialstyrelsens försäkringsmedicinska beslutsstöd.
• Skaffa läkaryttrande om hälsotillstånd (LOH) som förklarar på vilket sätt och varför du saknar arbetsförmåga (diagnosen eller diagnoserna i sig är inte avgörande för rätten till sjukersättning), helst från aktiv läkare, en specialist på de sjukdomar som du söker ersättning för och gärna också en läkare som är utbildad i försäkringsmedicin. Tänk på att läkaryttrande är en färskvara, och alltså inte bör vara för gammalt!
• Beskriv gärna med egna ord i en bilaga hur du upplever att dina besvär nedsätter din arbetsförmåga i vardagen.
• Litar du inte på din läkare eller din handläggare på försäkringskassan, tänk på att dessa är utbytbara om du vill ha en annan läkare eller handläggare. Är det frågan om behov av en annan läkare beträffande diffusa symtom som smärtproblematik eller psykiska besvär, så tänk på att det kan ta tid att bygga upp förtroendet i den nya läkarkontakten samt att det kan ta tid att utreda besvären med försäkringsmedicinsk hållbarhet!
• Vid förslag till avslag, be läkaren sammankalla till avstämningsmöte med handläggaren på försäkringskassan!
• Vid avslag bör du överklaga försäkringskassans beslut då du annars riskerar att inte få socialbidrag med motiveringen att du inte uttömt alla möjligheter till försörjning på annat sätt än genom socialbidrag.
• Begär omprövning av beslutet! Skriv framför allt sakligt, enkelt, relevant, adekvat och kortfattat, dock inte så kortfattat att du missar avgörande uppgifter som krävs för att lagtextens förutsättningar ska uppfyllas. Det är ju lagtexten som du ska ha som stöd för din redogörelse.
• Överklaga sedan till länsrätten! Samma sak här: skriv framför allt sakligt, enkelt och kortfattat, dock inte så kortfattat att du missar avgörande uppgifter som krävs för att lagtextens förutsättningar ska uppfyllas. Om det tex. är arbetsförmågans nedsättning eller omfattning som är tvistig är det i första hand 7 kap. 1-3 §§ lagen (1962:381) om allmän försäkring som innehåller de villkor som behöver vara uppfyllda för att du ska ha rätt till sjukersättning. ”Det måste … röra sig om kroniska sjukdomar och irreversibla skador där ytterligare medicinsk eller arbetslivsinriktad rehabilitering inte bedöms kunna leda till att den försäkrade återfår någon arbetsförmåga eller att den arbetsförmåga som finns kan förbättras.” (se prop. 2007/08:136)
• Mer detaljerade råd finns här.

|

En färsk dom från EU-domstolen i Luxemburg öppnar möjligheten att söka socialbidrag i annat EU-land om man kan styrka att man aktivt söker arbete där.

 

Den enda direkta bestämmelsen som finns i detta sammanhanget är regeln i 51 kap 25 § rättegångsbalken. Denna innebär ett förbud mot reformatio in pejus, dvs. en ändring till det sämre. Regeln saknar motsvarighet i 50 kap rättegångsbalken, alltså vid tvistemål, men av 17 kap 3 § samt 50 kap. 1-­2 §§ samma balk framgår att principen är användbar även för tvistemålsprocesser. Bland framstående och etablerade juridiska auktoriteter som i den juridiska litteraturen beskriver denna tillämpning både i brottmål och tvistemål finns Peter Fitger, Lars Welamson och Per Olof Ekelöf.

Principen om förbud mot reformatio in pejus betyder - i brottmål - att hovrätten binds av domen i tingsrätten på så sätt att man inte får döma till hårdare straff än vad tingsrätten gjort. Detta gäller dock inte i de fall då även åklagaren överklagat och yrkat straffskärpning.

Eftersom principen om förbud mot reformatio in pejus blir tillämplig i tvistemål, dvs. över hela rättegångsbalkens tillämpningsområde, är det en rimlig uppfattning att samma princip också ska iakttas av förvaltningsdomstolarna, dvs. länsrätten, kammarrätten och regeringsrätten.

Frågan om samma förbud gäller i högsta förvaltningsrättsliga instansen, alltså regeringsrätten, är mera oklar. Detta beror på skrivningen i 55 kap 15 § rättegångsbalken. Av den regeln förstår man att förbudet mot reformatio in pejus gäller i Högsta domstolen endast i brottmål, men verkar saknar i tvistemål, eftersom hänvisning i bestämmelsen görs bara till 51 kap 25 § rättegångsbalken, men inte till 50 kap 1-2 §§ samma balk. Regeln i 17 kap 3 § rättesgångsbalken om tvistemålsprocessens yttre gränser, dvs. som beror på parternas yrkanden, gäller emellertid i alla instanser. Detta skulle kunna tala för att förbudet mot reformatio in pejus gäller även i tvistemål och därmed också i förvaltningsmål. Men förvaltningsprocessen har en gemensam nämnare till med brottmål. Båda processtyperna hör samman med offentlig rätt, ett ytterligare skäl för förbud mot reformatio in pejus i regeringsrätten.

Förvaltningsdomstolarna, dvs. länsrätten, kammarrätten och regeringsrätten, ska i förstone följa förvaltningsprocesslagen (1971:291). Denna lag innehåller inte någon bestämmelse om förbud mot reformatio in pejus. I stället får man tolka rättegångsbalken analogt, dvs. rättegångsbalken fyller ut luckorna i förvaltningsprocesslagen (och i förvaltningslagen också för den delen). Detta enligt motivuttalanden till den nuvarande förvaltningsprocesslagen och den äldre förvaltningslagen, jfr prop. 1971:30, s. 283!

Ett exempel på rättegångsbalkens utfyllande funktion i förvaltningsrätt är de fall då fullmaktsgivaren avlidit och vad som då gäller för fullmäktigen. JO har i ett beslut avgjort att 12 kap 19 § rättegångsbalken fyller ut den lucka som förvaltningslagen (1986:223) lämnar i detta avseende. Läs om detta i JO:s ämbetsberättelse 1994, dnr 3573-1993! Utslaget betyder att enbart den omständigheten att uppdragsgivaren avlider innebär inte att fullmakten därmed upphör att gälla. Fullmäktige (eller den han eller hon sätter i sitt ställe) är därför fri att agera i huvudmannens intresse när det tex. gäller skadeståndstalan mot myndigheter och i övrigt bevaka dennes intressen, så länge det sker innanför fullmaktens behörighet (fullmäktige går utanför de gränser som anges i fullmakten) och befogenhet (fullmäktigen håller sig inom fullmaktens behörighet, men bryter mot andra anvisningar från huvudmannen), jfr. tex. 12 kap 14 § rättegångsbalken analogvis.

Av det sagda följer alltså att om man som enskild överklagar länsrättens dom till kammarrätten, men myndigheten inte gör det, är det bara de ytterligare krav som man som enskild ställer i kammarrätten som binder den domstolen.

 

Checklista i punktform

• Regler och anvisningar som avgränsar rätten till sjukpenning är rehabiliteringskedjans tidsgränser i 3 kap. 7 § tredje till sjätte styckena lagen om allmän försäkring och diagnoserna i Socialstyrelsens försäkringsmedicinska beslutsstöd.
• Skaffa läkarintyg som förklarar på vilket sätt och varför du saknar arbetsförmåga (diagnosen eller diagnoserna i sig är inte avgörande för rätten till sjukpenning), helst från aktiv läkare, en specialist på de sjukdomar som du söker ersättning för och gärna också en läkare som är utbildad i försäkringsmedicin. Tänk på att läkarintyg är en färskvara, och alltså inte bör vara för gammalt!
• Beskriv gärna med egna ord i en bilaga hur du upplever att dina besvär nedsätter din arbetsförmåga i vardagen.
• Litar du inte på din läkare eller din handläggare på försäkringskassan, tänk på att dessa är utbytbara om du vill ha en annan läkare eller handläggare. Är det frågan om behov av en annan läkare beträffande diffusa symtom som smärtproblematik eller psykiska besvär, så tänk på att det kan ta tid att bygga upp förtroendet i den nya läkarkontakten samt att det kan ta tid att utreda besvären med försäkringsmedicinsk hållbarhet!
• Vid förslag till avslag, be läkaren sammankalla till avstämningsmöte med handläggaren på försäkringskassan!
• Vid avslag bör du överklaga försäkringskassans beslut då du annars riskerar att inte få socialbidrag med motiveringen att du inte uttömt alla möjligheter till försörjning på annat sätt än genom socialbidrag. Du måste också närmsta påföljande vardag anmäla dig som arbetssökande på Arbetsförmedlingen, eftersom du annars kommer att få din SGI nollklassad. Detta även om du tänker överklaga Försäkringskassans beslut.
• Begär omprövning av beslutet! Skriv framför allt sakligt, enkelt och kortfattat, dock inte så kortfattat att du missar avgörande uppgifter som krävs för att lagtextens förutsättningar ska uppfyllas. Det är ju lagtexten som du ska ha som stöd för din redogörelse.
• Överklaga sedan till länsrätten! Samma sak här: skriv framför allt sakligt, enkelt och kortfattat, dock inte så kortfattat att du missar avgörande uppgifter som krävs för att lagtextens förutsättningar ska uppfyllas. Om det tex. är arbetsförmågans nedsättning eller omfattning som är tvistig är det i första hand 3 kap. 7 § lagen (1962:381) om allmän försäkring som innehåller de villkor som behöver vara uppfyllda för att du ska ha rätt till sjukpenning.

|

Arbetsförmågebegreppets nya parametrar

Sammanfattningsvis kan man säga att bedömningen av arbetsförmågan vid begäran om sjukpenning numera är både tidsbaserad (enligt rehabiliteringskedjans tidsgränser i 3 kap. 7 § tredje till sjätte styckena lagen om allmän försäkring) och diagnosbaserad (enligt rekommendationerna i Socialstyrelsens försäkringsmedicinska beslutsstöd). Här är en översikt över bedömningen av arbetsförmågan i rehabiliteringskedjans olika steg. I slutet av detta inlägget kommer så småningom mallar att läggas in, som är avsedda för inspiration att ta itu med det som är viktigare än någonsin; att överklaga Försäkringskassans avslag på ansökan om sjukpenning. Bedömningen av arbetsförmågan är livligt diskuterad och samtidigt ett mycket svårbemästrat problem på det rent praktiska planet, medicinskt och därför följaktligen även juridiskt. Resonemanget i detta inlägget blir därför rent teoretiskt.

|

Hur går du till väga rent praktiskt?

Läkarintygets betydelse och innehåll

Läkarintyget fungerar som ditt bevismedel för att styrka din nedsatta arbetsförmåga. Försäkringskassans försäkringsmedicinske rådgivares utlåtande fungerar på motsvarande sätt som Försäkringskassans bevismedel för att styrka din eventuella arbetsförmåga. Det är inte diagnosen i sig som är avgörande för om man beviljas sjukpenning eller inte utan snarare på vilket sätt sjukdomen begränsar patientens förmåga eller aktivitet på individnivå? Dvs. på vilket sätt utgör sjukdomen ett hinder för patienten att utföra sitt arbete eller, om arbetsförmågan ska matchas mot hela arbetsmarknaden, på vilket sätt utgör sjukdomen ett hinder för patienten att utföra ett normalt förekommande arbete på den reguljära arbetsmarknaden? Ett läkarintyg ska också innehålla en särskild motivering till avsteg från Socialstyrelsens rekommendation, om sådant avsteg blir nödvändigt. Uppfylls inte dessa kriterier, riskerar man att få avslag på begäran om sjukpenning. Ett läkarintyg så som det såg ut 2008-03-01 finns här. Läkarintyget gäller endast sjukpenning och alltså inte sjukersättning.

Arbetsförmågan bedöms i förstone av behandlande läkare. Denne skriver ett läkarintyg. Bedömningen av arbetsförmågan ingår inte läkarutbildningen och det är inte heller alla läkare som har deltagit i de försäkringsmedicinska kurserna som Försäkringskassan erbjudit. Av det skälet är det nödvändigt att du tillsammans med din behandlande läkare noggrant går igenom vilka typer av arbetsuppgifter som du kan respektive inte kan klara av. Att enbart beskriva diagnoserna eller symptomen är inte tillräckligt som underlag för Försäkringskassan. Det räcker inte heller med att tala om vad du inte kan klara av. Försäkringskassan vill också gärna veta vad du kan klara av.

Du har också rätt att byta läkare eller under vissa förutsättningar att begära en second opinion (förnyad bedömning) av en annan läkare, kring hela eller delar av behandlande läkares bedömning. En del läkare har dock svårt att ställa upp på detta, eftersom de inte gärna ifrågasätter varandras bedömningar och bara vill ansvara för sina egna utredningar. I så fall: byt läkare!

Tänk också på att du själv måste se till så att läkarintyget innehåller tillräckliga uppgifter, däribland givetvis beskrivning av din arbetsförmåga och motivering till varför och på vilket sätt du saknar arbetsförmåga helt eller delvis! Det är att rekommendera att själv komplettera med en egen beskrivning över på vad sätt dina besvär hindrar dig att arbeta! Det är även tillrådligt att försöka skaffa en läkare som är specialiserad på den eller de sjukdomar som du ansöker om sjukpenning för samt att se till att det är frågan om en läkare som har utbildning i försäkringsmedicin!

|

Second opinion av behandlande läkares bedömning och andra möjligheter

Rätten till second opinion regleras i 3 a § tredje stycket hälso- och sjukvårdslagen (1982:763): ”Landstinget skall ge en patient med livshotande eller särskilt allvarlig sjukdom eller skada möjlighet att inom eller utom det egna landstinget få en förnyad medicinsk bedömning i det fall vetenskap och beprövad erfarenhet inte ger entydig vägledning och det medicinska ställningstagandet kan innebära särskilda risker för patienten eller har stor betydelse för dennes framtida livskvalitet. Patienten skall erbjudas den behandling den förnyade bedömningen kan föranleda.” Regeln om second opinion innehåller de fyra grundläggande förutsättningarna som måste vara uppfyllda för en dylik förnyad bedömning. Dessa förutsättningar preciseras närmare i förarbetena till hälso- och sjukvårdslagen (1982:763), nämligen i prop. 1998/99:4, ss. 46-48 samt, vad gäller uttrycket framtida livskvalitet, även prop. 1996/97:60 s. 60 f.

Att rekommendera kan också vara att via landstinget försöka få en remiss till en sjukgymnast, en arbetsterapeut eller en psykolog för psykometriskt test. Genom det testet kartläggs dina kognitiva förmågor som uttröttbarhet, minnesfunktion och koncentrationsförmåga.

Ibland skickas man till försäkringsmedicinsk utredning. Det kan bli problem vid sådana utredningar om sjukskrivningen gäller diagnoser eller symtom som saknar sådana objektiva diagnostiseringsmetoder som tex. laboratorieprover och röntgen, utan istället utreds genom subjektiva fynd, tex. patientens egna berättelser. Det rör sig bla. om psykiska åkommor och smärtproblematik. Problemen kan bli ännu värre om du då också har en handläggare på Försäkringskassan som inte tror på dessa typerna av sjukdomar. Det finns tyvärr en och annan handläggare som inte tror på dem. I så fall: byt handläggare genom att vända dig till kontorschefen. Du har rätt att byta handläggare och tom. byta Försäkringskassekontor pga. att du saknar förtroende för din handläggare och i sistnämnda fall framför allt pga. jävssituationer som kan uppstå, om du saknar förtroende för din handläggare. Du ska då åberopa generalklausulen om jäv enligt 11 § första stycket 5 förvaltningslagen (1986:223): ”Den som skall handlägga ett ärende är jävig om det i övrigt finns någon särskild omständighet som är ägnad att rubba förtroendet till hans opartiskhet i ärendet.” Denna regeln, som ofta kallas delikatessjäv, täcker upp situationer där någon av de andra jävsgrunderna i paragrafen inte är tillämpliga, men där handläggarens opartiskhet ändå kan ifrågasättas, tex. vänskap eller ovänskap.

|

Försäkringsmedicinsk rådgivare och second opinion av dennes bedömning

Försäkringsmedicinska rådgivare (FMR) är endast avsedda att fungera som stöd åt handläggaren, eftersom handläggaren saknar medicinsk kompetens. Generellt skulle man kunna säga så att om försäkringsmedicinske rådgivaren underkänner sjukskrivningen så gör handläggaren i princip det också. Men då och då händer det att handläggaren underkänner en sjukskrivning även då försäkringsmedicinske rådgivaren inte underkänt den. Det är då mycket lämpligt att ha en aktiv läkare som behandlande läkare och som kan sammankalla parterna till ett avstämningsmöte. Om du har en anställning kan Försäkringskassan dessutom vara skyldig att ordna ett sådant möte för att utreda rehabiliteringsmöjligheterna. Detta enligt 3 kap. 8 a § lagen (1962:381) om allmän försäkring.

Då de försäkringsmedicinska rådgivarna ibland gör olika bedömningar, kan det vara värt att få ärendet bedömt av en annan försäkringsmedicinsk rådgivare också. Du har här alltid rätt till second opinion. Du kan också framföra egna önskemål om vilken försäkringsmedicinska rådgivare du vill ska göra denna förnyade bedömning.

|

Om du får avslag på begäran om sjukpenning är det bråttom till Arbetsförmedlingen

Om du får besked från Försäkringskassan om avslag på ansökan om sjukpenning, måste du, om du saknar arbete, ta dig till Arbetsförmedlingen senast vardagen efter det att du fick beskedet och detta alldeles oavsett om du kommer att överklaga avslaget eller inte. Missar du detta, så förlorar du din SGI (sjukpenninggrundande inkomst) och blir utan ersättning från Försäkringskassan nästa gång du blir sjuk.

Detta gäller även om du är uppsagd från din anställning, eftersom du då inte avser arbeta längre än uppsägningstiden. Kravet för att få förnyad SGI är nämligen att man har för avsikt att arbeta minst sex månader framöver. Lämnar du en lucka på en eller flera dagar mellan Försäkringskassans avslag och din anmälan som arbetssökande på Arbetsförmedlingen, så avbryter du därmed SGI-skyddet. Se 3 kap. 2 § lagen (1962:381) om allmän försäkring. Arbetsförmedlingen får inte neka dig inskrivning som arbetssökande. En annan sak är att du kanske saknar rätt till a-kasseersättning, men den bedömningen gör inte Arbetsförmedlingen utan a-kassan själv.

|

Rätt för arbetstagare att säga upp sig pga. styrkt sjukdom utan att riskera avstängningsdagar i a-kassan samt rätt till a-kassa under tjänstledighet för att söka annat arbete

Alla som påbörjar en ny ersättningsperiod i a-kassan har sju dagars karens. Karensen slipper du inte undan som arbetslös om du säger upp dig pga. sjukdom. Men utöver de sju karensdagarna enligt 21 § lagen (1997:238) om arbetslöshetsförsäkring tillkommer avstängningsdagar beroende på hur länge du arbetat eller hur länge din anställning är avsedd att vara. Antalet avstängningsdagar står i 44 § lagen (1997:238) om arbetslöshetsförsäkring. Villkoren för att avstängningsdagar ska räknas med står i 43 § lagen (1997:238) om arbetslöshetsförsäkring. Vid uppsägning utan giltig orsak (43 § 1 lagen om arbetslöshetsförsäkring) varierar dessa mellan 10 och 45 dagar. Eftersom a-kassa bara utges fem dagar per kalendervecka (20 § lagen om arbetslöshetsförsäkring), betyder detta en avstängning på mellan 2 veckor och 2 månader. För dig som är sjukskriven och vill lämna anställningen finns det dock en ny regel i 19 c § förordningen (1997:835) om arbetslöshetsförsäkring: ”En giltig anledning att lämna ett arbete enligt 43 § 1 lagen (1997:238) om arbetslöshetsförsäkring är att en sökande av hälsoskäl, styrkta genom läkarintyg som utfärdats före anställningens upphörande, inte kan återgå vare sig till tidigare arbete eller till annat arbete hos arbetsgivaren.” Av mycket stort intresse för dig som fått avslag på begäran om sjukpenning är också bestämmelserna om rätt till a-kassa vid tjänstledighet då man inte klarar sitt arbete pga. sjukdom men inte har rätt till sjukpenning. Dessa bestämmelser finns i 19 a § och 19 b § samma förordning. En förutsättning torde dock vara att man uppfyller grundvillkoren för a-kasseersättning, se 9-17 a §§ lagen om arbetslöshetsförsäkring. Vad sedan gäller lämpligt arbete är det möjligt att begränsa sökfältet utan att riskera a-kassa, om man styrker begränsningen med läkarintyg. Detta framgår av 11 § lagen (1997:238) om arbetslöshetsförsäkring och 26 § förordningen (1997:835) om arbetslöshetsförsäkring tillsammans med 9 § Inspektionen för arbetslöshetshetsförsäkringens föreskrifter (2004:3) om tillämpningen av 11 § lagen (1997:238) om arbetslöshetsförsäkring gällande lämpligt arbete. Arbetsförmedlingen har också ett ansvar för arbetslivsinriktad rehabilitering och stödinsatser för funktionshindrade. Och Arbetsförmedlingen får, som tidigare sagts, inte neka dig inskrivning enbart för att du är sjukskriven i ditt innevarande yrke. Det är din rättighet för att behålla din SGI.

|

Socialstyrelsens försäkringsmedicinska beslutsstöd kan innebära ytterligare begränsningar i bedömningen av arbetsförmågan

Det försäkringsmedicinska beslutsstödet från Socialstyrelsen kan vara en bedömningsgrund som ytterligare begränsar rätten till sjukpenning. Dessa riktlinjer är diagnosbaserade men ska betraktas som rekommendationer. De är inte absolut bindande. De gäller i princip inte heller för de sjukdomsfall som pågått en längre tid före publiceringen av riktlinjerna. Så här skriver Socialstyrelsen under frågor och svar: ”Rekommendationerna är i första hand skrivna för nya fall av sjukdom. Tanken är att ett snabbt och bra agerande på en gång ska leda till snabbare tillfrisknande. Människor som redan är långtidssjuka kan inte bedömas på samma sätt.”

|

Sjukförsäkringen är bara avsedd att täcka inkomstbortfall pga. sjukdom

Övergripande gäller för all bedömning av arbetsförmåga enligt rehabiliteringskedjan vad som står i 3 kap. 7 § första stycket lagen (1962:381) om allmän försäkring:

Sjukpenning utges vid sjukdom som sätter ned den försäkrades arbetsförmåga med minst en fjärdedel. Vid bedömningen av om sjukdom föreligger ska bortses från arbetsmarknadsmässiga, ekonomiska, sociala och liknande förhållanden. Med sjukdom jämställs ett tillstånd av nedsatt arbetsförmåga, som orsakats av sjukdom för vilken sjukpenning utgetts och som fortfarande kvarstår efter det att sjukdomen upphört.

Rätt till sjukpenning föreligger därför bara när det är en sjukdom eller ett därmed jämställt medicinskt tillstånd som nedsätter arbetsförmågan. (prop. 1994/95:147, ss. 20 – 21)

|

Graviditet

En normal graviditet kan i princip inte betraktas som en sjukdom. Det är ett kroppstillstånd som hör ihop med en normal livsprocess. Men en kvinna har däremot rätt till sjukpenning om hon är eller blir sjuk under graviditetens gång och sjukdomen nedsätter arbetsförmågan med minst 25 %. Detta gäller oavsett om sjukdomen beror på graviditeten eller om den inte har något samband med denna. Det saknar därvid också betydelse hur lång tid som återstår till beräknad förlossning.

Ett mål i kammarrätten gällde en kvinna som sjukskrivits för foglossning. Av det medicinska underlaget framgick att hon ömmade rejält över alla fogarna i bäckenet. Hon hade stora svårigheter att gå och kunde knappt röra sig över golvet. Hon kunde därför inte klara av att arbeta som säljare i en klädbutik. Kammarrätten ansåg att den omständigheten att en del besvär beror på graviditet inte automatiskt utesluter rätt till sjukpenning. Med hänvisning till den medicinska utredningen i målet ansågs kvinnans besvär vara ett sådant onormalt kroppstillstånd som inte hänger samman med den normala livsprocessen och som därför bör betecknas som sjukdom. (hänvisning till Kammarrätten i Göteborg, mål nr 6714-2005)

Det finns anledning att bedöma denna domens prejudikatvärde mycket restriktivt, vilket jag dock inte avser utveckla här och nu. Däremot har domen juridiskt sett stort värde eftersom hela kammarrätten var enig om domskälen och domslutet, dvs. inga skiljaktiga kammarrättsledamöter. Det indikerar en stark dom.

|

Smittad av samhällsfarlig sjukdom enligt smittskyddslagen (2004:168)

Enligt smittskyddslagen (2004:168) avses med samhällsfarliga sjukdomar ”allmänfarliga sjukdomar som kan få en spridning i samhället som innebär en allvarlig störning eller överhängande risk för en allvarlig störning i viktiga samhällsfunktioner och som kräver extraordinära smittskyddsåtgärder.” (1 kap. 3 § smittskyddslagen)

Är man smittad med en sjukdom som uppfyller kriterierna för samhällsfarlig sjukdom så finns istället möjligheten till smittbärarpenning enligt lagen (1989:225) om ersättning till smittbärare. Rätt till smittbärarpenning kan föreligga om man drabbas av en samhällsfarlig sjukdom om man på grund av den måste avstå från förvärvsarbete, detta även om man inte är sjuk och utvecklat symptom. Avsikten är snarare att förhindra smittspridning på arbetsplatsen. Bestämmelserna om smittbärarpenning har förmodligen störst betydelse för anställda inom livsmedelsindustrin. De allmänfarliga och samhällsfarliga sjukdomarna finns angivna i bilagan till smittskyddslagen (2004:168).

|

Rehabiliteringskedjans tidsgränser för bedömningen av arbetsförmågan

		Med anställning		Utan anställning
Sjukdag 1 – 14 inkl. karens-dag (rehab-kedjans steg 1)		Sjuklön enligt lagen (1991:1047) om sjuklön. Arbetsförmågan bedöms i första hand civilrättsligt enligt 4 § andra stycket lagen (1991:1047) om sjuklön:Vid bedömande av om och i vilken utsträckning arbetsförmågan är nedsatt skall särskilt beaktas om arbetstagaren på grund av sjukdomen är helt eller delvis förhindrad att utföra sitt vanliga eller därmed jämförligt arbete.		Arbetsförmågan bedöms enligt rehabiliteringskedjans steg 3 redan nu eftersom anställning saknas för omplacering och rehabilitering. Detta enligt 3 kap. 7 § femte stycket lagen (1962:381) om allmän försäkring. Se bedömningen för sjukdag 181 och framåt!
Sjukdag 15 – 90 (rehab-kedjans steg 1)		Arbetsförmågan bedöms enligt rehabiliteringskedjans steg 1 enligt 3 kap. 7 § tredje stycket lagen (1962:381) om allmän försäkring:Vid bedömningen av om arbetsförmågan är nedsatt ska det beaktas om den försäkrade på grund av sjukdomen är ur stånd att utföra sitt vanliga eller annat lämpligt arbete som arbetsgivaren tillfälligt erbjuder den anställde. Om den försäkrade på grund av sjukdomen behöver avstå från förvärvsarbete under minst en fjärdedel av sin normala arbetstid en viss dag, ska hans eller hennes arbetsförmåga anses nedsatt i minst motsvarande mån den dagen.Detta innebär att bedömningen av arbetsförmågan görs i förhållande till den försäkrades vanliga arbete eller i förhållande till annat lämpligt arbete som arbetsgivaren tillfälligt erbjuder oavsett sjukskrivningsgrad (100%, 75%, 50% eller 25%).Bedömningen ska också göras utifrån arbetsförmåga efter rehabiliteringsinsatser enligt 3 kap. 7 § sjunde stycket lagen (1962:381) om allmän försäkring.		Arbetsförmågan bedöms enligt rehabiliteringskedjans steg 3 enligt 3 kap. 7 § femte stycket lagen (1962:381) om allmän försäkring. Se bedömningen för sjukdag 181 och framåt!
Sjukdag 91 – 180 (rehab-kedjans steg 2)		Arbetsförmågan bedöms enligt rehabiliteringskedjans steg 2 enligt 3 kap. 7 § fjärde stycket lagen (1962:381) om allmän försäkring:Från och med den tidpunkt då den försäkrade har haft nedsatt arbetsförmåga under 90 dagar ska det även beaktas om den försäkrade kan försörja sig efter en omplacering till annat arbete hos arbetsgivaren.Detta betyder att bedömningen av arbetsförmågan nu vidgas till att avse om den försäkrade efter medicinsk rehabilitering, omplacering eller annan arbetslivsinriktad rehabilitering kan försörja sig genom annat arbete hos arbetsgivaren.Om det bedöms finnas en risk att den sjukskrivne inte kommer att kunna återgå i arbete hos arbetsgivaren före den fastställda tidsgränsen vid 180 dagar bör den försäkrade erbjudas stöd via Arbetsförmedlingen. Den sjukskrivne har då fram till och med dag 180 i sjukperioden på sig att, med stöd av Arbetsförmedlingen, söka nytt arbete utan att rätten till sjukpenning ifrågasätts.Bedömningen ska också göras utifrån arbetsförmåga efter rehabiliteringsinsatser enligt 3 kap. 7 § sjunde stycket lagen (1962:381) om allmän försäkring.		Arbetsförmågan bedöms enligt rehabiliteringskedjans steg 3 enligt 3 kap. 7 § femte stycket lagen (1962:381) om allmän försäkring. Se bedömningen för sjukdag 181 och framåt!
Sjukdag 181 – 365 (rehab-kedjans steg 3)		Arbetsförmågan bedöms enligt rehabiliteringskedjans steg 3 enligt 3 kap. 7 § femte stycket lagen (1962:381) om allmän försäkring:Från och med den tidpunkt då den försäkrade har haft nedsatt arbetsförmåga under 180 dagar ska det dessutom, om det inte finns särskilda skäl mot det, beaktas om den försäkrade har sådan förmåga så att han eller hon kan försörja sig själv genom förvärvsarbete på den reguljära arbetsmarknaden i övrigt, eller genom annat lämpligt arbete som är tillgängligt för den försäkrade.Detta medför att bedömningen av arbetsförmågan nu vidgas betydligt. Den prövas nu mot hela den reguljära och nationella arbetsmarknaden utan hänsyn till ålder, bostadsort, utbildning och yrke.Detta innebär att Försäkringskassan vid sjukpenningbedömningen ställer sig den hypotetiska frågan om den sjukskrivne kan klara ”någon typ av arbete på den reguljära arbetsmarknaden”. Kan han eller hon det dras sjukpenningen in. Ingen hänsyn ska numera tas till ålder, bosättningsort, utbildning och tidigare arbete.Undantag från kravet att bedömningen av arbetsförmågan görs mot hela arbetsmarknaden lär bli förhållandevis sällsynta eftersom bestämmelsen är avsedd att tillämpas restriktivt. Endast om den sjukskrivne vid kassans bedömning med stor sannolikhet kan antas kunna återgå i arbete hos arbetsgivaren kan sjukpenningen behållas, vilket avser den som väntar på en operation eller som nyligen genomgått en sådan som enligt läkarvetenskapen bedöms leda till att arbetsförmågan återställs. Likaså kan undantaget i sällsynta fall bli tillämpligt om det med utgångspunkt från de försäkringsmedicinska beslutsstöd som Socialstyrelsen har utarbetat för olika diagnoser kan förväntas att den försäkrade kan återgå i arbete hos arbetsgivaren inom dag 181 – 365.Bedömningen ska också göras utifrån arbetsförmåga efter rehabiliteringsinsatser enligt 3 kap. 7 § sjunde stycket lagen (1962:381) om allmän försäkring.		Se rutan till vänster!
Sjukdag 366 – 450 (rehab-kedjans steg 4)		Arbetsförmågan bedöms enligt rehabiliteringskedjans steg 4 enligt 3 kap. 7 § sjätte stycket lagen (1962:381) om allmän försäkring:Från och med den tidpunkt då den försäkrade har haft nedsatt arbetsförmåga under 365 dagar ska det alltid beaktas om den försäkrade har sådan förmåga som anges i femte stycket.Detta innebär att bedömningen av arbetsförmågan nu ska göras utan några som helst undantag som i föregående steg i kedjan (dag 181 – 365), dvs. endast mot hela den nationella arbetsmarknaden, oavsett yrke.Detta innebär att arbetsförmågan mäts mot varje normalt förekommande arbete. Uttrycket ”normalt förekommande arbete” har getts en vidgående tolkning, men givetvis kan inte varje syssla anses som ett normalt förekommande arbete. Att samla tomburkar är inget normalt förekommande arbete och en sjukskriven som ägnar sig åt detta bör därför inte anses som arbetsförmögen enbart pga. denna sysselsättning.Bedömningen ska också göras utifrån arbetsförmåga efter rehabiliteringsinsatser enligt 3 kap. 7 § sjunde stycket lagen (1962:381) om allmän försäkring.Eftersom man normalt bara får sjukpenning under 365 dagar (inklusive karensdagen) under en ramtid av 450 dagar, måste man nu också ansöka om sk. förlängd sjukpenning enligt 3 kap. 4 § tredje stycket lagen (1962:381) om allmän försäkring.		Se rutan till vänster!
Sjukdag 451 – 914 (rehab-kedjans steg 4)		Arbetsförmågan bedöms enligt rehabiliteringskedjans steg 4 enligt 3 kap. 7 § sjätte stycket lagen (1962:381) om allmän försäkring förutsatt att efter särskild ansökan erhåller förlängd sjukpenning.
Sjukdag 915 och framåt (rehab-kedjan avslutad)		Rätten till sjukpenning upphör helt efter drygt 2,5 års sjukskrivning. Istället hänvisas helt till varaktig sjukersättning (som förr kallades förtidspension). Frågan om rätten till varaktig sjukersättning kan dock prövas tidigare under sjukperioden.Det finns motivuttalanden som i extrema fall ger rätt till sk. fortsatt sjukpenning även efter dag 914, men motivuttalandet saknar tyvärr uttryckligt stöd i lagtextformuleringen. Eftersom lagtexten är tvingande, och förarbetena är underordnade lagtextformuleringen, så kan denna normkonflikt mycket väl få sin lösning genom principen om lex superior, dvs. den högre rättskällan har företräde. Så länge lagtexten i 3 kap. 4 § första stycket 4 lagen om allmän försäkring inte ändras är fältet öppet för Försäkringskassan att utnyttja denna normkonflikt.Arbetsförmågan bedöms nu annars i förstone istället enligt 7 kap. 1 § första stycket lagen (1962:381) om allmän försäkring:En försäkrad vars arbetsförmåga är nedsatt med minst en fjärdedel på grund av sjukdom eller annan nedsättning av den fysiska eller psykiska prestationsförmågan och som var försäkrad vid försäkringsfallet har enligt bestämmelserna i detta kapitel rätt till sjukersättning eller aktivitetsersättning. För rätt till sjukersättning krävs att arbetsförmågan kan anses stadigvarande nedsatt och att åtgärder som avses i 3 kap. 7 b § eller 22 kap. inte bedöms kunna leda till att den försäkrade återfår någon arbetsförmåga. För rätt till aktivitetsersättning krävs att nedsättningen kan antas bestå under minst ett år.Detta innebär att sjukersättning beviljas endast om arbetsförmågan anses stadigvarande nedsatt i alla förekommande arbeten (inklusive särskilt anordnade arbeten som tex. Samhall) på arbetsmarknaden, detta även efter rehabilitering, dvs. alla rehabiliteringsmöjligheter ska vara uttömda. Om man bedöms kunna arbeta hos Samhall efter rehabilitering, finns inte längre något lagstöd för rätten till varaktig sjukersättning. Enligt lagförarbetena ska det vara frågan om irreversibla sjukdomstillstånd och bestämmelsen om rätten till icke tidsbegränsad sjukersättning är avsedd att tillämpas restriktivt och ingen hänsyn ska numera tas till ålder, bosättningsort, utbildning och tidigare arbete.Tidsbegränsad sjukersättning togs bort 2008-07-01 (7 kap. 1 § fjärde stycket lagen om allmän försäkring), men det finns övergångsregler som innebär att de med tidsbegränsad sjukersättning och som har en ersättningsperiod som upphör 2008-06-30 eller därefter kan ansöka om förlängning om högst ytterligare 18 månader enligt äldre bedömningsgrunder, bla. med hänsyn till ålder, bosättningsort, utbildning och tidigare arbete, dock längst tom. 2012-12-31.

|

Förslag till beslut

Försäkringskassan skickar dig först ett förslag till beslut. Du har nu två veckor på dig att skicka dina synpunkter på beslutsunderlag till Försäkringskassan. Räcker inte tiden till, försök få förlängd yttrandetid (anstånd).

Vilka grunder och fakta anför Försäkringskassan för sitt beslut? Det bör framgå dels vilken lagtext, dels vilka faktiska omständigheter som tillsammans utgör grunden för beslutet. Koncentrera dig på dessa två saker. Be om hjälp för att reda ut om det är rätt lagtext som tillämpats.

De främsta reglerna om rätten till sjukpenning finns i 3 kap. lagen (1962:381) om allmän försäkring och för rätten till sjukersättning i 7 kap. och 16 kap. samma lag.

Behövs det kanske läkaryttrande från en specialistläkare för att stärka de faktiska omständigheter som du vill åberopa? Specialistläkare har principiellt större auktoritet än en allmänpraktiserande läkare, om du tänker överklaga Försäkringskassans beslut.

|

Tänk på att skriva pedagogiskt, tydligt, sakligt, enkelt, kortfattat, noggrant, adekvat och relevant!

Har Försäkringskassan förstått din redogörelse korrekt eller har man missförstått den? Fokusera på att komplettera med viktiga handlingar som saknas i underlaget eller att påpeka missuppfattningar och felaktigheter i beslutsunderlaget. Om Försäkringskassan missförstått din redogörelse, precisera dig på ett nytt sätt. Tycker du det är svårt att skriva tydligt så be någon om hjälp. Fundera på om det du skrivit uppfyller kriterierna pedagogiskt, tydligt, sakligt, enkelt, kortfattat, noggrant, adekvat och relevant?

Beskriv gärna med egna ord i en bilaga hur du upplever att dina besvär nedsätter din arbetsförmåga.

Din redogörelse får dock inte vara så kortfattad att den går miste om avgörande uppgifter som krävs för att lagtextens förutsättningar ska uppfyllas. Det är ju lagtexten som du ska ha som stöd för din redogörelse.

|

Om du får avslag bör du överklaga beslutet

Om du räknar med att behöva söka socialbidrag är det viktigt att du överklagar Försäkringskassan beslut. Socialtjänsten kan kräva att man uttömmer alla möjligheter till försörjning på annat sätt än genom socialbidrag, och att försöka få ersättning från Försäkringskassan antingen genom ansökan, omprövning eller överklagande är en sådan möjlighet.

Många tycker det är jobbigt och svårt att överklaga Försäkringskassans avslag på begäran om sjukpenning. Man måste samla kraft för att orka med det här med att överklaga Försäkringskassans beslut att vägra sjukpenning.

Samma principer som nyss sagts gäller dock även här: skriv pedagogiskt, tydligt, sakligt, enkelt, kortfattat, noggrant, adekvat och relevant! Samma sak här. Ditt överklagande får inte vara så kortfattad att den går miste om avgörande uppgifter som krävs för att lagtextens förutsättningar ska uppfyllas. Det är ju lagtexten som du ska ha som stöd för din redogörelse. Om det tex. är arbetsförmågans nedsättning eller omfattning som är tvistig är det i första hand 3 kap. 7 § lagen (1962:381) om allmän försäkring som innehåller de villkor som behöver vara uppfyllda för att du ska ha rätt till sjukpenning.

Överklagandet ska skickas till Försäkringskassan men ställas till länsrätten. Innan Försäkringskassan skickar överklagandet till länsrätten är de dock enligt huvudregeln skyldiga att först ompröva ärendet enligt 20 kap. 11 § lagen (1962:381) om allmän försäkring. Vid omprövningen får det ursprungliga beslutet inte ändras till din nackdel. Det innebär tex. att om Försäkringskassan har beviljat dig sjukpenning till 50 % av arbetstiden, men du ansökt om 100 %, så får de inte vid omprövningen neka dig de 50 % som du först beviljats. Det är bara resterande 50 % som då blir föremål för omprövning innan ärendet vidarebefordras till länsrätten. Det finns ett undantag från kravet på omprövning. Inom Försäkringskassan finns en juridisk funktion som kallas Allmänna ombudet. När Allmänna ombudet också överklagar handläggarens beslut till länsrätten, får omprövning inte göras utan överklagandet skickas direkt till länsrätten om det ses som inkommet i rätt tid. Detta enligt 20 kap. 10 § tredje stycket lagen (1962:381) om allmän försäkring. Om Allmänna ombudet också överklagar beslutet kan det också vara viktigt att påpeka att det i länsrätten torde saknas förbud mot reformatio in pejus.

Man har två månader på sig att överklaga Försäkringskassans avslag på ansökan om sjukpenning. Räcker tiden inte till för att inhämta nödvändiga intyg och underlag, kan du begära förlängd yttrandetid (anstånd). Det är mycket svårt att sedan få domstolarna att bevilja återställande av försutten tid. Eftersom det därför är mycket viktigt att tidsgränserna vid överklagande hålls, är det också viktigt att du säkrar dokumentation som visar att du fått förlängd yttrandetid (anstånd), genom att begära beslutet skriftligt. Det är av samma skäl bra att säkra dokumentation att Försäkringskassan tagit emot överklagandet.

|

Mallar

Mallar i pdf-format för överklagande till länsrätten och kammarrätten (inkl. begäran om prövningstillstånd) gällande Försäkringskassans avslag på begäran om icke tidsbegränsad sjukersättning hittar du här.

|

Juridisk hjälp

Läs vidare under Juridisk hjälp!

|

Ett nyligen avgjort mål i kammarrätten förefaller innebära att bevisläget är mycket svårt för Försäkringskassan om de bygger sina utredningar och beslut enbart på anonyma tips från allmänheten. Jag har inte tillgång till domen utan endast till en internetartikel på Correns hemsida, så därför blir mina slutsatser kanske inte riktigt säkra, men jag kan inte låta bli att skriva ett par rader om detta intressanta rättsfall.

Frågan man ställer sig i artikeln är om Försäkringskassan nu kommer att överklaga till Regeringsrätten. Jag får en stark känsla av att man inte kommer att försöka eller att man i vart fall inte kommer att få prövningstillstånd i Regeringsrätten. Känslan bygger jag dels på att det av artikeln framgår att den drabbade ”får retroaktiv sjukersättning från försäkringskassan under den tiden hennes ersättning uteblev”, dels på att de högsta domstolsinstanserna i stort sett inte prövar enbart bevisfrågor (pga. principen om fri bevisprövning i analogi med 35 kap. 1 § rättegångsbalken, jfr prop. 1971:30, s. 283 om rättegångsbalkens utfyllande funktion i förvaltningars och förvaltningsdomstolars rättsvårdande verksamhet), vilket det här fallet verkar bygga på, eftersom det är klart vad som gäller om man arbetar normaltid samtidigt som man uppbär sjukersättning. Man har dessutom rätt att arbeta ideellt eller mot betalning i upp till fem timmar per vecka, utan rätten till sjukersättning ifrågasätts, förutsatt att det är frågan om hel sjukersättning. Bestämmelsen om fri bevisprövningi innebär att enligt svensk lag i stort sett alla bevismedel är tillåtna, dock med beaktande av 35 kap. 14 § rättegångsbalken samt 36 kap. 3 och 6 §§ samma balk.

Därför är rådet till dem som fått förmåner indragna där indragningen helt bygger på anonyma tips från allmänheten, att överklaga till länsrätten och, vid behov, även till kammarrätten. Prövningstillstånd i kammarrätten bör bli aktuellt i fall som dessa, eftersom det torde vara frågan om bevisprövning och det därför kan finnas skäl för kammarrätten att döma annorlunda än länsrätten. Här på bloggen finns mallar för överklagande av avslag på ansökan om sjukersättning. Principerna i dessa mallar är tillämpliga även vid beslut om indragen sjukersättning, fast man då utöver 7 kap. 1-3 §§ lagen (1962:381) om allmän försäkring även måste åberopa bestämmelser i 16 kap. samma lag. Är det frågan om indragen sjukpenning eller andra förmåner än sjukersättning blir givetvis andra bestämmelser än 7 kap. 1-3 §§ lagen (1962:381) om allmän försäkring tillämpliga.

 

EU:s regelverk kan delas in i primärrätt och sekundärrätt. Primärrätten består kort och gott av EU-fördragen. Även den tidigare föreslagna sk. EU-grundlagen hör hemma i denna rättskällekategori. Sekundärrätten består av framför allt av direktiven och förordningarna, men även av andra EU-skrifter.

EU:s regelverk publiceras i EUT, Europeiska Unionens officiella tidning. Det kan vara svårt att hitta det man söker i dessa publikationer. Det kan därför bara bättre att söka efter konsoliderade (dvs. uppdaterade) versioner av aktuella lagtexter i EU:s motsvarighet till Sveriges Rixlex, dvs. Eur-Lex. För att tolka EU:s lagstiftning måste man dock ha en viss kännedom om rättskällornas rangordning och deras verkan. Förhoppningsvis ges tillfälle att återkomma till detta trevliga ämne lite längre fram.

 

Inlägget justerat 15 maj 2009

Detta inlägg gäller endast dem som uppbär hel sjukersättning och detta även enligt de nya hårdare bedömningsgrunderna för icke tidsbegränsad sjukersättning. Inlägget berör inte bestämmelserna om s.k. steglös avräkning, vilket är en annan fråga som det förhoppningsvis ges tid att återkomma till framöver.

Den bestämmelse som är tillämplig i detta fallet är 7 kap. 2 § första stycket lagen (1962:381) om allmän försäkring. Bestämmelsen lyder: ”Försäkrad, vars arbetsförmåga är helt eller i det närmaste helt nedsatt, får hel sjukersättning eller aktivitetsersättning.”

Det intressanta uttrycket i paragrafen är det som kursiverats, nämligen ”i det närmaste helt nedsatt.” Det är detta uttryck som avser en viss möjlighet att arbeta ideellt eller avlönat utan att rätten till hel sjukersättning ifrågasätts. Avsikten när man skapade denna regel var att långtidssjukskrivna skulle kunna behålla en viss social kontakt med arbetslivet eller motsvarande. För att tolka detta uttryck måste man gå vidare i normhierarkin och det finns två rättskällor som preciserar uttryckets innebörd.

Den första rättskällan är lagmotiven. Dessa finner man på sidorna 45 – 47 samt 69 i regeringens proposition 1997/98:111, där begreppet sjukersättning ännu inte tillkommit utan istället kallades förtidspension, men propositionen äger alltjämt juridisk giltighet. Där uttalar departementschefen att nämnda uttryck ska förstås som sju åttondelar. Detta innebär att resterande del, en åttondels arbetsförmåga, inte tas med i bedömningen av arbetsförmågans nedsättning i förhållande till hel sjukersättning.

Även Riksförsäkringsverkets allmänna råd (RAR 2002:17) om sjukersättning och aktivitetsersättning blir tillämpliga. De har alltså inte upphävts enbart därför att Riksförsäkringsverket ersattes med Försäkringskassan som enhetlig myndighet. Det är värt att notera att det bara är frågan om allmänna råd. Sådana myndighetsföreskrifter saknar juridiskt bindande karaktär och kan i extrema fall frångås.

Fr o m 2009-01-01 gäller dock även anmälningsplikt om man vill utnyttja denna minimala restarbetsförmåga. Detta enligt 16 kap. 8 § lagen (1962:381) om allmän försäkring tillsammans med motivuttalandena på sidorna 97-98 samt 103-104 i prop. 2007/08:124.

Av föreskrifterna ifråga framgår följande allmänna råd för tillämpningen av 7 kap. 2 § första stycket lagen (1962:381) om allmän försäkring: ”Vid bedömningen om den försäkrade trots viss begränsad arbetsförmåga är berättigad till hel förmån bör försäkringskassan beakta följande. För bedömning av arbetstiden bör utgångspunkten vara ett heltidsarbete i den sysselsättning, det uppdrag eller det förvärvsarbete den försäkrade kan utföra. Arbetstiden bör inte överstiga en åttondel av ett sådant heltidsarbete. Arbetsinkomst som inte överstiger en åttondel av den normala inkomsten på heltid i den sysselsättning, det uppdrag eller det förvärvsarbete den försäkrade kan utföra bör inte påverka rätten till hel förmån.”

Lite längre ner preciseras begreppet heltidsarbete: ”Med heltidsarbete bör avses en arbetstid på 40 timmar i veckan om det inte finns något kollektivavtal inom arbetsområdet som anger annat.”

Man kan alltså teoretiskt sett arbeta fem timmar per vecka med eller utan betalning utan att rätten till sjukersättning ifrågasätts, förutsatt att man anmäler arbetet till Försäkringskassan innan man börjar arbeta.

Obs! Undantaget om arbete 1/8 av en arbetsvecka (räknat i arbetstid eller inkomst) gäller endast dem som uppbär hel sjukersättning. De som uppbär tre fjärdedels sjukersättning eller lägre, omfattas alltså inte av undantaget. Undantaget gäller inte heller dem som uppbär sjukpenning, oavsett vilken grad av arbetsoförmåga förmånen täcker, eftersom motsvarande formulering saknas i sjukpenningbestämmelserna, se 3 kap. 7 § andra stycket lagen (1962:381) om allmän försäkring.

 

Inlägget justerat 23 november 2009

Checklista i punktform

• Regler och anvisningar som avgränsar rätten till sjukersättning är 7 kap. 1 – 3 §§ lagen om allmän försäkring och diagnoserna i Socialstyrelsens försäkringsmedicinska beslutsstöd.
• Skaffa läkaryttrande om hälsotillstånd (LOH) som förklarar på vilket sätt och varför du saknar arbetsförmåga (diagnosen eller diagnoserna i sig är inte avgörande för rätten till sjukersättning), helst från aktiv läkare, en specialist på de sjukdomar som du söker ersättning för och gärna också en läkare som är utbildad i försäkringsmedicin. Tänk på att läkaryttrande är en färskvara, och alltså inte bör vara för gammalt!
• Beskriv gärna med egna ord i en bilaga hur du upplever att dina besvär nedsätter din arbetsförmåga i vardagen.
• Litar du inte på din läkare eller din handläggare på försäkringskassan, tänk på att dessa är utbytbara om du vill ha en annan läkare eller handläggare. Är det frågan om behov av en annan läkare beträffande diffusa symtom som smärtproblematik eller psykiska besvär, så tänk på att det kan ta tid att bygga upp förtroendet i den nya läkarkontakten samt att det kan ta tid att utreda besvären med försäkringsmedicinsk hållbarhet!
• Vid förslag till avslag, be läkaren sammankalla till avstämningsmöte med handläggaren på försäkringskassan!
• Vid avslag bör du överklaga försäkringskassans beslut då du annars riskerar att inte få socialbidrag med motiveringen att du inte uttömt alla möjligheter till försörjning på annat sätt än genom socialbidrag.
• Begär omprövning av beslutet! Skriv framför allt sakligt, enkelt och kortfattat, dock inte så kortfattat att du missar avgörande uppgifter som krävs för att lagtextens förutsättningar ska uppfyllas. Det är ju lagtexten som du ska ha som stöd för din redogörelse.
• Överklaga sedan till länsrätten! Samma sak här: skriv framför allt sakligt, enkelt och kortfattat, dock inte så kortfattat att du missar avgörande uppgifter som krävs för att lagtextens förutsättningar ska uppfyllas. Om det tex. är arbetsförmågans nedsättning eller omfattning som är tvistig är det i första hand 7 kap. 1-3 §§ lagen (1962:381) om allmän försäkring som innehåller de villkor som behöver vara uppfyllda för att du ska ha rätt till sjukersättning. “Det måste … röra sig om kroniska sjukdomar och irreversibla skador där ytterligare medicinsk eller arbetslivsinriktad rehabilitering inte bedöms kunna leda till att den försäkrade återfår någon arbetsförmåga eller att den arbetsförmåga som finns kan förbättras.” (se prop. 2007/08:136)

|

Arbetsförmågebegreppets nya parametrar

Detta inlägget gäller först och främst icke tidsbegränsad sjukersättning. Sjukersättning ska inte förväxlas med sjukpenning. Icke tidsbegränsad sjukersättning är det som förr kallades förtidspension. Den tidsbegränsade sjukersättningen (som förr kallades sjukbidrag) har upphört som ersättningsform 1 juli 2008. I slutet av detta inlägget finns en länk till mallar för överklagande av Försäkringskassans avslag på ansökan om icke tidsbegränsad sjukersättning. Mallarna är gratis och fria att använda både privat och kommersiellt samt att sprida.

Efter rehabiliteringskedjan tagit slut vilket den gör efter 914 dagars sjukskrivning, återstår endast en möjlighet inom sjukförsäkringen: att ansöka om icke tidsbegränsad sjukersättning. Bedömningen av arbetsförmågan vid utredning om rätten till icke tidsbegränsad sjukersättning är avsedda att leda till en restriktiv tolkning av sjukersättningsrätten. Precis som vid utredning av arbetsförmågan vid sjukpenningansökan så är utredningen här också ett mycket svårbemästrat problem på det rent praktiska planet, medicinskt och därför följaktligen även juridiskt. Resonemanget i detta inlägget blir därför rent teoretiskt.

|

Hur går du till väga rent praktiskt?

Läkarintygets betydelse och innehåll

Läkarutlåtandet om hälsotillstånd (LOH) fungerar som ditt bevismedel för att styrka din nedsatta arbetsförmåga. Försäkringskassans försäkringsmedicinske rådgivares utlåtande fungerar på motsvarande sätt som Försäkringskassans bevismedel för att styrka din eventuella arbetsförmåga. Det är inte diagnosen i sig som är avgörande för om man beviljas icke tidsbegränsad sjukersättning eller inte utan snarare ska den medicinska utredningen och läkarutlåtandet ge Försäkringskassan svar på följande frågeställningar:

Vid begäran om icke tidsbegränsad sjukersättning (eller sjukersättning tillsvidare som förmånen kallas för i lagtexten) ska Försäkringskassan ha ett LOH (läkaryttrande om hälsotillstånd) av din behandlande läkare (gärna med specialistkompetens) och i det yttrandet vill Försäkringskassan i princip ha svar på frågan på vilket sätt sjukdomarna var för sig eller i samverkan stadigvarande nedsätter arbetsförmågan, detta enligt följande:

1. Läkaren ska i ett läkarutlåtande om hälsotillstånd utförligt motivera varför dina sjukdomar (diagnoser / funktionshinder) var för sig eller tillsammans gör att du aldrig mer bedöms kunna få tillbaka något alls av din tidigare arbetsförmåga, varken på den reguljära arbetsmarknaden eller i ett särskilt anordnat arbete (skyddat arbete typ OSA eller Samhall).
2. Läkaren ska också i ett läkarutlåtande om hälsotillstånd utförligt motivera varför inga av rehabiliteringsmöjligheter som är medicinskt kända bedöms kunna leda till att du anses kunna få tillbaka något alls av din tidigare arbetsförmåga, varken på den reguljära arbetsmarknaden eller i ett särskilt anordnat arbete (skyddat arbete typ OSA eller Samhall), dvs. på vilket sätt och på vilka grunder är din nedsatta arbetsförmåga irreversibel?
3. Ytterligare upplysningar utöver dessa vad gäller LOH framgår av inlägget Krav på läkarutlåtande om hälsotillstånd för rätt till sjukersättning!

Om svaren på dessa frågor är tillfredsställande och medicinskt hållbara bör Försäkringskassan bevilja icke tidsbegränsad sjukersättning.

Arbetsförmågan bedöms i förstone av behandlande läkare. Denne skriver ett läkarutlåtande om hälsotillstånd. Bedömningen av arbetsförmågan ingår inte läkarutbildningen och det är inte heller alla läkare som har deltagit i de försäkringsmedicinska kurserna som Försäkringskassan erbjudit. Av det skälet är det nödvändigt att du tillsammans med din behandlande läkare noggrant går igenom vilka typer av arbetsuppgifter som du kan respektive inte kan klara av.

Du har också rätt att byta läkare eller under vissa förutsättningar att begära en second opinion (förnyad bedömning) av en annan läkare, kring hela eller delar av behandlande läkares bedömning. En del läkare har dock svårt att ställa upp på detta, eftersom de inte gärna ifrågasätter varandras bedömningar och bara vill ansvara för sina egna utredningar. I så fall: byt läkare!

Tänk också på att du själv måste se till så att läkarintyget innehåller tillräckliga uppgifter, däribland givetvis beskrivning av din arbetsförmåga och motivering till varför och på vilket sätt du saknar arbetsförmåga helt eller delvis! Det är att rekommendera att själv komplettera med en egen beskrivning över på vad sätt dina besvär hindrar dig att arbeta! Det är även tillrådligt att försöka skaffa en läkare som är specialiserad på den eller de sjukdomar som du ansöker om sjukersättning för samt att se till att det är frågan om en läkare som har utbildning i försäkringsmedicin!

|

Second opinion av behandlande läkares bedömning och andra möjligheter

Rätten till second opinion regleras i 3 a § tredje stycket hälso- och sjukvårdslagen (1982:763): ”Landstinget skall ge en patient med livshotande eller särskilt allvarlig sjukdom eller skada möjlighet att inom eller utom det egna landstinget få en förnyad medicinsk bedömning i det fall vetenskap och beprövad erfarenhet inte ger entydig vägledning och det medicinska ställningstagandet kan innebära särskilda risker för patienten eller har stor betydelse för dennes framtida livskvalitet. Patienten skall erbjudas den behandling den förnyade bedömningen kan föranleda.” Regeln om second opinion innehåller de fyra grundläggande förutsättningarna som måste vara uppfyllda för en dylik förnyad bedömning. Dessa förutsättningar preciseras närmare i förarbetena till hälso- och sjukvårdslagen (1982:763), nämligen i prop. 1998/99:4, ss. 46-48 samt, vad gäller uttrycket framtida livskvalitet, även prop. 1996/97:60 s. 60 f.

Att rekommendera kan också vara att via landstinget försöka få en remiss till en sjukgymnast, en arbetsterapeut eller en psykolog för psykometriskt test. Genom det testet kartläggs dina kognitiva förmågor som uttröttbarhet, minnesfunktion och koncentrationsförmåga.

Ibland skickas man till försäkringsmedicinsk utredning. Det kan bli problem vid sådana utredningar om sjukskrivningen gäller diagnoser eller symtom som saknar sådana objektiva diagnostiseringsmetoder som tex. laboratorieprover och röntgen, utan istället utreds genom subjektiva fynd, tex. patientens egna berättelser. Det rör sig bla. om psykiska åkommor och smärtproblematik. Problemen kan bli ännu värre om du då också har en handläggare på Försäkringskassan som inte tror på dessa typerna av sjukdomar. Det finns tyvärr en och annan handläggare som inte tror på dem. I så fall: byt handläggare genom att vända dig till kontorschefen. Du har rätt att byta handläggare och tom. byta Försäkringskassekontor pga. att du saknar förtroende för din handläggare och i sistnämnda fall framför allt pga. jävssituationer som kan uppstå, om du saknar förtroende för din handläggare. Du ska då åberopa generalklausulen om jäv enligt 11 § första stycket 5 förvaltningslagen (1986:223): ”Den som skall handlägga ett ärende är jävig om det i övrigt finns någon särskild omständighet som är ägnad att rubba förtroendet till hans opartiskhet i ärendet.” Denna regeln, som ofta kallas delikatessjäv, täcker upp situationer där någon av de andra jävsgrunderna i paragrafen inte är tillämpliga, men där handläggarens opartiskhet ändå kan ifrågasättas, tex. vänskap eller ovänskap.

|

Försäkringsmedicinsk rådgivare och second opinion av dennes bedömning

Försäkringsmedicinska rådgivare (FMR) är endast avsedda att fungera som stöd åt handläggaren, eftersom handläggaren saknar medicinsk kompetens. Generellt skulle man kunna säga så att om försäkringsmedicinske rådgivaren underkänner sjukskrivningen så gör handläggaren i princip det också. Men då och då händer det att handläggaren underkänner en sjukskrivning även då försäkringsmedicinske rådgivaren inte underkänt den. Det är då mycket lämpligt att ha en aktiv läkare som behandlande läkare och som kan sammankalla parterna till ett avstämningsmöte.

Då de försäkringsmedicinska rådgivarna ibland gör olika bedömningar, kan det vara värt att få ärendet bedömt av en annan försäkringsmedicinsk rådgivare också. Du har här alltid rätt till second opinion. Du kan också framföra egna önskemål om vilken försäkringsmedicinska rådgivare du vill ska göra denna förnyade bedömning.

|

Om du får avslag på begäran om icke tidsbegränsad sjukersättning är det bråttom till Arbetsförmedlingen

Om du får besked från Försäkringskassan om avslag på ansökan om icke tidsbegränsad sjukersättning, måste du, om du saknar arbete, ta dig till Arbetsförmedlingen senast vardagen efter det att du fick beskedet och detta alldeles oavsett om du kommer att överklaga avslaget eller inte. Missar du detta, så förlorar du din SGI (sjukpenninggrundande inkomst) och blir utan ersättning från Försäkringskassan nästa gång du blir sjuk.

Detta gäller även om du är uppsagd från din anställning, eftersom du då inte avser arbeta längre än uppsägningstiden. Kravet för att få förnyad SGI är nämligen att man har för avsikt att arbeta minst sex månader framöver. Lämnar du en lucka på en eller flera dagar mellan Försäkringskassans avslag och din anmälan som arbetssökande på Arbetsförmedlingen, så avbryter du därmed SGI-skyddet. Se 3 kap. 2 § lagen (1962:381) om allmän försäkring. Arbetsförmedlingen får inte neka dig inskrivning som arbetssökande. En annan sak är att du kanske saknar rätt till a-kasseersättning, men den bedömningen gör inte Arbetsförmedlingen utan a-kassan själv.

Eftersom SGI-skyddet efter avslutad sjukersättningsperiod slopats genom att 3 kap. 5 c § lagen (1962:381) om allmän försäkring upphävdes 1 juli 2008, så gäller det ovan sagda inte om du redan har sjukersättning och ansöker om förlängd sjukersättning, antingen tidsbegränsad sjukersättning enligt övergångsreglerna i rehabiliteringskedjan eller icke tidsbegränsad sjukersättning, men får avslag. I så fall saknar du i vilket fall som helst SGI i motsvarande omfattning som du fått avslag på ansökan om sjukersättning.

|

Rätt för arbetstagare att säga upp sig pga. styrkt sjukdom utan att riskera avstängningsdagar i a-kassan samt rätt till a-kassa under tjänstledighet för att söka annat arbete

Alla som påbörjar en ny ersättningsperiod i a-kassan har sju dagars karens. Karensen slipper du inte undan som arbetslös om du säger upp dig pga. sjukdom. Men utöver de sju karensdagarna enligt 21 § lagen (1997:238) om arbetslöshetsförsäkring tillkommer avstängningsdagar beroende på hur länge du arbetat eller hur länge din anställning är avsedd att vara. Antalet avstängningsdagar står i 44 § lagen (1997:238) om arbetslöshetsförsäkring. Villkoren för att avstängningsdagar ska räknas med står i 43 § lagen (1997:238) om arbetslöshetsförsäkring. Vid uppsägning utan giltig orsak (43 § 1 lagen om arbetslöshetsförsäkring) varierar mellan 10 och 45 dagar. Eftersom a-kassa bara utges fem dagar per kalendervecka (20 § lagen om arbetslöshetsförsäkring), betyder detta en avstängning på mellan 2 veckor och 2 månader. För dig som är sjukskriven och vill lämna anställningen finns det dock en ny regel i 19 c § förordningen (1997:835) om arbetslöshetsförsäkring: ”En giltig anledning att lämna ett arbete enligt 43 § 1 lagen (1997:238) om arbetslöshetsförsäkring är att en sökande av hälsoskäl, styrkta genom läkarintyg som utfärdats före anställningens upphörande, inte kan återgå vare sig till tidigare arbete eller till annat arbete hos arbetsgivaren.” Av intresse är också bestämmelserna om rätt till a-kassa vid tjänstledighet då man inte klarar sitt arbete. Dessa bestämmelser finns i 19 a § och 19 b § samma förordning. En förutsättning torde dock vara att man uppfyller grundvillkoren för a-kasseersättning, se 9-17 a §§ lagen om arbetslöshetsförsäkring. Vad sedan gäller lämpligt arbete är det möjligt att begränsa sökfältet utan att riskera a-kassa, om man styrker begränsningen med läkarintyg. Detta framgår av 11 § lagen (1997:238) om arbetslöshetsförsäkring och 26 § förordningen (1997:835) om arbetslöshetsförsäkring tillsammans med 9 § Inspektionen för arbetslöshetshetsförsäkringens föreskrifter (2004:3) om tillämpningen av 11 § lagen (1997:238) om arbetslöshetsförsäkring gällande lämpligt arbete. Arbetsförmedlingen har också ett ansvar för arbetslivsinriktad rehabilitering och stödinsatser för funktionshindrade. Och Arbetsförmedlingen får, som tidigare sagts, inte neka dig inskrivning enbart för att du är sjukskriven i ditt innevarande yrke. Det är din rättighet för att behålla din SGI.

|

Socialstyrelsens försäkringsmedicinska beslutsstöd kan eventuellt innebära ytterligare begränsningar i bedömningen av arbetsförmågan även vid ansökan om sjukersättning

Det försäkringsmedicinska beslutsstödet från Socialstyrelsen kan vara en bedömningsgrund som ytterligare begränsar rätten till sjukersättning. Dessa riktlinjer är diagnosbaserade men ska betraktas som rekommendationer. De är inte absolut bindande. De gäller i princip inte heller för de sjukdomsfall som pågått en längre tid före publiceringen av riktlinjerna. Så här skriver Socialstyrelsen under frågor och svar: ”Rekommendationerna är i första hand skrivna för nya fall av sjukdom. Tanken är att ett snabbt och bra agerande på en gång ska leda till snabbare tillfrisknande. Människor som redan är långtidssjuka kan inte bedömas på samma sätt.”

|

Sjukförsäkringen är bara avsedd att täcka inkomstbortfall pga. sjukdom

Övergripande gäller för all bedömning av arbetsförmåga vid ansökan om icke tidsbegränsad sjukersättning vad som står i 3 kap. 7 § första stycket lagen (1962:381) om allmän försäkring, eftersom sjukersättning inte torde kunna erhållas utan att man först erhållit sjukpenning.

Sjukpenning utges vid sjukdom som sätter ned den försäkrades arbetsförmåga med minst en fjärdedel. Vid bedömningen av om sjukdom föreligger ska bortses från arbetsmarknadsmässiga, ekonomiska, sociala och liknande förhållanden. Med sjukdom jämställs ett tillstånd av nedsatt arbetsförmåga, som orsakats av sjukdom för vilken sjukpenning utgetts och som fortfarande kvarstår efter det att sjukdomen upphört.

Rätt till sjukersättning föreligger därför bara när det är en sjukdom eller ett därmed jämställt medicinskt tillstånd som nedsätter arbetsförmågan. (prop. 1994/95:147, ss. 20 – 21).

|

Rehabiliteringskedjan har inte lett till återvunnen arbetsförmåga

Rätten till sjukpenning upphör helt efter drygt 2,5 års sjukskrivning. Istället blir du nu hänvisad till varaktig sjukersättning (som förr kallades förtidspension). Frågan om rätten till varaktig sjukersättning kan dock prövas tidigare under sjukperioden. Ett av alternativen till varaktig sjukersättning är i dagsläget a-kassa. Detta saknar flertalet långtidssjuka tex. då överhoppningsbara tiden passerats eller då de inte uppfyller kravet på att i viss omfattning stå till arbetsmarknadens förfogande. Ett annat alternativ är socialbidrag, vilket förutsätter att man i första hand ska leva upp alla tillgångar som är realiserbara.

Arbetsförmågan vid rätten till varaktig sjukersättning bedöms enligt 7 kap. 1 § första stycket lagen (1962:381) om allmän försäkring:

En försäkrad vars arbetsförmåga är nedsatt med minst en fjärdedel på grund av sjukdom eller annan nedsättning av den fysiska eller psykiska prestationsförmågan och som var försäkrad vid försäkringsfallet har enligt bestämmelserna i detta kapitel rätt till sjukersättning eller aktivitetsersättning. För rätt till sjukersättning krävs att arbetsförmågan kan anses stadigvarande nedsatt och att åtgärder som avses i 3 kap. 7 b § eller 22 kap. inte bedöms kunna leda till att den försäkrade återfår någon arbetsförmåga. För rätt till aktivitetsersättning krävs att nedsättningen kan antas bestå under minst ett år.

Detta innebär att sjukersättning beviljas endast om arbetsförmågan anses stadigvarande nedsatt i alla förekommande arbeten (inklusive särskilt anordnade arbeten som tex. Samhall) på arbetsmarknaden, detta även efter rehabilitering, dvs. alla rehabiliteringsmöjligheter ska vara uttömda. Om man bedöms kunna arbeta hos Samhall efter rehabilitering, finns inte längre något lagstöd för rätten till varaktig sjukersättning. Enligt lagförarbetena ska det vara frågan om irreversibla sjukdomstillstånd och bestämmelsen om rätten till icke tidsbegränsad sjukersättning är avsedd att tillämpas restriktivt och ingen hänsyn ska numera tas till ålder, bosättningsort, utbildning och tidigare arbete.

Tidsbegränsad sjukersättning togs bort 2008-07-01 (7 kap. 1 § fjärde stycket lagen om allmän försäkring), men det finns övergångsregler som innebär att de med tidsbegränsad sjukersättning och som har en ersättningsperiod som upphör 2008-06-30 eller därefter kan ansöka om förlängning om högst ytterligare 18 månader enligt äldre bedömningsgrunder, bla. med hänsyn till ålder, bosättningsort, utbildning och tidigare arbete, dock längst tom. 2012-12-31.

|

Förslag till beslut

Försäkringskassan skickar dig först ett förslag till beslut. Du har nu två veckor på dig att skicka dina synpunkter på beslutsunderlag till Försäkringskassan. Räcker inte tiden till, försök få förlängd yttrandetid (anstånd).

Vilka grunder och fakta anför Försäkringskassan för sitt beslut? Det bör framgå dels vilken lagtext, dels vilka faktiska omständigheter som tillsammans utgör grunden för beslutet. Koncentrera dig på dessa två saker. Be om hjälp för att reda ut om det är rätt lagtext som tillämpats.

De främsta reglerna om rätten till sjukpenning finns i 3 kap. lagen (1962:381) om allmän försäkring och för rätten till sjukersättning i 7 kap. och 16 kap. samma lag.

Behövs det kanske läkaryttrande från en specialistläkare för att stärka de faktiska omständigheter som du vill åberopa? Specialistläkare har principiellt större auktoritet än en allmänpraktiserande läkare, om du tänker överklaga Försäkringskassans beslut.

|

Tänk på att skriva pedagogiskt, tydligt, sakligt, enkelt, kortfattat, noggrant, adekvat och relevant!

Har Försäkringskassan förstått din redogörelse korrekt eller har man missförstått den? Fokusera på att komplettera med viktiga handlingar som saknas i underlaget eller att påpeka missuppfattningar och felaktigheter i beslutsunderlaget. Om Försäkringskassan missförstått din redogörelse, precisera dig på ett nytt sätt. Tycker du det är svårt att skriva tydligt så be någon om hjälp. Fundera på om det du skrivit uppfyller kriterierna pedagogiskt, tydligt, sakligt, enkelt, kortfattat, noggrant, adekvat och relevant?

Beskriv gärna med egna ord i en bilaga hur du upplever att dina besvär nedsätter din arbetsförmåga.

Din redogörelse får dock inte vara så kortfattad att den går miste om avgörande uppgifter som krävs för att lagtextens förutsättningar ska uppfyllas. Det är ju lagtexten som du ska ha som stöd för din redogörelse.

|

Om du får avslag bör du överklaga beslutet

Om du räknar med att behöva söka socialbidrag är det viktigt att du överklagar Försäkringskassan beslut. Socialtjänsten kan kräva att man uttömmer alla möjligheter till försörjning på annat sätt än genom socialbidrag, och att försöka få ersättning från Försäkringskassan antingen genom ansökan, omprövning eller överklagande är en sådan möjlighet.

Många tycker det är jobbigt och svårt att överklaga Försäkringskassans avslag på begäran om sjukersättning. Man måste samla kraft för att orka med det här med att överklaga Försäkringskassans beslut att vägra sjukersättning.

Samma principer som nyss sagts gäller dock även här: skriv pedagogiskt, tydligt, sakligt, enkelt, kortfattat, noggrant, adekvat och relevant! Samma sak här. Ditt överklagande får inte vara så kortfattad att den går miste om avgörande uppgifter som krävs för att lagtextens förutsättningar ska uppfyllas. Det är ju lagtexten som du ska ha som stöd för din redogörelse. Om det tex. är arbetsförmågans nedsättning eller omfattning som är tvistig är det i första hand 7 kap. 1-3 §§ lagen (1962:381) om allmän försäkring som innehåller de villkor som behöver vara uppfyllda för att du ska ha rätt till sjukersättning. “Det måste … röra sig om kroniska sjukdomar och irreversibla skador där ytterligare medicinsk eller arbetslivsinriktad rehabilitering inte bedöms kunna leda till att den försäkrade återfår någon arbetsförmåga eller att den arbetsförmåga som finns kan förbättras.” (se prop. 2007/08:136)

Överklagandet ska skickas till Försäkringskassan men ställas till länsrätten. Innan Försäkringskassan skickar överklagandet till länsrätten är de dock enligt huvudregeln skyldiga att först ompröva ärendet enligt 20 kap. 11 § lagen (1962:381) om allmän försäkring. Vid omprövningen får det ursprungliga beslutet inte ändras till din nackdel. Det innebär tex. att om Försäkringskassan har beviljat dig sjukersättning till 50 % av arbetstiden, men du ansökt om 100 %, så får de inte vid omprövningen neka dig de 50 % som du först beviljats. Det är bara resterande 50 % som då blir föremål för omprövning innan ärendet vidarebefordras till länsrätten. Det finns ett undantag från kravet på omprövning. Inom Försäkringskassan finns en juridisk funktion som kallas Allmänna ombudet. När Allmänna ombudet också överklagar handläggarens beslut till länsrätten, får omprövning inte göras utan överklagandet skickas direkt till länsrätten om det ses som inkommet i rätt tid. Detta enligt 20 kap. 10 § tredje stycket lagen (1962:381) om allmän försäkring. Om Allmänna ombudet också överklagar beslutet kan det också vara viktigt att påpeka att det i länsrätten torde saknas förbud mot reformatio in pejus.

Man har två månader på sig att överklaga Försäkringskassans avslag på ansökan om sjukersättning. Räcker tiden inte till för att inhämta nödvändiga intyg och underlag, kan du begära förlängd yttrandetid (anstånd). Det är mycket svårt att sedan få domstolarna att bevilja återställande av försutten tid. Eftersom det därför är mycket viktigt att tidsgränserna vid överklagande hålls, är det också viktigt att du säkrar dokumentation som visar att du fått förlängd yttrandetid (anstånd), genom att begära beslutet skriftligt. Det är av samma skäl bra att säkra dokumentation att Försäkringskassan tagit emot överklagandet.

|

Särskilda saker att tänka på för dig som fått tidsbegränsad sjukersättning enligt övergångsreglerna

Har du ansökt om icke tidsbegränsad sjukersättning, men endast fått beviljat tidsbegränsad sjukersättning i högst 18 månader enligt övergångsreglerna, är det viktigt att även läsa om den negativa rättskraftens betydelse.

 

Särskilda saker att tänka på för dig som tvingas över från sjukersättning till introduktionsprogrammet

Introduktionsprogrammet är ännu inte beslutat av riksdagen, men om detta går igenom, så lär det vara ett program på tre månaders tid. Du som blivit utförsäkrad från tidsbegränsad sjukersättning och som inte klarar av programmet kan då, om jag förstått saken rätt, inte få sjukpenning förrän efter tre månader.

Men det finns ett alternativ som jag tycker du i så fall ska överväga, om rehabilitering/arbetsprövning fallerar. Dokumentera allt som kan påvisa hur din funktionsförmåga ser ut. Låt läkarem vara aktivt i ärendet. Ansök om sjukersättning tillsvidare inom de tre månaderna, eftersom preskriptionsregeln i 16 kap 5 § andra stycket lagen (1962:381) om allmän försäkring säger att  sjukersättning och aktivitetsersättning inte får betalas ut för längre tid tillbaka än tre månader före ansökningsmånaden. Alltså betyder detta att du senast fjärde månaden efter utförsäkring kan ansöka om varaktig sjukersättning med stöd av 7 kap 1-3 §§ lagen (1962:381) om allmän försäkring, 16 kap 5 § andra stycket samma lag och med stöd av en utredning som förhoppningsvis styrker att du dels har stadigvarande nedsatt arbetsförmåga samt att rehabilitering är utsiktslöst i ditt fall.

|

Mallar

Mallar i pdf-format för överklagande till länsrätten och kammarrätten (inkl. begäran om prövningstillstånd) gällande Försäkringskassans avslag på begäran om icke tidsbegränsad sjukersättning hittar du här.

|

Juridisk hjälp

Läs vidare under Juridisk hjälp!

|

42-åriga Lena löper överhängande risk att bli uteliggare i alliansregeringens ”innanförskap” (42-year Old Lena at Imminent Risk of Being Forced to Sleep in the Streets due to the Swedish Government’s “Inside Policy”)

För att ingen i framtiden må glömma vems ansvaret är ….. (So that No One Will Forget Who Is Responsible)

50 000 med sjukförmåner i Sverige kastas på gatan 2010 (Some 50 000 on Sickness Compensation in Sweden Thrown into the Streets in 2010)

Planerar du att bo och arbeta i Sverige? Tänk då på den absolut värdelösa sjukförsäkringen! (Planning to Live and Work in Sweden? Then Be Aware of the Absolutely Worthless National Insurance!)

|

Etiketter: 14 daga, 14 dagar, 14 dage, 14 dagen, 14 dager, 14 dana, 14 days, 14 dias, 14 días, 14 dienas, 14 dienų, 14 dies, 14 ditë, 14 diwrnod, 14 dni, 14 dni, 14 dní, 14 dnů, 14 giorni, 14 gün, 14 jours, 14 lá, 14 nap, 14 päeva, 14 päivää, 14 Tage, 14 ημέρες, 14 дана, 14 дзён, 14 дней, 14 дни, 14 днів, 180 daga, 180 dagar, 180 dage, 180 dagen, 180 dager, 180 dana, 180 days, 180 de zile, 180 dias, 180 días, 180 dienas, 180 dienų, 180 dies, 180 ditë, 180 diwrnod, 180 dní, 180 dni, 180 dni, 180 dnů, 180 giorni, 180 gün, 180 jours, 180 lá, 180 nap, 180 päeva, 180 päivää, 180 Tage, 180 ημέρες, 180 дана, 180 дзён, 180 дней, 180 дни, 180 днів, 365 daga, 365 dagar, 365 dage, 365 dagen, 365 dager, 365 dana, 365 days, 365 de zile, 365 dias, 365 días, 365 dienas, 365 dienų, 365 dies, 365 ditë, 365 diwrnod, 365 dni, 365 dni, 365 dní, 365 dní, 365 giorni, 365 gün, 365 jours, 365 lá, 365 nap, 365 päeva, 365 päivää, 365 Tage, 365 ημέρες, 365 дана, 365 дзён, 365 дней, 365 дни, 365 днів, 450 daga, 450 dagar, 450 dage, 450 dagen, 450 dager, 450 dana, 450 days, 450 dias, 450 días, 450 dienām, 450 dienų, 450 dies, 450 ditë, 450 diwrnod, 450 dni, 450 dni, 450 dní, 450 dnů, 450 giorni, 450 gün, 450 jours, 450 lá, 450 nap, 450 päeva, 450 päivää, 450 Tage, 450 zile, 450 ημέρες, 450 дана, 450 дзён, 450 дней, 450 дни, 450 днів, 550 daga, 550 dagar, 550 dage, 550 dagen, 550 dager, 550 dana, 550 days, 550 dias, 550 días, 550 dienas, 550 dienų, 550 dies, 550 ditë, 550 diwrnod, 550 dni, 550 dni, 550 dní, 550 dnů, 550 giorni, 550 gün, 550 jours, 550 lá, 550 nap, 550 päeva, 550 päivää, 550 Tage, 550 zile, 550 ημέρες, 550 дана, 550 дзён, 550 дней, 550 дни, 550 днів, 90 daga, 90 dagar, 90 dage, 90 dagen, 90 dager, 90 dana, 90 days, 90 de zile, 90 dias, 90 días, 90 dienas, 90 dienų, 90 dies, 90 ditë, 90 diwrnod, 90 dni, 90 dni, 90 dní, 90 dní, 90 giorni, 90 gün, 90 jours, 90 lá, 90 nap, 90 päeva, 90 päivää, 90 Tage, 90 ημέρες, 90 дана, 90 дзён, 90 дней, 90 дни, 90 днів, 914 daga, 914 dagar, 914 dage, 914 dagen, 914 dager, 914 dana, 914 days, 914 dias, 914 días, 914 dienas, 914 dienų, 914 dies, 914 ditë, 914 diwrnod, 914 dni, 914 dni, 914 dní, 914 dnů, 914 giorni, 914 gün, 914 jours, 914 lá, 914 nap, 914 päeva, 914 päivää, 914 Tage, 914 zile, 914 ημέρες, 914 дана, 914 дзён, 914 дней, 914 дни, 914 днів, a acheté les médias de masse, a aliança marrom, a barna szövetség, A betegség kezelése, A bizonyítékok, a csökkent munkaképességűek, a depresszió, a depresszió, a dhiúltú de pá breoiteachta, a dhiúltú de pá breoiteachta, a fajta emberek, a fajta emberek, a humanitárius katasztrófa, a jogi segítségnyújtás, a jogi segítségnyújtás, a közigazgatási eljárási törvény, a leasú díolúine, A mais alta corte, a munkahelyi baleseti, a normal life process, á pallborð, a partir de un fondo de cobertura, a partir d’un fons de cobertura, à partir d’un hedge-fonds, a polgári eljárás, a politikai vandalizmus, a posteriori, a posteriori, a posteriori, a posteriori, a posteriori, a propunerii. 2007/08: 136, a pszichiátria, a ricorrere in appello, a salariilor de dumping, a salariilor de dumping, a Suècia, A svéd Regjeringen, A svéd szociális otthon, a szegény nyugdíjasok, a test, a világhírű svéd jóléti, aanbevelingen, aanklacht, Aansprakelijkheidsrecht, Abbau des Sozialstaats, abbiamo rännstenspolitiker, Abi, abilitare, abilitazione, abogado familiarizado con el proceso, abogado, abono de família, abono de família, Abschluss Verfahren, absenoldeb rhiant, absenoldeb salwch, absenoldeb salwch, absenoldeb salwch, absenoldeb salwch, Absicherung der Durchführung von der Versicherung, abús d’autoritat, abús físic, abus, abús, abuse, abusent de l’autorité, abusi fisici, abuso de autoridad, abuso de autoridade, abuso di autorità, abuso físico, abuso físico, abuso psicológico, abuso, abuso, abuso, abuz de autoritate, abuz fizic, abuzimi psikologjik, abuzimin autoritet, abuzimit fizik, abuzimit, abuzul psihologic, aç kurt,en iyi avı, accidentes de trabajo, accidentes de trabajo, accidents de treball, accidents de treball, accidents du travail, accusa, achèvement intérieur, achiziţionate mass-media, Achomhairc, Achomhairc, Achomhairc, Achomhairc, achomhairc, achos sifil, acı, acidente de trabalho, acosa a la enfermedad, acquistati mezzi di comunicazione di massa, acte d’accusation, acte de processament, actelor de vandalism politice, activité de soutien, activiteit te ondersteunen, activity support, actului sexual, actului sexual, acusação, adaletsizlik, aðferð bílstjóri, aðferð notuð, administracinės procesinės teisės normose, administratief procesrecht, administratīvā procesa normas, administrative de droit procédural, administrative procedural law, administrative prosedyremessige lov, administrative regler, adolygol, adolygu, adsefydlu, adsefydlu, aðskilnaður aðferð, Aðstoð, Advies, advocaat, advocaat bekend met het proces, advocat familiaritzat amb el procés, advocat, advogado familiarizado com o processo, advogado, advokaat tuttav protsess, adwokat, advokat fortrolig med processen, advokat kjent med prosessen, advokát zoznámi s procesom, advokat, advokat, advokat, advokát, advokatas susipažinęs su procesu, advokátem seznámí s procesem, advokátem, advokāts iepazinušies ar procesu, advokāts, advokatsamfundet, ændre en undtagelse, af beviser, afatet, afektywnej dwubiegunowej, afl Labor, afl Labor, áfram sjúkrabóta, afronding procedure, afslag på ansøgningen om sygedagpenge, afslag på ansøgningen om sygedagpenge, afslag på sygedagpenge, afslag på sygedagpenge, afslag, aftur, afwijzing van het verzoek om doorbetaling van loon, afwijzing van het verzoek om doorbetaling van loon, ag tabhairt aire do leanbh breoite, agallamh ar an obair, Agència d’Assegurances, Agencia de Seguros, Agência de Seguros, Agencija za osiguranje, Agenţia de asigurare, Agenzia di assicurazione, ağrı sorunları, agri, agri, agri, ağrı, ahistab haiguse, Aide à la décision médicale de l’assurance sociale,les, AİHM, AİHM, aikainen, aikainen, aikainen, aikana paneeli, aikarajat, ail-archwiliad o weithio gallu, Aire lag, aizdomas par tiesību pārkāpumiem, aizsargātu nodarbinātību, aizskar slimības, ajal paneeli, ajaliselt piiratud haigushüvitis, ajánlások, ako napísať odvolanie, ako napísať odvolanie, ako písať överklagning, ako sa odvolania, aktivite desteği, aktivitet støtte, aktivitet støtte, aktivitetsstöd, aktivnosti podrške, alacsony bér piacon, alacsony bér piacon, alacsonyabb adókat, alacsonyabb bérek, alapvető biztonsági, alatt a panel, Albanska, Aleanca qeveris pak, Aleanca vand, aleancë kafe, Aleancës, alentaa etuuksien, alentuneen työkyvyn, algu dempingu, algu dempingu, algu dempingu, alhaisemmat verot, alhaisempaa palkkaa, Aliança governa menos, Aliança governa menys, Aliança vand, Aliança vand, Aliança, Aliance se řídí nejméně, Aliance, Aliancia sa riadi najmenej, Aliancia, Alianse regulē vismazāk, Alianse, alianţă maro, Alianţa reglementează cel puţin, Alianţa Vand, Alianţei, Alianza gobierna menos, Alianza vand, Alianza, Álit, Aljansas jau valdo, alkalmazott eljárás, alkanas vilkų medžioklę geriausia, allan o gronfa gwrych-, Alleanza governa meno, Alleanza, Allgemeinmediziner, Allgemeinmediziner, Alliance, Alliance, Alliance, Alliance gouverne le moins, Alliance governs least, Alliance hallitsee ainakin, Alliance regelt mindestens, Alliance regelt minste, Alliance reguleerib vähemalt, Alliance rialaíonn a laghad, Alliance vand, Alliance, Alliance, Alliance, Alliance, Alliance, Alliance, Alliance, Alliance, Alliance, Alliancen styrer mindst, alliansen regerar sämst, Alliansen styrer minst, alliansen, allmennleger, allmennleger, allmänläkare, allmänpraktiserande läkare, alloggi, alloggi, almannatryggingakerfið, almannatryggingar, almannatryggingar, Almennt sérfræðingar, Almennt sérfræðingar, alment praktiserende læger, alment praktiserende læger, almindelige arbejdsmarked, alocaţie pentru copil, alocaţii pentru copii, alta corte, alterar uma isenção, alused, am rännstenspolitiker, amach ó fál-mhaoiniú, amb pagaments endarrerits, am-cúiteamh breoiteachta teoranta, amddifad’s pensiwn, amend an exemption, amenduar një përjashtim, ametiühingud, amhenodol tâl salwch, ammattijärjestöjen, ammattitautien vahinkoa, amrywiol, amser-iawndal salwch cyfyngedig, Amtsgericht, Amtsgericht, an comhlacht, án félagsleg atriði, án tillits til aldurs, án tillits til búsetu, án tillits til hersetu, án tillits til menntunar, An tSualainn, An tSualainn, anacair shóisialta, anaf gwaith, anafiadau galwedigaethol, anbefalinger, anbefalinger, anchetă cu privire la locul de muncă, andlegt hindranir vinna, anéantir la faiblesse, Anforderungen, Angelegenheit, anghyfiawnder, angústia social, anhwylder deubegynol, anhwylder panig, Ankesa, Ankesa, Anklageschrift, anklageskrift, anksti, anksti, anksti, ankstyvo išėjimo į pensiją, ankstyvo išėjimo į pensiją, ankstyvo išėjimo į pensiją, ankth social, anne,baba, annientare debolezza, annihilate halsizlik, annihilate máttleysi, annihilate weakness, annualità di reddito (IGP), anyag, apcietinājumu, apcietinājumu, Apdrošināšana gidi, Apdrošināšanas aģentūra, apdrošināšanas medicīnas lēmumu pieņemšanas atbalstam, Apdrošināšanas tiesisko statusu, Apêl, Apêl, Apêl, Apêl, Apelação, Apelācija, Apelācija, Apelācijas sūdzību, Apelācijas sūdzību, apelācijas sūdzību, apelācijas, apelacyjnych, Apeliacinio, Apeliacinis, Apeliacinis, Apeliacinis, Apeliacinis, Apelit, Apelit, apelit, apellatsioonikohtutena, Apellatsioonikohus, Apellatsioonikohus, Apellatsioonkaebus, Apellatsioonkaebus, apellatsioonkaebuse, apgaismības, apkarošanas politiku, aplicação específica, aplicació específica, aplicación específica, aplicaţii specifice, aplikim të veçanta, apoio à actividade, Apoio de Seguro Social Junta de decisão médica, aposentadoria, apoyo a la actividad, Apoyo a la decisión médica de Seguros Sociales,la, apoyo médico del seguro de decisión, Appeal, Appeal, Appeal, Appeal, Appeal, Appeal, Appeal, Appeal, Appeal, Appeal, Appeal, Appeal, Appel, Appel, Appel, Appel, Appel, Appel, Appel, Appel, appel, appelinstans, Appell, Appell, appellate, Appellate, appellate, appellate, appellate, Appello, Appello, Appello, Appello, Apsaimniekošanas likums, apsaugos sistemas, apsēstības, apstrāde vāja, apstrāde, apsūdzības izvirzīšanas, Apšvietos, Apua, Apygarda teismas, Apygarda teismas, ar ais, araba parası, Árachais na Gníomhaireachta, Árachais Náisiúnta, árachais shóisialta, árachais shóisialta, árachas príobháideach, árachas príobháideach, árachas sláinte fáthmheas-bhunaithe, árachas sláinte príobháideach, árachas sláinte príobháideach, árachas sláinte, árachas sláinte, árachas sláinte, árachas sláinte, araştırmak, arbeid, arbeid, arbeid skade, arbeid, arbeid, arbeider linje, arbeidsgeschiktheid, arbeidskapasitet, arbeidsledighet, arbeidsledighet, arbeidsongeschiktheidspensioen, arbeidsongevallenverzekering, Arbeit, Arbeit, Arbeit, Arbeit, Arbeitsfähigkeit, Arbeitsleitung, Arbeitslosigkeit, Arbeitslosigkeit, Arbeitsunfall erlitten, Arbeitsunfälle, arbejde skade, arbejde, arbejde, arbejder linje, arbejdsevne, arbejdsløshed, arbejdsløshed, Arbejdsskade, arbenigol, arbetsförmåga, arbetsförmåga, arbetsförmågan, arbetslinje, arbetslösheten, arbetslöshetsersättning, arbetsmarknad, arbetsmarknaden, arbetsskada, arbetsskadan, archivos de la corte, ardhurat për pension (PGI), ardhurave të sëmurë paguajnë (SGI), arengu tõttu, argymhellion, arka, ārkārtas atbrīvošana, arm, arm, armazón, arme gepensioneerden, arme minister, armen armer, Armen immer ärmer werden, armen Minister, armen Rentner, armer, arodbiedrības, arolygiaeth ar gyfer yswiriant cymdeithasol (ISF), aros diwrnod, arquivamentos de corte, arstiteadus, Art von Menschen, Art von Menschen, artan evsizlik, artan suç, artan suç, articulados tribunal, arttırmak, Arvamus, árvasági nyugdíj, arvioida työkyky, arvioida työkyky, arvioinnin työkyvyn, arvioinnin työkyvyn, arxius de la cort, asesiad o allu gwaith, asesiad o allu gwaith, asesiad o weithio gallu, asesiad o weithio gallu, asesoramiento jurídico, asetukset, asia, asianajaja, asianajaja tuttu prosessin, Asiantaeth yswiriant, asignación de automóviles, asigurare de asistenta medicala de decizie, asigurări private de sănătate, asigurări private de sănătate, asistencia jurídica, asistencia jurídica, Asistencia, Asistenta, asmeniniam naudojimui, assegurança de salut, assegurança de salut, assegurança de salut, assegurança de salut, assegurances privades, assegurances privades, asserire, assessment of work ability, assessment of work ability, assessment of working capacity, assessment of working capacity, assessorament jurídic, assessoria jurídica, assetja a la malaltia, Assicurazione guide, assicurazione sanitaria, assicurazione sanitaria, assicurazione sanitaria, assicurazione sanitaria, Assicurazioni posizioni giuridiche, assicurazioni private, assicurazioni private, assignació d’automòbils, Assistance, assistance juridique, assistance juridique, Assistance, Assistance, Assistance, Assistance, Assistanse, Assistência, assistència jurídica, assistència jurídica, assistência jurídica, assistência jurídica, Assistència, assistenza legale, assistenza legale, Assistenza, assumpte, assunto, Assurance guides, Assurance postes de juristes, assurances privées, assurances privées, assurances sociales, assurances sociales, asuminen, asuminen, asunto, asutus kuritarvitamine, asutus,piinamise, atafaelu y trethi a dalwyd, atafaelu y trethi a dalwyd, atgal, athbhreithniú, ath-scrúdú ar chumas oibre, Athshlánaithe Sóisialta, Athshlánaithe Sóisialta, athshlánú, athshlánú, atılır, atkārtota pārbaude darba spējas, atkūrimo grandinės, atkūrimo grandinės, atlaisto darbinieku iekārtošanu darbā, atlīdzināšanas likmes, atliekant garantuojamos draudimo, atliekant garantuojamos draudimo, atliekant garantuojamos draudimo, atlikti apsaugotos nuo nedarbo fondą, atlikti apsaugotos nuo nedarbo fondą, atlikti apsaugotos nuo nedarbo fondą, atlikti apsidraudimo nuo draudimo, atlikti rizikos sumažinimo, atlikti saugiai, atlikti užtikrintoms, atlikti užtikrintoms, atlyginimų dempingo, atlyginimų dempingo, atmesti prašymą dėl ligos pašalpos, atmesti prašymą dėl ligos pašalpos, atpakaļ, atsisakymo, atsisakyti nedarbingumo išmokos, atsisakyti nedarbingumo išmokos, atskirtimi, atskyrimo procesui, atstatymo pastangas, atstumtība, atteikums slimības pabalstu, atteikums slimības pabalstu, atteikumu, attieksmi pret bezdarbniekiem, attieksmi pret slimībām, attīstības dēļ, attività di sostegno, atvinnuleysi, atvinnuleysi, atvinnusjúkdóma meiðslum, Atzinums, au cours de la configuration, Audito Rūmų nuomone, Aufklärung, augment de la delinqüència, augment de la delinqüència, augmentar, augmentation de la criminalité, augmentation de la criminalité, augmenté sans-abri, augmenter, augstākās tiesas, auka, aukin glæpastarfsemi, aukin glæpastarfsemi, aukin heimilisleysi, Aukščiausiasis Teismas, aukščiausios instancijos teismas, aumentar, aumentar, aumento de la delincuencia, aumento de la delincuencia, aumento dei senzatetto, aumento della criminalità, aumento della criminalità, aumento, ausgeschlossen, ausgeworfen wird, ausgeworfen, Ausgrenzung, Ausreißer, außerordentliche Befreiung, authority abuse, authority torture, auto de procesamiento, auto doplatak, auto indennità, autó juttatás, auto pabalstu, auto toetust, auto vergoeding, automobilių pašalpa, autoridad de la tortura, autoridade a tortura, autorisation d’appel, autorità di tortura, autoritat de la tortura, autoritatea de tortura, autorité de la torture, autoriteit foltering, autoritet mučenje, autoritet torturë, autorització per apel.lar, autorización para apelar, autotukea, av bevis, avaliação da capacidade de trabalho, avaliação da capacidade de trabalho, avaliação da capacidade de trabalho, avaliação da capacidade de trabalho, awdurdod artaith, AVIAŢIEI, Avis, avis de cette juridiction, avocat familiarizat cu procesul, avocat, avocat, avokat, Avokati i njohur me procesin, Avrupa Adalet Divanı, Avrupa Adalet Divanı, avslag på ansökan om sjukersättning, avslag på ansökan om sjukpenning, avslag på ansökan, avslag på begäran om sjukersättning, avslag på begäran om sjukpenning, avslag på sykepenger, avslag på sykepenger, avslaget, avukat süreci ile tanıdık, avukat, avvise forespørselen om sykepenger, avvise forespørselen om sykepenger, avvocato, aydınlanma, ayırma işlemi, az alacsony bérek vonal, az emberi jogok, az emberi jogok, az emberi jogok, az emberi jogok, az etnikai tisztogatás, az etnikai tisztogatás, azaltılmış çalışma kapasitesi, azaltılmış yararları, azaltılmış yararları, bá, Baar, bacainní obair intinne, back, badanie, bætur, bætur, bagāts kļūstot bagātākiem, bailiú bhfoirm dhlíthiúil, Bainistíocht Dlí, baisse des impôts, baisse des salaires, baj kicsi, bakım, bakım, bambino benefici, Bandalagsins gilda síst, Bandalagsins, Bar, Bar, Bar, Bar, Bar, Bar, Bar, Bar, Bar, Bar, Bar, Bar, Bar, Bar, Bar, Bar, Bar, Bar, Bar, Bar, Bar, Bár, Baras, bāreņa pensiju, barhaol lleihau gallu gweithio, barhaol sâl, Bariere de lucru mentale, bariere de lucru mentale, bariery mentalne pracy, Barn, barnabóta, barnabótum, barnbidrag, barnbidraget, barnetrygd, barnetrygd, barnpension, barnshafandi kona, barnshafandi konur, Barra, barreira de trabalho psíquico, barreiras mentais de trabalho, barrera de trabajo psíquico, barrera de treball psíquic, barreras trabajo mental, barreres treball mental, barriera lavoro psichico, barrierat mendore të punës, barriere lavoro mentale, Bārs, base de la sécurité, Basen, baser, baser, bases, bases, bases, bases, bases, bashkimeve, basi, basic security, Basic öryggi, básicas de segurança, bassi salari, Baudžiamojo tribunolo, baz, baza, baze, baze, baze, bāzes, bázisok, bazių, bazlar, be socialinius aspektus, bearta athshlánúcháin, Beartas sóisialta Rialtais, bedragarpartier, bedömning av arbetsförmåga, bedömning av arbetsförmågan, bedömningen av arbetsförmåga, bedömningen av arbetsförmågan, begrebet arbejde, begrepet arbeid, begreppet arbetsförmåga, Begriff der Arbeit, behandeling, behandeling van de werklozen, behandeling van de ziekte, behandeling van zwakke, behandling af de arbejdsløse, behandling af svage, behandling af sygdomme, behandling av de arbeidsløse, behandling av svake, behandling av sykdom, behandling, behandling, behandling, behandlingen av arbetslösa, behandlingen av sjuka, behandlingen av svaga, Behandlung von Arbeitslosen, Behandlung von Krankheiten, Behandlung von schwach, Behandlung, Behörde Folter, Behörde Missbrauch, beichiogrwydd, belirsiz hastalık parası, belirtiler, belirtiler, belästigt Krankheit, bem-estar, bem-estar, bendrosios praktikos gydytojai, bendrosios praktikos gydytojai, benefici de portador de la malaltia, beneficia în continuare de boală, beneficii extinse de boală, beneficiile reduse, beneficiile reduse, beneficio de portador de la enfermedad, beneficio del vettore della malattia, benefício portador da doença, benefícios reduzidos, benefícios reduzidos, benestar social, benestar social, bensiynwyr, bensiynwyr gwael, bensiynwyr, bensiynwyr, beoordeling van de arbeidsgeschiktheid, beoordeling van de arbeidsgeschiktheid, bér-dömping, bér-dömping, bér-dömping, bērna kopšanas atvaļinājumu, bērna pabalsts, Bērnu pabalsts, Beroep, Beroep, beroepsinstantie, beroepsmatige schade, Berufungsverfahren, beskyttet beskæftigelse, bestimmte Anwendung, besvärsmall, betaling dage, betaling dagen, betaling dager, betalingen, betalinger, betalinger, beteg, beteg, betegség gyűlölő, betegség utálja a kormányt, Betegség utálom party, betegség üldözött Svédországban, betegség, betegség, betegség, betegséget hordozó előny, betegszabadság, betegszabadság, betegszabadság, betegszabadság, Betreuung eines kranken Kindes, Beurteilung der Arbeitsfähigkeit, Beurteilung der Arbeitsfähigkeit, Beurteilung der Erwerbsfähigkeit, Beurteilung der Erwerbsfähigkeit, bewaring, bewaring, beveiligde uitvoering van de werkloosheidsverzekering, beveiligde uitvoering van de werkloosheidsverzekering, beveiligde uitvoering van de werkloosheidsverzekering, beveiligingssystemen, Beweise Thema, Beweise, beweren, bewijs, bewijs thema, bevis tema, bevis, beviser tema, beviser, bevisfakta, bevistema, bevisuppgifter, bez attiecībā uz izglītību, bez obzira na dob, bez obzira na obrazovanje, bez obzira na prebivalište, bez obzira na zanimanje, bez ohľadu na bydlisko, bez ohľadu na povolanie, bez ohľadu na vek, bez ohľadu na vzdelanie, bez ohledu na bydliště, bez ohledu na povolání, bez ohledu na věk, bez ohledu na vzdělání, bez sociāliem apsvērumiem, bez sociálních důvodů, bez sociálnych dôvodov, bez socijalne razmatranja, bez względu na miejsce zamieszkania, bez względu na wiek, bez względu na wykształcenie, bez względu na zawód, bezdarbs, bezdarbs, bežne sa vyskytujúce práce, běžně se vyskytující práce, bezpečnostních systémů, bezpečnostných systémov, bezpieczeństwa, bezrobocia, bezrobocia, bhac obair psychic, biblioteka formie prawnej, bíður daga, biedniejsi, biedny minister, biedny się uboższe, biedny, bienestar social, bienestar social, bien-être, bien-être, bil godtgørelse, bilgi, bilgodtgjørelse, bíll greiðslur, bilstöd, binse coiriúil, bipolaarne meeleoluhäire, bipolaire stoornis, bipolar bozukluk, bipolar disorder, bipolar lidelse, bipolar lidelse, bipolaren Störung, bipolāri traucējumi, bipoláris zavar, bipolarne motnje, bipolárnej poruchy, bipolarni poremećaj, bipolární poruchy, bipolinis sutrikimas, bipolär sjukdom, Bir hedge fon dışa, bir muafiyet değişiklik, bırakırsanız,itiraz, Birden fazla hastalık resmi, Birlik, bíróság reszelék, bíróság, bírósági beadványok, Bistand, biz rännstenspolitiker, bizonyíték téma, bizonyítékokat, biztonság, biztonsági rendszerek, Biztosítás útmutatók, Biztosítási jogi álláspontját, biztosítási orvosi döntéshozatalt támogató, bleiddiaid llwglyd hela gorau, blerë mediat masive, blinder,iselder, blir utkastade, boala beneficia de transport, boală hartuieste, boală urăşte guvern, boală, boală, boală, Bobl Swedeg, bocht, bogată a lua mai bogat, bogate się bogacą, bogati bogatiji dobiti, bogati bogatijo, bohatí bohatnou, bohatí bohatnú, boinn, bol problema, bol, bol, ból, ból, bolan, bolan, bolečina težave, bolečina, bolečine, bolesna plaća do daljnjeg, bolest dušmanin, bolest mrzi vlade, Bolest mržnje party, bolest nosač korist, bolest se proganjani u Švedskoj, bolest, bolest, bolest, bolest, bolesť, bolesť, bolestan, bolestan, bolesti problémy, bolesti problémy, bolesti, Bolezen hate stranka, bolezen sovraži vlade, bolezen, bolezen, bolezen, bolezni prevoznik koristi, bolezni so preganjani na Švedskem, bolig, bolig, boliger, boliger, bolii sunt persecutaţi în Suedia, Bolilor ura de partid, bolnav, bolnav, bolne,ki jih plača delodajalec, bolniškega dopusta, bolniškega dopusta, bolniškega dopusta, bolniškega dopusta, bolovanja, bolovanja, bolovanja, bolovanja, borgerlig nazism, borgerlig nazism, borgerlig stalinism, borgerlige nazisme, borgerlige stalinismen, borghese nazismo, borghese stalinismo, borgjez nazizmit, borgjez stalinizmi, bostadsbidrag, bostadstillägg, bota-sociale njohur suedez, bourgeois du stalinisme, BOURGEOIS nacisms, Bourgeois nacizmo, bourgeois Nasismi, bourgeois Natsïaeth, Bourgeois natsismi, bourgeois Nazism, bourgeois Nazism, bourgeois nazisme, bourgeois nazismen, bourgeois Stalinism, bourgeois Stalinism, bourgeois Stalinism, bourgeois Stalinism, bourgeois stalinisme, bourgeois stalinismen, Bourgeois stalinismin, BOURGEOIS staļinisms, Bourgeois stalinizmo, bozuk medya, bozulma, brak empatii, brązowy sojuszu, Break al patrulea rând, breoiteachta íon, breyta undanþágu, brez socialne vidike, brezposelnost, brezposelnost, brige za bolesno dijete, brocca, broses a ddefnyddiwyd, broses dileu, broses gwahanu, broses, brott mot mänskligheten, brottsmålstribunal, brú síos ar phá, brūns alianse, brzy, brzy, brzy, buan breoite, buan cumas oibre laghdaithe, budd-dal carrier clefyd, budd-dal plant, budd-dal plant, budd-dal salwch estynedig, budd-dal salwch yn parhau, BUDOUCÍ, BUDÚCI, buitengewone dispensatie, Bulgariska, burgerlijke procedure, burgesa de l’estalinisme, burgesa del nazisme, burghez stalinismul, burgheze nazismului, burguesa del estalinismo, burguesa del nazismo, burguesa nazismo, burguesa stalinismo, burjuva Nazizm, burjuva Stalinizm, buržoáznej nacizmu, buržoáznej stalinizmu, buržoazní nacismu, buržoazní stalinismu, buržuj nacizma, buržuj staljinizam, būstas, būstas, Bwrdd Yswiriant Cymdeithasol yn cefnogi penderfyniadau meddygol, bydlení, bydlení, byd-lles enwog Swedish, Büntető Törvényszék, bürgerlichen Nationalsozialismus, bürgerlichen Stalinismus, bývania, bývania, børnepension, børnetilskud, børnetilskud, caça de llops famolencs millor, cadeia de escravidão, cadeia de reabilitação, cadeia de reabilitação, cadre, cadru, cadwyn adsefydlu, cadwyn adsefydlu, cadwyn caethwasiaeth, caethwasiaeth, caethwasiaeth, căile de atac, căile de atac, cais penodol, čakajo dni, čakanie dní, çalışma hattı, çalışma kapasitesi azalmış, çalışma kapasitesi, çalışma kavramı, çalışma yeteneği değerlendirilmesi, çalışma yeteneği değerlendirilmesi, çalışmaları hakkında diyalog, çalışmaları konusunda soruşturma, cam-drin corfforol, cam-drin seicolegol, cam-drin yr awdurdod lleol, cam-drin, Camwedd y gyfraith, cánacha níos ísle, Cancelarul de Justiţie (JK), Canceller de Justícia (JK), Cancelliere di giustizia (JK), Canciller de Justicia (JK), Canllawiau Yswiriant, canolfannau, capacidad de trabajo reducida, capacidad de trabajo, capacidade de trabalho reduzida, capacidade de trabalho reduzida, capacidade de trabalho, capacità lavorativa, capacitat de treball reduïda, capacitat de treball, capacitate redusă de muncă, capacitate redusă de muncă, capacitatea de lucru, capacité de travail réduite, capacité de travail, car allowance, car allowance, car dodatek, carcassa, care desfăşoară activităţi de acoperire de la asigurare, care desfăşoară activităţi depuse, carecen de empatía, caring for a sick child, Cárta Árachais Sláinte, carta di assicurazione sanitaria, cárta sláinte, cartão de seguro de saúde, carte d’assurance maladie, Carte d’assurance maladie, carte de asigurări de sănătate, casglu ffurflen cyfreithiol, časovno omejeno nadomestilo za bolezen, câştigurilor salariale plata de rău (SGI), catástrofe humanitária, Catastrofe umanitaria, Catastrophe humanitaire, caza de lobos hambrientos mejor, cea mai înaltă instanţă, cead achomhairc, ceardchumainn, cearta an duine, cearta an duine, cearta an duine, cearta an duine, CECD, CECD, CEDH, CEDH, CEDH, CEDH, CEDH, CEDH, CEDH, CEDH, cedo, cedo, cedo, CEDO, CEDO, CEDU, CEDU, cefnogi penderfyniad yswiriant meddygol, čekání dní, cerceta, cerdyn yswiriant iechyd, Cerdyn Yswiriant Iechyd, cerinţe stricte, Četrti estate, ceturtais īpašums, Četvrta sila, Ceza Mahkemesi, Chanceler da Justiça (JK), Chancelier de la Justice (JK), Chancellor of Justice (JK), Chancellor of Justice (JK), Chancellor of Justice (JK), Chancellor of Justice (JK), Chancellor of Justice (JK), Chancellor of Justice (JK), Chancellor of Justice (JK), Chancellor of Justice (JK), chikanerer sygdom, child benefit, child benefit, Child Benefit, choimeád, choimeád, chóras slándála sóisialta, choroba dręczy, Choroba nienawiści strony, choroba, choroba, choroba, choroba, choroba, choroba, choroby dopravce prospěch, choroby dopravcu prospech, choroby nenávidí vlády, choroby nenávidia vlády, Choroby nenávist stranou, Choroby nenávisť stranou, choroby nienawidzi rządu, choroby są prześladowani w Szwecji, choroby, choroby, choroby, chory, chory, chorý, chorý, chorych zarobki wynagrodzenia (SGI), chráněné zaměstnání, chránené zamestnanie, chudí chudší, chudobnejšie, chudobní chudobnejšie, chudobný, chudobných dôchodcov, chudší, chudý, chudých důchodců, chúirt is airde, chwalu lles, ciała, ciąży, ciências médicas, cigireachta d’árachas sóisialta (ISF), cijelom tijelu, çıkartılmış olan, cilvēktiesības, cilvēktiesības, cilvēktiesības, cilvēktiesības, cilvēku traģēdijas, čista bolest, čista bolezen, čistý choroby, čistý nemoci, Civil málsmeðferð, civil proceedings, civilā tiesvedībā, civile retssager, civilines bylas, civilnih postopkih, civilrättslig process, claim, class society, classe de la société, classe della società, cleachtóirí ginearálta, cleachtóirí ginearálta, cleansing sóisialta, clefyd casáu y llywodraeth, Clefyd casineb parti, clefyd sy’n aflonyddu ar, clefyd yn cael eu herlid yn Sweden, clefyd, clefyd, clefyd, človekovih pravic, človekovih pravic, človekovih pravic, človekovih pravic, človeške tragedije, çmontimin e mirëqenies, Çocuk parası, Çocuk parası, coigistiú na cánacha a íoc, coigistiú na cánacha a íoc, coincheap an obair, coinníoll aon teacht aniar óna, coireacht méadú, coireacht méadú, cóireáil de na daoine dífhostaithe, cóireáil lag, cóireála le galar, cóireála, coireanna in aghaidh an dlí idirnáisiúnta, coireanna in aghaidh na daonnachta, coito, coito, coleta de forma legal, com apel.lar, com escriure un recurs de cassació, com escriure un recurs de cassació, com escriure un överklagning, Come fare appello, come scrivere un appello, come scrivere un appello, come scrivere un överklagning, comhairle dlí, comharthaí, comharthaí, comhbhá easpa, comhbhá lag, comhbhá marbh, Comhghuaillíocht donn, comment écrire un appel, comment écrire un appel, comment écrire un överklagning, Comment présenter un appel, cómo apelar, como escrever um recurso, como escrever um recurso, como escrever um överklagning, cómo escribir un recurso de casación, cómo escribir un recurso de casación, cómo escribir un överklagning, como recurso, compensação, compensação, compensació, compensació, compensación, compensación, compensatie, compensatie, compensation, compensation, compensazione, compensazione, completamento della procedura, completion procedure, comprou mídia de massa, con pagos atrasados, conas a scríobh an t-achomharc, conas a scríobh an t-achomharc, conas a scríobh överklagning, conas achomharc a dhéanamh, concediu de boală, concediu de boală, concediu de boală, concediu de boală, concediul pentru creşterea copilului, conceito de trabalho, concept of work, concept van het werk, concepte de treball, concepto de trabajo, Conceptul de muncă, concetto di lavoro, Condado de Justiça, Condado de Justiça, condição irreversível, condició irreversible, condición irreversible, condiţie ireversibile, conductores de esclavos, conductors d’esclaus, condutores de escravos, confiscarea a impozitelor plătite, confiscarea impozitele plătite, confiscation of the taxes paid, confiscation of the taxes paid, confisco dos impostos pagos, confisco dos impostos pagos, congé de maladie, congé de maladie, congé de maladie, congé de maladie, congé parental, congedo parentale, congedo per malattia, congedo per malattia, congedo per malattia, congedo per malattia, conseils juridiques, consulenza legale, consultanţă juridică, Contae na Cúirte, Contae na Cúirte, Contencioso, Contenzioso, continued sickness benefit, controladores de proceso, controladores de processo, controladors de procés, corrotti mezzi di comunicazione, corrupt media, corrupte media, corruption des médias, Corte di giustizia europea, Corte di giustizia europea, Corte limatura, Corte memorie, čoskoro, čoskoro, čoskoro, costas, cothabháil, cothabháil, County Court, County Court, County Court, County Court, County Court, County Court, County Court, County Court, County Court, County Court, County Court, County Court, County Court, County Court, County Court, County Court, County Court, County Court, County Court, County Court, Cour européenne de justice, Cour européenne de justice, court filings, Court filings, court filings, court pleadings, Court pleadings, court prosesskrift, court’s opinion, Court’s skoðun, courts, creatlach, creşte, crime împotriva dreptului internaţional, crime împotriva umanităţii, crímenes contra el derecho internacional, crímenes de lesa humanidad, crimes against humanity, crimes against international law, crimes contra a humanidade, crimes contra o direito internacional, crimes contre le droit international, crimes contre l’humanité, Criminal Tribunal, Criminal Tribunal, Criminal Tribunal, criminalităţii a crescut, criminalităţii a crescut, crimini contro il diritto internazionale, crimini contro l’umanità, crims contra el dret internacional, crims de lesa humanitat, çrregullim bipolar, çrregullim paniku, Çrrënjosjen sociale, çrrënjosjen, cruche, csökkent munkaképességet, cuarto poder, cuidar de uma criança doente, cúirte tuairim, cúirteanna, cúiteamh, cúitimh, culach dehongliad o’r gyfraith, cum să recurs, cum să scrie un överklagning, cum să scrieţi o cale de atac, cum să scrieţi o cale de atac, cumas laghdaithe oibre, cumas oibre laghdaithe, cumas oibre, cúnamh dlíthiúil, cúnamh dlíthiúil, curăţare sociale, Curtea Europeană de Justiţie, Curtea Europeană de Justiţie, Curtea Supremă de Justiţie, custodia, custodia, custodia, custodia, custòdia, custòdia, custody, custody, cyfathrach, cyfathrach, cyffuriau, cyflog dympio, cyflog dympio, Cyflog salwch, Cyflog salwch, Cyflog salwch, Cyflog salwch, cyflogaeth gwarchod, cyflogau is, cyflog-dympio, cyflwr di-droi’n ôl, cyfoethog yn cael gyfoethocach, cyfraddau ad-dalu, cyfraddau newydd, cyfreithiwr yn gyfarwydd â’r broses, cyfreithiwr, cyfryngau llygredig, cyfryngau torfol prynu, cymdeithas dosbarth, cymdeithas feudal, Cymdeithasol adsefydlu, Cymdeithasol adsefydlu, Cymdeithasol y gyfraith, cymorth cyfreithiol, cymorth cyfreithiol, Cymorth, Cynghrair rheoli leiaf, Cynghrair vand, Cynghrair, cyngor cyfreithiol, cynnal a chadw, cynnal a chadw, cynnar, cynnar, cynnar, cynnydd, cysyniad o waith, Czekam dni, czwartej władzy, czystego choroby, czystek etnicznych, czystek etnicznych, dækningsgrad, daha outliers, dalgalanan, dalies išimtis, daljes në pension, dana na čekanju, Danska, Daoine Sualainnis, daor an margadh, daor, d’apel lació, d’appello, darba līniju, darba nespējas pabalstu,ko darba devējs, darba spējas, darba traumas, darba traumas, darbas, darbas, darbaspēka, darbaspēka, darbības atbalstu, darbingumas yra sumažėjęs, darbingumo, darbo linijos, darbo, darbo, darbs, darbs, darlun clefyd lluosog, das provas, DASISED, d’assegurança de salut privada, d’assegurança de salut privada, d’assurance maladie, d’assurance maladie, d’assurance maladie, d’assurance maladie, d’assurance-maladie privée, d’assurance-maladie privée, datblygu tiroedd, datore di lavoro protetto, dauerhaft krank, dauerhaft verminderter Arbeitsfähigkeit, daugiau benamių, daugiau nuokrypiu, Dava, ddinistrio clefyd, dditiad, De 14 zile, de apel, de apelación, De Asigurari de Sanatate Card, de asigurări de sănătate, de asigurări de sănătate, de asigurări de sănătate, de asigurări de sănătate, de asigurări private, de asigurări private, de asigurări sociale, de asigurări sociale, de asistenţă juridică, de asistenţă juridică, de aşteptare de zile, de boală pur, de bruine alliantie, de bunăstare, de bunăstare, de cobertura de l’espectacle, de cobertura del espectáculo, de compensare, de compensare, de custodie, de custodie, De Drept Internaţional, De eradicare sociale, de eradicare, de excludere, de extracţie, de informaţii, de întreţinere, de întreţinere, de jubilació, de jubilación, de la cadena de rehabilitació, de la cadena de rehabilitació, de la cadena de rehabilitación, de la cadena de rehabilitación, de la o acoperire-fond, de la salud y la capacidad de trabajo, de la salut i la capacitat de treball, De la Seguretat Social, De la Seguridad Social, de la sociedad de clases, de la societat de classes, de locuinţe, de locuinţe, de los padres, de manteniment, de manteniment, de mantenimiento, de mantenimiento, de muncă forţată, de muncă forţată, de pensionare anticipată, de pensionare anticipată, de pensionare anticipată, de pensionare anticipată, de pensionare, de personas sin hogar, de persones sense llar, de prestations pour enfants, de preuve, de probe, de proves, de pruebas, De reabilitare socială, De reabilitare socială, de reabilitare, de reabilitare, de respingere a cererii de plată bolnav, de revizuire, de securitate de bază, de securitate socială, de securitate socială, de securitate, de seguro de salud privado, de seguro de salud privado, de şomaj, de şomaj, De stat suedeză, de tijd beperkte uitkering bij ziekte, de tratament, de un proceso de vida normal, deadlines, Dearadh Achomhairc, Dearadh do överklagning, debilidad aniquilar, debilitat aniquilar, debolezza hater, debolezza odio party, décision de l’assurance médicale de soutien, deddfau llym, Defensor Parlamentari del Poble (JO), Defensor Parlamentario del Pueblo (JO), définitivement malade, defnydd preifat, değiştirme oranları, dei genitori, deialog ar y gwaith, deireadh a chur léi, deixar de apelar, dejavnosti podpore, delayed payments, Delikt zakon, Delikto teisės aktus, Deliktu tiesībām, delil,ve, delle prove, delo, delo, delo, delo, delovna linija, delovne sposobnosti, dels pares, démantèlement de l’aide sociale, demontare a bunăstării, demontáž sociálneho, demontáž sociálního, demontāža labklājību, demontaža skrbi, demontażu opieki społecznej, demontering af velfærd, den bruna alliansen, den brune alliance, den brune alliansen, Den fjerde statsmakt, den privaten Gebrauch, Den svenske fattighus, den svenske poorhouse, den svenske regjeringen, Den svenske Regjeringen, Den svenske Regjeringen, denegación, d’entretien, d’entretien, deprese, deprese, depresie, depresie, depresie, depresie, depresija, depresija, depresija, depresija, depresija, depresija, depresija, depresija, depresion, depresion, depresión, depresión, depresja, depresja, depresjon, depresjon, depressão, depressão, depressie, depressie, depressió, depressió, depression, depression, depression, depression, depression, Depression, Depression, dépression, dépression, depressione, depressione, depressioner, depressioon, depressioon, depresyon, depresyon, der schwedischen Armenhaus, der schwedischen Regjeringen, d’éradication, Derecho Internacional, Derecho social, Derechos Sociales, desastre humanitari, desastre humanitario, desempenho garantido, desempenho garantido, desempenho garantidos pelo seguro, desempenho garantidos pelo seguro, desempenho garantidos pelo seguro, desemprego, desemprego, desenvolvimento dos fundamentos, dëshmi, Design d’appel, Design de recurs, Design de Recurso, Design di ricorso, Design for överklagning, Design for överklagning, Design for överklagning, Design for överklagning, Design for överklagning, Design for överklagning, Design for överklagning, Design for överklagning, Design for överklagning, Design for överklagning, Design für överklagning, Design komory, Design Odwoławczej, Design of Appeal, Design of Appeal, Design of Appeal, Design of Appeal, Design of Appeal, Design of Appeal, Design of Appeal, Design of Appeal, Design para överklagning, Design pre överklagning, Design pro överklagning, Design senátu, desmantelamento da segurança social, destek, destroy disease, destruir a doença, destruir la enfermedad, destruir la malaltia, det svenska fattighuset, deterioração, deteriorament, deterioramento, deteriorare, deterioration, détérioration, deterioro, détruire la maladie, devam hastalık parası, development of grounds, développement de motifs, devreme, devreme, dezvoltarea de motive, dhéanamh slán, dhembje, dhimbja, dhimbje të forta, dhiúltú an t-iarratas le haghaidh pá breoiteachta, dhiúltú an t-iarratas le haghaidh pá breoiteachta, dhiúltú, d’hora, d’hora, d’hora, di medicina generale, di medicina generale, di protezione di base, dia de pagament, dia de pagamento, día de pago, diagnoosiin perustuvat sairausvakuutus, diagnoosi-põhine tervisekindlustus, diagnosbaserad sjukförsäkring, diagnose basert helseforsikring, diagnose op basis ziektekostenverzekering, Diagnose-based health insurance, diagnose-baseret sygeforsikring, diagnosi basata assicurazione sanitaria, diagnosis-based health insurance, diagnostic à base d’assurance maladie, diagnosticarea pe bază de asigurări de sănătate, diagnóstico baseado em seguros de saúde, diagnostika-na zdravotné poistenie, diagnostika-na zdravotní pojištění, diagnostiko na osnovi zdravstvenega zavarovanja, Diagnoza-bazë të sigurimit shëndetësor, diagnoze balstītu veselības apdrošināšanu, diagnozė pagrįsta sveikatos draudimas, diagnózis alapú egészségbiztosítás, dialog cu privire la locul de muncă, dialog mbi punën, dialog o delu, dialog o práci, dialóg o prácu, dialog om arbeidet, dialog om arbetsförmåga, dialog om det arbejde, Dialog über die Arbeit, dialogą dėl darbo, diálogo sobre o trabalho, dialogs par darbu, dialogu na temat pracy, dialogue on the work, dialogue sur le travail, dialoog over de werkzaamheden, dialoogi töö, dias de espera, días de espera, Dictamen del Tribunal, Dictamen del Tribunal, die Ablehnung des Antrags für die Lohnfortzahlung im Krankheitsfall, die Ablehnung des Antrags für die Lohnfortzahlung im Krankheitsfall, die braune Allianz, dies d’espera, diffyg empathi, dífhostaíochta, dífhostaíochta, digartrefedd cynyddu, dijagnoza-based zdravstveno osiguranje, dijalog o radu, dijete koristi, dílleachta pinsean, díobhála ceirde, díobhála oibre, diogelwch sylfaenol, diogelwch, díotáil, Direito civil, Direito Internacional, direito processual administrativo, Direito social, direitos humanos, direitos humanos, direitos humanos, direitos humanos, Direitos Sociais, Diritti sociali, diritti umani, diritti umani, diritti umani, diritti umani, Diritto Governo, Diritto Governo, Diritto internazionale, diritto processuale amministrativo, Diritto sociale, dirywiad, disability pension, disagio sociale, Disain överklagning, disease are being persecuted in Sweden, disease carrier benefit, Disease hasse Partei, Disease hata aðila, Disease hate party, disease hater, disease hates the government, disease, disease, disease, Diseño de Apelación, Diseño para överklagning, dışlanma, dismantling leasa, dismantling of welfare, dismantling um velferð, disoccupazione, disoccupazione, dispensă extraordinare, dispensa extraordinária, dispensă precedent, dispensação precedente, dispensació extraordinària, dispensació precedent, dispensación extraordinaria, dispensación precedente, dispensation fhasach, dispensation urghnách, Disseny d’Apel • lació, Disseny per överklagning, distruge boala, distruggere la malattia, disturbo bipolare, Disturbo di Panico, ditë pagesën, diweithdra, diweithdra, diwrnod talu, Dizainas apeliacinis, Dizainas överklagning, Dizajn për överklagning, Dizajn za överklagning, Dječji doplatak, Dlí an Rialtais, Dlí an Rialtais, Dlí Idirnáisiúnta, dlí nós imeachta riaracháin, dlíodóir eolas leis an bpróiseas, dlíodóir, dlíthe déine, Dlíthíocht, do ludzi, do ludzi, dobësi asgjësoj, dobësi urrej qeverisë, dobësi urrejtje partisë, dobi fëmijës, dobi fëmijës, dobrých životních podmínek zvířat, dobrých životních podmínek zvířat, dobrých životných podmienok zvierat, dobrých životných podmienok zvierat, dôchodca, dôchodcovia, dôchodcovia, dôchodkový príjem (CHZO), dochodzenie w sprawie pracy, doença assedia, Doença de ódio partido, doença estão sendo perseguidos na Suécia, doença odeia o governo, doença pura, doença, doença, doença, doente ganhos salariais (SGI), doente, doente, dokaza temu, dokaza, dokaza, dokazi teme, dokazi, dôkazov tému, dokazov, dôkazov, dôkazov, dokončení procesu, dokončenie procesu, dolor sever, dolor severo, dolor, dolor, dolor, dolor, dolore, dolore, Dom publiczny, domhan-leasa Sualainnis cáiliúla, domstol anmeldelser, domstol indlæg, dómstóla, domstolarna, domstole, domstoler, domstolsinlaga, domstolsinlagor, domstolsyttrande, dona embarassada, dona is boichte a fháil, dones embarassades, donna incinta, donne incinte, doorbetaling van loon door de werkgever, doorbetaling van loon inkomsten (SGI), doorbetaling van loon tot nader order, doorbetaling van loon, doorbetaling van loon, doorbetaling van loon, doorbetaling van loon, doporučení, dopuszczenie do odwołania, dor, dor, dor, dossiers juridiques, douleur, downward pressure on wages, dowodów, dowodów, drasiedïau dynol, Draudimo agentūra, draudimo medicinos sprendimų paramos, Draudimo teisinių pozicijų, Draudimo vadovus, drejtave të njeriut, drejtave të njeriut, drejtave të njeriut, drejtave të njeriut, Drejtën Ndërkombëtare, drejtës administrative procedurale, Dreptului social, drepturilor omului, drepturilor omului, drepturilor omului, drepturilor omului, Drepturilor sociale, Dret Internacional, Dret social, Drets Socials, drivere proces, drog, droga, drogas, droge, Drogen, drogës, droguri, drogy, drogy, Droit international, Droit social, droits de l’homme, droits de l’homme, droits de l’homme, droits de l’homme, Droits sociaux, dros y corff, droseddau yn erbyn dynoliaeth, drošības sistēmas, drošību, Druck auf die Löhne, drugaí, drugs, drugs, druh lidí, druh lidí, druh ľudí, druh ľudí, družinska pokojnina, drychineb dyngarol, Države blaginje, dtrioblóid beag, du marché du travail régulier, du travail, du travail, dubhach, dubhach, důchodce, důchodci, důchodci, důchodový příjem (CHZO), důkazů téma, důkazů, důkazů, duke pritur ditë, dumping salarial, dumping salarial, dumping salarial, dumping salarial, dumping salarial, dumping salariale, dumping salariale, -dumping salariale, dumpingu płac, dumpingu płac, dumpingu płac, d’un procés de vida normal, Durant el panell, Durante el panel, durante il pannello, durante o painel, durchführen zu sichern, Durchführung gesichert aus der Arbeitslosenversicherung zu finanzieren, Durchführung gesichert aus der Arbeitslosenversicherung zu finanzieren, Durchführung gesichert aus der Arbeitslosenversicherung zu finanzieren, Durchführung gesichert durch eine Versicherung, Durchführung gesichert durch eine Versicherung, Durchführung gesichert durch eine Versicherung, Durchführung gesichert, Durchführung gesichert, Durchführung Hecken, durere severă, durere, durere, during the panel, d’usage privé, duševnej práce bariéry, duševní práce bariéry, duševno delo ovire, Dušmanin bolezni, Dušmanin šibkost, Dylunio Apêl, Dylunio ar gyfer överklagning, dünyaca ünlü İsveç refah, düşük vergiler, düşük ücret hattı, düşük ücretler, Düşük ücretli pazar, Düşük ücretli pazar, düzenli işgücü piyasası, džbán, džbán, dzbanek, działań rehabilitacyjnych, dzień wypłaty, dårlig minister, é ejetado, e provave, éagóir, early retirement, early retirement, early retirement, early, early, early, eastát an ceathrú mír, eastósctha, ebaõiglus, ebeveyn, Ebeveynlik, echdynnu, ECHR, ECHR, ECHR, ECHR, ECHR, ECHR, ECHR, ECHR, ECHR, ECHR, ECT, ECT, edelleen sairauspäiväraha, eðlilegu lífi ferli, EDĽP, EDĽP, Eduskunnan oikeusasiamies (JO), EEJE, EEJE, een normaal leven proces, eestkoste, eestkoste, efectua in deplina siguranta, efectuarea asigurate din fondul de asigurări de şomaj, efectuarea asigurate din fondul de asigurări de şomaj, efectuarea asigurate din fondul de asigurări de şomaj, effectuer sécurisé, effets pervers des politiciens, effettuare operazioni di copertura, effettuare sicuro, efforts de réhabilitation, eforturile de reabilitare, egészségbiztosítás, egészségbiztosítás, egészségbiztosítás, egészségbiztosítás, egészségbiztosítási kártya, eğitim ile ilgili olarak,olmadan, éhes farkasok vadásznak legjobb, eignaupptaka sem skatta greiða, eignaupptaka sem skatta greiða, éiligh, ein normales Leben zu verarbeiten, einkanota, einkenni, einkenni, einstakt undanþágu, Einziehung der Steuern zu zahlen, Einziehung der Steuern zu zahlen, EIÕK, EIÕK, Eiropas Kopienu Tiesa, Eiropas Kopienu Tiesa, eisiamh, eithrio, eitneach cleansing, eitneach cleansing, Eitneach Rensing, ejectat, éjecté, ejected, ejected, ejected, ejected, ejected, ejetado, ekstrakcija, ekstrakcija, ekstraksiyonu, ekstraordinær dispensation, ekstraordinære dispensasjon, el asilo de Suecia, el cos, el cuerpo, el cuidado de un niño enfermo, el desarrollo de todo lo expuesto, el desempleo, el desempleo, el desenvolupament de tot l’exposat, el desmantelamiento de bienestar, el desmantellament de benestar, el diagnòstic basat en assegurances de salut, el diagnóstico basado en seguros de salud, el diàleg sobre el treball, el diálogo sobre el trabajo, el dumping salarial, el dumping salarial, el dúmping salarial, el dúmping salarial, el empleo protegido, El gobierno nazi, El govern nazi, el liberalisme, el liberalismo, el maltractament psicològic, el maltrato psicológico, el món del benestar suec famós, el mundo del bienestar sueco famoso, el neo-nazisme, el neo-nazismo, el subsidi de malaltia per l’empresari, el subsidi de malaltia,fins a nou avís, el subsidio de enfermedad por el empleador, el subsidio de enfermedad,hasta nuevo aviso, el tractament dels aturats, el tractament, el tratamiento de los desempleados, el tratamiento, elementaire veiligheid, elemente de probă, elementi di prova, elimistöön, eljárás befejezését, elkobzása adót fizetett, elkobzása adót fizetett, ellátása egy beteg gyermek, elleni bűncselekményeket a nemzetközi jog, ellilífeyrisþegi, els drets humans, els drets humans, els drets humans, els drets humans, els esforços de rehabilitació, els ingressos de jubilació (IGP), els ingressos per malaltia (SIG), els metges generals, els metges generals, els mitjans de comunicació comprats, els mitjans de comunicació corruptes, els pagaments, els pares, els pares, els pensionistes, els pensionistes, els polítics perversos, els símptomes, els símptomes, els sindicats, els sistemes de seguretat, els terminis, els tribunals, Eltern, Eltern, Eltern, Elternurlaub, eluase, eluase, elutasítást, elvégzésére biztonságos, eläkeläisellä, eläkeläisten, eläkeläisten, eläkkeelle, eläkkeen perusteena olevia tuloja (SMM), előírások, embaràs, embarazo, embedsmisbrug, emberi tragédiák, emberiség elleni bűncselekmények, emek, emek, emekli, emekliler, emekliler, Emekliliğe gelir (PGI), emeklilik, emeryt, emerytów i rencistów, emerytów i rencistów, emerytury dochodów (PGI), emerytury, EMK, EMK, empaatia surnud, empaatia, empathi gwael, empathi marw, empathi, empathie, empathie armen, Empathie Armen, empathie dood, empathie morts, empathie pauvres, Empathie tot, empathie, Empathie, empathy dauður, empathy dead, empathy fátækur, empathy poor, empathy, empathy, empati død, empati døde, empati eksikliği, empati fattige, empati fattige, empati, empati, empati, empati, empati,zayıf, empati,ölü, empatia chudobné, empátia halott, empátia hiánya, empatia huono, empatia kuollut, empatia martwych, empatia morti, empatia mortos, empatia mŕtvych, empatia pobres, empatia pobres, empatía pobres, empatia poveri, empátia szegény, empatia ubogich, empatia, empatia, empatia, empatia, empátia, empatiaa, empatibrist, empatidöda, empatie chudé, empatie lipsa, empatie mort, empatie mrtvých, empatie săraci, empatie, empatie, empatifattiga, empātija beigtas, Empatija miręs, empatija mrtvih, empātija nabadzīgajiem, Empatija prasta, empatija slaba, empatija, Empatija, empātija, empatije mrtvih, empatije slabo, empatije, empatijos stoka, Empfehlungen, emprego protegido, EMRK, EMRK, EMRK, EMRK, emsal yazgı, emäkset, en normal livsprocess, en Suecia, en Suède, en yüksek mahkeme, Endring dispensasjon, Endurgreiðsla verð, endurhæfing, endurhæfing, endurhæfingu keðja, endurhæfingu keðja, endurhæfingu ráðstafanir, endurhæfingu viðleitni, endurskoðun að vinna getu, endurskoðun, enesetapu, enesetapud kasvab, Enfermedad de odio partido, enfermedad odia el gobierno, enfermedad puro, enfermo, enfermo, Engelska, engere Auslegung des Gesetzes, engere interpretatie van de wet, enillion tâl salwch (SGI), enlightenment, enlightenment, Enlightenment, ennakkotapaus erivapaus, ennetähtaegselt pensionile jäämine, ennetähtaegselt pensionile jäämine, ennetähtaegselt pensionile jäämine, enquête sur le travail, Entschädigung, Entschädigung, Entwicklung der Gründe, eolaíocht leighis, epäillään lain rikkomisesta, er ejected, eradicació, eradication policy, eradication process, eradication, eradicazione della politica, eradicazione, eradikasyon politikası, eradikasyon süreci, eradikasyonu, erakorraline soodusluba, eraldamise protsessi, eraõigusliku kindlustuse, eraõigusliku kindlustuse, eratervisekindlustuse, eratervisekindlustuse, erhöhen, erhöhte Obdachlosigkeit, erikoislääkäri, erken emeklilik, erken emeklilik, erken emeklilik, erken, erken, erken, erottaminen prosessi, Erradicação Social, erradicação, erradicación, Ersatzquoten, erstatning priser, erstatning, erstatning, Erstatningsret, Erstattungssätze, ersättning, ersättningarna, ersättningsnivåer, ersättningsnivåerna, értékelése a munkaképesség, értékelése a munkaképesség, értékelése munkaképesség, értékelése munkaképesség, erweiterte Leistungen bei Krankheit, es expulsado, és expulsat, és munka-egészségügyi alkalmasság, esclau, esclave, esclavo, esclusi, escravidão, escravidão, escravo, escritos judiciales, escrits judicials, eseguire garantiti da un’assicurazione, eseguire garantiti dalla cassa di disoccupazione, eseguire garantiti dalla cassa di disoccupazione, eseguire garantiti dalla cassa di disoccupazione, eseguire garantiti dalle assicurazioni, eseguire garantiti dalle assicurazioni, eseguire garantito, eseguire garantito, eseguire siepi, esforços de reabilitação, është ejected, esmaste, espalda, especialista, especialista, especialista, espulso, esquena, est éjecté, Estado del Bienestar, Estado sueco, Estado sueco, Estat del Benestar, Estat suec, este expulzat, Estniska, Estrasburg, Estrasburgo, Estrasburgo, estrazione, estrés, estrés, estrès, estrès, estresse, estresse, estrutura, et normalt liv proces, et normalt liv prosess, État suédois, Etat-providence, ethnic cleansing, ethnic cleansing, Ethnic Rensing, Ethnic Rensing, Ethnic Rensing, Ethnic Rensing, Ethnic Rensing, Ethnic Rensing, Ethnig Rensing, Ethnische Rensing, ethnischen Säuberungen, ethnischen Säuberungen, Etnica Rensing, Étnicas Rensing, Etnice Rensing, etnické čistky, etnické čistky, etnické čistky, etnické čistky, Etnické Rensing, Etnické Rensing, Etničke Rensing, etničkog čišćenja, etničkog čišćenja, etnično čiščenje, etnično čiščenje, Etnik Rensing, etnik temizlik, etnik temizlik, Etnikai Rensing, Etnike Rensing, Etniline Rensingist, etnilise puhastuse, etnilise puhastuse, Etninės Rensing, etninis valymas, etninis valymas, Ètniques Rensing, Etnische Rensing, etnische zuivering, etnische zuivering, etniset puhdistukset, etniset puhdistukset, Etniset Rensing, etnisk rensing, Etnisk Rensing, etnisk rensing, etnisk rensing, etnisk rensning, etnisk rensning, etnisk udrensning, etnisk udrensning, Etniskās Rensing, Etniske Rensing, etnisko tīrīšanu, etnisko tīrīšanu, etterprøving av arbeidskapasitet, EU-domstolen, EU-domstolen, EÚLP, EÚLP, Euroopa Kohtu, Euroopa Kohtu, Euroopan ihmisoikeussopimuksen, Euroopan ihmisoikeussopimuksen, Euroopan yhteisöjen tuomioistuin, Euroopan yhteisöjen tuomioistuin, europadomstolen, europadomstolen, Europæiske Fællesskabers Domstol, Europæiske Fællesskabers Domstol, Európai Bíróság, Európai Bíróság, europakonventionen, europakonventionen, European Court of Justice, European Court of Justice, European Court of Justice, European Court of Justice, European Court of Justice, European Court of Justice, Europejski Trybunał Sprawiedliwości, Europejski Trybunał Sprawiedliwości, Europejskiej Konwencji Praw Człowieka, Europejskiej Konwencji Praw Człowieka, Europese Hof van Justitie, Europese Hof van Justitie, Europos Teisingumo Teismas, Europos Teisingumo Teismas, Europski sud pravde, Europski sud pravde, Európsky súdny dvor, Európsky súdny dvor, evaluare a capacităţii de lucru, evaluare a capacităţii de lucru, evaluare a capacităţii de muncă, evaluare a capacităţii de muncă, evaluatie van de werkzaamheden vermogen, evaluatie van de werkzaamheden vermogen, évaluation de la capacité de travail, évaluation de la capacité de travail, évaluation de la capacité de travail, évaluation de la capacité de travail, evidence theme, evidence, EVRM, EVRM, Evropský soudní dvůr, Evropský soudní dvůr, examen, exclosos, excluded, excluidos, excluídos, exclus, exclusão, excluse, exclusion, exkluision, exkluision, exkluision, exkluision, exkluision, exkluision, exkluision, exkluision, exkluision, exkluision, exkluision, exkluision, exkluision, exkluision, exkluision, exkluision, exkluision, exkluision, exkluision, exkluision, exkluision, exkluision, exkluision, exkluision, exkluision, exkluision, exkluision, exkluision, exkluision, exkluision, exkluision, exkluision, expulsado, expulsat, extended sickness benefit, extração, extraction, extraction, extrakce, extrakcia, Extraktion, extraordinaire dispense, extraordinary dispensation, extraordinär dispens, eyða sjúkdómur, EŽTK, EŽTK, fackliga organisationer, fadhbanna pian, fadiga,depressão, færdiggørelse procedure, fagforeninger, fagforeninger, faiblesse de la haine du gouvernement, faiblesse hater, Faisnéis dhlíthiúil, faisnéise, fájdalom problémák, fájdalom, fájdalom, fál gcomhlíonadh, falta de empatia, fálta gcomhlíonadh, familiariser avec le processus d’avocat, familiarità con il processo di avvocato, famoso welfare svedese, fandaliaeth gwleidyddol, Fandaliaid gwleidyddol, fără a ceea ce priveşte educaţia, fără a ţine cont de ocupaţie, fără a ţine cont de şedere, fără a ţine cont de vârstă, fără considerente sociale, fáradtság,depresszió, farchnad caethweision, farchnad cyflog isel, farchnad cyflog isel, farchnad labor rheolaidd, fátækari, fátækur fá fátækari, fátækur lífeyrisþega, fátækur ráðherra, fátækur, fatiga,depresión, fatiga,depressió, fatigue,depression, fattig, fattig, fattiga blir fattigare, fattiga, fattigare, fattige blir fattigere, fattige bliver fattigere, fattige pensionister, fattige pensjonister, fattigere, fattigere, fattigministern, fattigpensionärer, fehlende Empathie, feidhmiú urraithe, feidhmiú urraithe, féinmharú, feithimh lá, fejlődése miatt, félagsleg neyð, Félagsleg ríkisstjórnarinnar stefnu, félagslega hreinsun, Félagslegt öryggi, Fellebbezésében, Fellebbezésében, Fellebbezésnek, Fellebbezésnek, fellebbviteli, felszámolását, felszámolási eljárás, felszámolási politika, felvilágosodás, felügyelőség a társadalombiztosítás (ISF), felülvizsgálatát a munkaképesség, felülvizsgálatát, femeile gravide, femeile gravide, femme enceinte, fenyw feichiog, feodaal ühiskonda, feodaaliyhteiskuntana, feodal toplum, feodale samenleving, feodaliansen, feodalinėje visuomenėje, feodāls sabiedrībā, feodalsamhälle, ferdigstillelse prosedyre, ferli, feudal samfélaginu, feudal society, feudal tsochaí, feudale della società, feudale samfund, feudalen Gesellschaft, feudális társadalom, feudálnej spoločnosti, feudální společnosti, feudalnom društvu, feudalnym społeczeństwie, fevdalne družbe, Ffibromyalgia, fframwaith ar, fiach wolves ocras is fearr, fianaise, fibromialgia, fibromialgia, fibromialgia, fibromiàlgia, fibromialgija, fibromialģiju, fibromiyalji, fibromyalgi, fibromyalgi, Fibromyalgi, fibromyalgia, fibromyalgia, fibromyalgia, fibromyalgia, fibromyalgia, fibromyalgia, fibromyalgia, fibromyalgia, Fibromyalgia, fibromyalgia, fibromyalgia, fibromüalgia, fibromyalgie, fibromyalgie, fibromyalgie, Fibromyalgie, filings cúirte, filings llys, Finska, fizetési nap, fizičko zlostavljanje, fizičnih zlorab, fizikai visszaélések, fiziksel istismar, fizinę prievartą, fiziskas vardarbības, fizycznego znęcania się, fjerde statsmagt, fjórði Estate, FK, FK, fk, fk, fk, FK, FK, fk, FK, FK, FK, fk, FK, FK, FK, FK, FK, FK, FK, FK, FK, FK, FK, FK, FK, FK, fk, fk, fk, fler uteliggare, flere sygdom billede, fluctuant, fluctuant, fluctuante, fluctuante, fluctuating, fluctuating, fluctuerend, fluktuerande, fluktuirajuće, fluttuante, flutuante, fogalma a munka, foglalkozási sérülés, foglalkozásra való tekintet nélkül, foglossning, foglossning, foglossning, foglossning, foglossning, foglossning, foglossning, foglossning, foglossning, foglossning, foglossning, foglossning, foglossning, foglossning, foglossning, foglossning, foglossning, foglossning, foglossning, foglossning, foglossning, foglossning, foglossning, foglossning, foglossning, foglossning, foglossning, foglossning, foglossning, foglossning, foglossning, foglossning, Folkeretten, Folketingets Ombudsmand (JO), Folketrygden, Folketrygden, Folketrygden, folkhemmet, folkrätt, folkrättsbrott, folyamat járművezetők, folyamatban, folyamatos betegség, forælder, forældre, forældreorlov, forældreorlov, forbairt ar na forais, forbrydelser mod folkeretten, forbrydelser mod menneskeheden, forbrytelser mot folkeretten, forbrytelser mot menneskeheten, forced labor, forced labor, fordæmi undanþágu, fordern, foreldra, foreldra, foreldraorlof, foreldre, foreldre, foreldrekontroll, foreldreløs pensjon, foreldrepermisjon, foreldri, forfølgelse politik, forfølgelse politik, forfølgelse politikk, forfølgelse politikk, forlænget sygedagpenge, Forma juridică de colectare, formulaire de collecte juridique, forordninger, forringelse, Forschung, Forsikring guider, Forsikring guider, Forsikring juridiske stillinger, Forsikring juridiske stillinger, forsikring medicinsk beslutningsstøtte, Forsikringen medisinsk beslutningsstøtte, forsinkede betalinger, forsinket betaling, forskning, forskning, forskning, forskrifter, forte dolore, forţei de muncă, forţei de muncă, fortsat sygedagpenge, fortsatt sjukpenning, fortsatte sykepenger, forverring, forøge, fostaíochta dhídean, foto de múltiples enfermedades, foto de múltiples malalties, foto di malattie multiple, foto sëmundje të shumta, fourth estate, Fourth Estate, Fourth Estate, Fourth Estate, Fourth Estate, Fourth Estate, Fourth Estate, Fourth Estate, Fourth Estate, Fourth Estate, framework, framkvæma Hedge, framkvæma Hedges, framkvæma hedging frá tryggingar, framkvæma tryggð, framkvæma tryggð, framkvæma öruggur, framkvæma öruggur frá tryggingar atvinnuleysi sjóðsins, framkvæma öruggur frá tryggingar atvinnuleysi sjóðsins, framkvæma öruggur frá tryggingar atvinnuleysi sjóðsins, framkvæma öruggur með tryggingar, framkvæma öruggur með tryggingar, framkvæma öruggur með tryggingar, Franska, fraqueza aniquilar, fraqueza ódio partido, fresti, Fristen, frister, frister, frjálslynda,Nasismi, früh, früh, früh, FUTUR, FUTURO, FUTURO, fysisk misbrug, fysisk mishandling, fysisk misshandel, füüsilist vägivalda, fyysisen väkivallan, fyzického zneužívání, fyzického zneužívania, förarbetena, förföljelsepolitik, förföljelsepolitik, förinta sjukdom, förinta svaghet, förlängd sjukpenning, förnyad utredning av arbetsförmågan, försenade utbetalningar, Försäkringskassan, försäkringskassans rättsliga ställningstaganden, försäkringskassans vägledningar, försäkringsmedicinskt beslutsstöd, försämringar, förtidspension, förtidspension, förtidspension, förtidspensioner, førtidspensionering, førtidspensionering, førtidspensionering, förtidspensionärer, förtidspensionärer, Förvaltningsjuridik, förvaltningsprocessrätt, förälder, föräldraledighet, föräldrapenning, föräldrar, fötlun eftirlaun, føydalsamfunn, gadael i apelio, gaethweision, gaidīšanas dienas, galar á persecuted sa tSualainn, Galar gráin páirtí, galar hates an rialtais, galar, galar, galar, galējos punktus, gallu gweithio llai, gallu gweithio, galvenajiem drošības, gan aird ar aois, gan aird ar oideachas, gan cúinsí sóisialta, gan féachaint do ghairm, gan féachaint le cónaí, Ganghellor Cyfiawnder (JK), garantate prin care desfăşoară activităţi de asigurare, garantate prin care desfăşoară activităţi de asigurare, garantate prin care desfăşoară activităţi de asigurare, garde, garde, gardh qarkulluese, garīgā darba barjeras, gavybai, gazdag meggazdagodása, gcomhlíonadh faighte ag árachas, gcomhlíonadh faighte ag árachas, gcomhlíonadh faighte ag árachas, gcomhlíonadh faighte as an ciste árachais dífhostaíochta, gcomhlíonadh faighte as an ciste árachais dífhostaíochta, gcomhlíonadh faighte as an ciste árachais dífhostaíochta, gcomhlíonadh fálaithe ó árachas, gebe, gebelik, gebrek aan empathie, geciken ödemeler, geðhvarfasýki, gedwongen arbeid, gedwongen arbeid, geestelijk werk belemmeringen, gefnogi gweithgaredd, geistige Arbeit Handelshemmnisse, gekauft Massenmedien, gekocht massamedia, geminderter Arbeitsfähigkeit, geminderter Arbeitsfähigkeit, Genel ev, general practitioners, general practitioners, genitore, genitori, gentrificació, gentrificació, gentrificación, gentrificación, gentrification, gentrification, Gentrification, Gentrification, gentrification, gentrification, gentrification, gentrification, gentrification, gentrification, gentrification, gentrification, gentrification, gentrification, gentrification, gentrification, gentrification, gentrification, gentrification, gentrification, Gentrification, Gentrification, Gentrification, Gentrification, gentrification, gentrification, gentrification, gentrification, gentrification, gentrification, gentrification, gentrification, gentrification, gentrification, gentrification, gentrification, Gentrification, Gentrification, gentrification, gentrification, gentrification, gentrification, gentrification?, gentrification?, Gentrifikaatio, Gentrifikaatio, gentrifikace, gentrifikace, gentrifikace, gentrifikace, gepensioneerde, gepensioneerden, gepensioneerden, gerekçesiyle geliştirilmesi, geri ödeme oranları, Gericht die Meinung, Gericht eingereichten Unterlagen, Gericht Schriftsätze, Gerichte, Gerichtshof der Europäischen Gemeinschaften, Gerichtshof der Europäischen Gemeinschaften, gerovės, gerovės, Gerovės valstybės, gerra, Geschillen, geschützte Beschäftigung, gestionarea de drept procedural, Gesundheit und Arbeitsfähigkeit, get szegény szegényebb, Gewerkschaften, gezag misbruik, gezondheid en werk vermogen, Ghiduri de asigurare, ģimenes ārstiem, ģimenes ārstiem, giorni di attesa, giorno di pagamento, giudice, giudici, gjatë paneli, Gjykata e Lartë, Gjykata e Qarkut, Gjykata e Qarkut, Gjykata Evropiane e Drejtësisë, Gjykata Evropiane e Drejtësisë, gjykata më e lartë, Gjykata Penale, gjykatave, Gjyqësore, gladni vukovi lov najbolji, glæpi gegn alþjóðalögum, glæpi gegn mannkyninu, Glanhau cymdeithasol, glanhau ethnig, glanhau ethnig, gli sforzi di risanamento, globos, globos, głodne wilki polują najlepszych, gníomhaíocht tacaíochta, gnó, go luath, go luath, go luath, go siarghabhálach, Gobierno de decomiso de bienes, Gobierno de Suecia, gofalu am blentyn sy’n sâl, gofid cymdeithasol, gofynion llym, gonosztett, Goruchaf Lys, gostwng budd-daliadau, gostwng budd-daliadau, Gouvernement de confiscation de biens, Gouvernement suédois, Govern de decomís de béns, Govern de Suècia, Government confiscation of property, Government eignaupptaka á eignum, Government law, Government law, Government Law, Government Law, Government lögum, Government lögum, Government’s social policy, Governo confisca dei beni, Governo confisco de bens, Governo nazista, Governo sueco, Governo svedese, Grāfistes tiesa, Grāfistes tiesa, grave shtatzëna, gravid kvinde, gravid kvinna, gravid kvinne, gravida kvinnor, gravide kvinder, gravide, gravidez, graviditet, graviditet, graviditet, greiðslu daga, greiðslur, greining byggir sjúkratrygging, Grekiska, griežti įstatymai, griežti reikalavimai, grijă de un copil bolnav, grondslagen, grozīt izņēmumu, grua shtatzënë, grunder, grundlæggende sikkerhed, Grundsicherung, grundtrygghet, grunnleggende sikkerhet, grunur um brot á lögum, grūtniecēm, grūtnieci, grūtniecības laikā, gryna ligos, guai piccoli, guarda, guarda, Guias de Seguro, Guías de Seguros, Guies d’Assegurances, Guvernul confiscarea bunurilor, Guvernul nazist, Guvernul suedez, Guvernului de politică socială, gwael yn cael tlotach, gwael, gwaith fel arfer yn digwydd, gwaith, gwaith, Gwared Cymdeithasol, gwared, gweinidog gwael, gwendid annihilate, gwendid casineb parti, gwendid casineb y llywodraeth, gwleidyddion gwrthnysig, gwrthod tâl salwch, gwrthod tâl salwch, gwrthod y cais ar gyfer tâl salwch, gwrthod y cais ar gyfer tâl salwch, gwrthod, gwrych perfformio, gwybodaeth, gwyddoniaeth feddygol, gyanúja jog megsértése, gydymas silpna, gydymo, gydymo dėl ligos, gyengeség gyűlölő, gyengeség utálják a kormányt, gyengeség utálom party, gyermek javára, gyermekgondozási segélyt, gyfraith ar weithdrefnau gweinyddol, gün bekliyor, gyrwyr broses, gyrwyr gaethweision, güvenli yapmak, güvenlik sistemleri, güvenlik, gövde, gözaltı, gözaltı, habilitação, habilitacije, habilitacijos, habilitacijskog, habilitació, habilitáció, habilitación, habilitačné, habilitační, habilitacyjnych, Habilitasyon, habilitation, habilitation, habilitation, habilitation, habilitation, habilitation, habilitation, Habilitation, habilitation, habilitering, habilitering, habitação, habitação, Hæsta Court, hævde, Hafan y Cyhoedd », hafna beiðni um sjúkur borga, hafna beiðni um sjúkur borga, Haftpflichtrecht, haige, haige, haigus, haigus, haigus, haiguse kiusatakse taga Rootsi, haiguse vedaja kasu, haiguse vihkab valitsuse, haiguse vihkaja, haiguslehe, haiguslehe, haiguslehe, haiguslehe, haigusraha tööandja poolt, haigusraha töötasu (SGI), haigusraha, haigusraha, Haigusraha, haigusraha, haigusraha, Haigusraha, Haigusraha, Haigusraha, haigusraha,kuni ei teatata teisiti, haiguste ravi, Haiguste vihkan pool, Haksız fiil hukuku, halb minister, haldusmenetluse seadus, hallinnollisten prosessioikeus, Hallintoa koskevan lain, Hallituksen oikeutta, Hallituksen oikeutta, Hallituksen omaisuuden takavarikointi, Hallituksen sosiaalipolitiikka, halsizlik,hükümet nefret, halvenemine, hamile kadın, hanes deddfwriaethol, harasses disease, harasses galar, harasses sëmundje, harasses sjúkdómur, harcèle les maladies, harha, hariç, hasta bir çocuk için,caring, hasta için ödeme talebi reddedilen, hasta için ödeme talebi reddedilen, hasta, hasta, hastalığı Hater, Hastalığı parti nefret, hastalığı, hastalığı, hastalığı, hastalığı,hükümet nefret, Hastalığın tedavisi, hastalık İsveç,eziyet ediliyor, hastalık izni, hastalık izni, hastalık izni, hastalık izni, hastalık parası daha fark kadar, hastalık parası kazanç (SGI), hastalık parası reddedilmesi, hastalık parası reddedilmesi, hastalık parası, hastalık parası, Hastalık parası, hastalık parası, hastalık parası, Hastalık parası, Hastalık parası, Hastalık parası, hastalık taşıyıcı parası, hastalık yok, határidőkkel, határozatlan táppénz, hater boală, hater choroby, hater clefyd, hater dobësi, hater doença, hater fraqueza, hater galar, hater gwendid, hater la enfermedad, hater la malaltia, hater laige, hater ochorenia, hater onemocnění, hater osłabienie, hater sëmundje, hater slăbiciune, hater slabost, hater slabosť, hatóság kínzást, hatósághoz való visszaélés, Hawliau Cymdeithasol, hawliau dynol, hawliau dynol, hawliau dynol, hawliau dynol, hawlio, háziorvosok, háziorvosok, health and work ability, Health Insurance Card, health insurance card, Health Insurance Card, Health Insurance Card, Health Insurance Card, Health Insurance Card, Health Insurance Card, Health Insurance Card, health insurance, health insurance, health insurance, health insurance, health insurance, health insurance, health insurance, health insurance, Heaolu riik, heaolu, heaolu, heb ystyriaethau cymdeithasol, heb ystyried i addysg, heb ystyried meddiannu, heb ystyried oedran, heb ystyried preswyl, hedge do espectáculo, Hedge-Ausführung, Hedges performans, hedhur poshtë kërkesën për pagesë të sëmurë, hedhur poshtë kërkesën për pagesë të sëmurë, heikkeneminen, heikkous Hate hallitus, heikkous hate Party, heikkous vihaaja, Heilbrigðis Social Insurance stjórnar ákvörðun stuðning, heilbrigðis vísindi, heilsu og vinna hæfni, heimild misnotkun, heimild pyndingum, heithrio, Helförin, helse og arbeidsevne, helsetrygdkort, Helsetrygdkort, helyettesítési ráták, henkinen pahoinpitely, henkistä työtä esteet, heraus von einem Hedge-Fonds, herët, herët, herët, heronderzoek van de arbeidsgeschiktheid, het lichaam, hetim në punë, hevige pijn, highest court, Hilfe, hilinenud maksed, himscrúdú ar an obair, hindamine töövõime, hindamine töövõime, hindamine töövõime, hindamine töövõime, história legislativa, Historia legjislative, hladní vlci lovia najlepšie, hladoví vlci loví nejlepší, hnědé aliance, hnedé aliancie, hnignun, hodnocení, hodnotenie, hoe het schrijven van een överklagning, hoe hoger beroep, hoe schrijf je een beroep, hoe schrijf je een beroep, hogyan írjuk be fellebbezést, hogyan írjuk be fellebbezést, Hogyan írjunk överklagning, hogyan lehet fellebbezést, hoidon, hoitaa sairasta lasta, hoitaa suojauslaskentaa, hoito heikko, hoitoon, Holländska, holocaust, holocaust, holocaust, holocaust, holocaust, Holocaust, Holocaust, holocaust, holocaust, Holocaust, Holocauste, holocausto, holocausto, Holocaustului, Holocost, holokaust, holokausta, Holokaustas, holokausti, holokausti, Holokausts, holokauszt, holokavst, Home Publica, Home Público, hongerige wolven jagen beste, Hooggerechtshof, hoogste rechter, hooldus, hooldus, hooligans gwleidyddol, hooligans político, hooligans políticos, hooligans polítics, hoolimine vaestest, hoolitsust haige laps, housing, housing, housing, housing, how to appeal, how to write a överklagning, how to write an appeal, how to write an appeal, hreinn veikinda, hude bolečine, Hugmyndin um vinnu, huisartsen, huisartsen, huisvesting, huisvesting, hukuk davalarında, hukuki yardım, hukuki yardım, hukukun dar yorumlanması, huliganë politike, huligani politice, human rights, human rights, human rights, human rights, human tragedies, humanitaarinen katastrofi, humanitaarkatastroofi, humanitær katastrofe, humanitær katastrofe, humanitaire ramp, humanitārās katastrofas, humanitarian disaster, humanitarinės katastrofos, humanitarna katastrofa, humanitarne katastrofe, humanitárnej katastrofe, humanitární katastrofě, humanitär katastrof, humanitären Katastrophe, hunanladdiad yn cynyddu, hunanladdiad, hungraður úlfar veiði besta, hungriga vargar jagar bäst, hungrigen Wölfe jagen besten, hungry wolves hunt best, huoltajuutta, huoltajuutta, huolto, huolto, huono ministeri, huono, hur man skriver en överklagan, hur man skriver en överklagning, hur man skriver ett överklagande, hur man överklagar, húsnæði, húsnæði, huumeiden, hvernig á að höfða, hvernig á að skrifa á höfða, hvernig á að skrifa á höfða, hvernig á að skrifa överklagning, hvordan du skal klage, hvordan man kan klage, hvordan man skriver en klage, hvordan man skriver en klage, hvordan man skriver en överklagning, hvordan å skrive en anke, hvordan å skrive en anke, Hükümet yasa, Hükümet yasa, Hükümetin sosyal politika, hylkäsi pyynnön sairausajan palkka, hylkäsi pyynnön sairausajan palkka, hyvinvointia, hyvinvointia, Hyvinvointivaltion, hüvitis, hüvitis, hüvitiste määrasid, häiritään tauti, hälsa och arbetsförmåga, hälsa och arbetsförmåga, hävitada haigust, hävitama nõrkus, hävittämistä politiikka, hävittämistä prosessi, höchste Gericht, Höfða, Höfða, höfnun, högernomenklaturan, högernomenklaturen, högsta instans, högsta instansen, Højesteret, höjning, Hönnun Appeal, Hönnun fyrir överklagning, høyeste rettsinstans, Høyesterett, i løbet af panelet, i sëmurë, i sëmurë, i Sverige, i Sverige, i Sverige, í Svíþjóð, i tassi di sostituzione, i varfër, iarrachtaí athshlánaithe, iarratais ar leith, iawndal, iawndal, icke tidsbegränsad sjukersättning, idari usul hukuku, iddia etmek, İddianamede, ideação suicida, ideació suïcida, ideación suicida, ideaţie suicidară, ideation féinmharaithe, ideation hunanladdol, ideation vetëvrasjeje, ideazione suicidaria, idées suicidaires, iechyd a gwaith gallu, ieguve, iemesls, ierobežotu laiku slimības pabalsti, iestāde, iestāde,spīdzināšanu, iestādes ļaunprātīgu izmantošanu, ieteikumus, igazságtalanság, igényel, ihmisoikeudet, ihmisoikeudet, ihmisoikeudet, ihmisoikeudet, ihmisyyttä vastaan, ikamet ile ilgili olarak,olmadan, il dialogo sul lavoro, il dolore dei problemi, il lavoro forzato, il lavoro forzato, ilaçlar, ilaçları, ilaçları, İlçe Mahkemesi, İlçe Mahkemesi, ilişki, ilişki, ill, illeciti, illuminazione, ilma et sotsiaalsed kaalutlused, ilman sosiaalisia näkökohtia, iluminação, iluminare, iluminizmi, Im Panel, imagens múltiplas doenças, imagine mai multe boli, imeachtaí sibhialta, importer, impostos mais baixos, impostos més baixos, impozite mai mici, impuestos más bajos, în caz de catastrofe umanitare, în mod normal,au loc de muncă, in modo permanente per malattia, in Schweden, în Suedia, in Sweden, in Svezia, in Zweden, înapoi, încălcări ale legii suspectate, inceleyin, inchiesta sul lavoro, increase, increased crime, increased crime, increased homelessness, incwm pensiynadwy (PGI), indeferiu o pedido de subsídio de doença, indeferiu o pedido de subsídio de doença, indefinite sick pay, indefinite veikur greiða, indemnités de maladie continue, indemnités de maladie jusqu’à nouvel avis, indemnités de maladie prolongée, indemnités de maladie, Indemnités de maladie, indemnités de maladie, indemnités de maladie, Indemnités de maladie, Indemnités de maladie, Indemnités de maladie, indemnizaţie auto, Indemnizaţiei pentru concediul medical, Indemnizaţiei pentru concediul medical, Indemnizaţiei pentru concediul medical, Indemnizaţiei pentru concediul medical, indennità di malattia estesa, indennità di malattia ha continuato, indeterminato indennità di malattia, indéterminée indemnités de maladie, indictment, indictment, indictment, indietro, indipendentemente dall’età, informação jurídica, informação, informace, informácie, informacija, informacije, informāciju, informació jurídica, információ, información jurídica, informacion ligjor, informacionit, informacji prawnej, informacji, informasjon, informatie, informaţii juridice, information, information, information, information, Informationen, Informations légales, informazione, Informazioni legali, infortuni sul lavoro, ingadozó, inhimillisiä tragedioita, Inici Pública, Inicio Pública, inimõigusi, inimõigusi, inimõigusi, inimõigusi, inimsusevastased kuriteod, inimtragöödiate, injustiça, injustice, Inndragning av betalte skatter, insan hakları, insan hakları, insan hakları, insan hakları, insan trajediler, insani felaket, insanların çeşit, insanların çeşit, insanlığa karşı suçlar, Inspecção de seguro social (ISF), inspecció de la seguretat social (ESF), inspección de la seguridad social (ISF), Inspectie voor de sociale verzekeringen (ISF), Inspection de l’assurance sociale (ISF), inspectorate for social insurance (ISF), Inspectorate for sosial forsikring (ISF), Inspectorate um almannatryggingar (isf), Inspectoratul pentru asigurările sociale (ISF), inspekcija sociālās apdrošināšanas (ISF), inspekcija už socialinio draudimo įmokas (ISF), inspekcija za socijalno osiguranje (ISF), inspektionen för socialförsäkringen (ISF), inspektorat for social forsikring (ISF), Inspektorat für Sozialversicherung (ISF), Inspektorat na ubezpieczenia społeczne (ISF), inšpektorát pre sociálne poistenie (ISF), inspektorát pro sociální pojištění (ISF), inšpektorat za socialno zavarovanje (ISF), inspektoratit për sigurim social (ISF), Inspektsioon eest sotsiaalmaksu (ISF), instanţei de opinie, instanţele judecătoreşti, institucija,kankinimas, institucijai piktnaudžiauti, Insurance Agency, Insurance Agency, Insurance Agency, Insurance Agency, Insurance Agency, Insurance Agency, Insurance Agency, Insurance Agency, Insurance Agency, Insurance Agency, Insurance Agency, Insurance guides, Insurance legal positions, Insurance leiðsögumenn, insurance medical decision support, Insurance rechtliche Positionen, intercourse, intercourse, intercourse, intercourse, International Law, International Law, International law, International Law, International Law, International Law, International Law, interpretação mais restrita da lei, interpretació més restrictiva de la llei, interpretación más restrictiva de la ley, interpretare mai restrânsă a legii, interprétation étroite de la loi, interpretim të ngushtë të ligjit, intihar düşüncesi, intihar, intihar,artıyor, invalidepension, invaliditātes pensija, Invaliditätsrente, invalidní důchod, invalidný dôchodok, invalidska pokojnina, invalidsku mirovinu, invalidumo pensiją, invaliidsuspension, investigação sobre o trabalho, investigació sobre el treball, investigación sobre el trabajo, investigación, investigation into the work, íocfaidh breoite, ioncam inphinsin (PGI), īpašajā pieteikumā, iránti kérelmet elutasító táppénz, iránti kérelmet elutasító táppénz, ireverzibilno stanje, Irländska, įrodymų, įrodymų, įrodymų tema, irreversibel tilstand, irreversibel tilstand, irreversibelt sjukdomstillstånd, irreversibile condizione, irreversible condition, irréversible condition, irreversiblen Zustand, is boichte, is ejected, iş, iş, Išeiti iš apsidraudimo fondų, iselder, iselder, isiklikuks kasutamiseks, isključeni, isključenje, iskorjenjivanje politike, iskorjenjivanje procesa, iskorjenjivanje, Isländska, išmestas, išmokos vaikui, išmontavimo gerovės, Ispettorato per le assicurazioni sociali (ISF), išplėstas ligos pašalpa, işsiz tedavisi, işsizlik, işsizlik, įstaiga, istorie legislative, įstoti į apeliacinį skundą, istragu o radu, istraživati, İsveç devlet, İsveç hükümeti, İsveç, İsveç, İsveç,içinde, İsveççe düşkünler evi, İsveççe insanlar, İsveççe Regjeringen, İsveççe Soykırım, İsveççe, İsveççe, işveren tarafından hasta ödeme, işyerinde, Italienska, įtariamų teisės pažeidimų, Itiraz, Itiraz, Itiraz, Itiraz, itsemurha-ajatukset, itsemurhan, itsemurhat lisääntyvät, İttifak’ın en az yönetir, įvertinti darbingumo, įvertinti darbingumo, iz hedge-fond, izbačen, izbor osnovne zaštite, izključena, izključenosti, izkoreninjenje politike, izkoreninjenje procesa, izkoreninjenje, izmeklēšanas darbā, izmests, izmjene izuzeće, iznīcināt slimības, iznīcināt vājums, izopačen političari, izpildes procedūra, izredne spregled, izsalcis vilku medības labāko, izskaušanai, izskaušanas procesā, izslēgts, izvaja varovanje pred tveganjem iz zavarovanja, izvajajo od hedge skladov, izvanredni oproštaj, izvode sigurne, Jak można się odwołać, jak napsat odvolání, jak napsat odvolání, jak pisać odwołania, jak pisać odwołania, jak pisać överklagning, jak psát överklagning, jak se odvolání, jake bolove, jarra, jarro, jashtë nga një gardh-fond, Javna home, je izbačen, je odleteti, jēdziens darba, jest odrzucona, jogalkotási történelem, jogi forma gyűjtése, jogi információk, jogi tanácsadás, jogorvoslatok, jogorvoslatok, Jogviták, Jóléti állam, jóléti, jóléti, jours d’attente, jours paiement, jsme rännstenspolitiker, jug, jug, jug, jug, jug, jug, jug, jug, jug, jug, jug, juhtum, juridisch advies, juridische informatie, juridisk bistand, juridisk bistand, juridisk bistand, juridisk bistand, juridisk form samling, juridisk formulärsamling, juridisk hjälp, juridisk informasjon, juridisk information, juridisk rådgivning, juridisk rådgivning, juridisk rådgivning, juridiskā forma vākšana, juridiskas konsultācijas, juridiske oplysninger, juridisko informāciju, juridisko palīdzību, juridisko palīdzību, jurist, jurist med processvana, juristhjälp, justitiekanslern (JK), justitieombudsmannen (JO), jwg, jätkas haigushüvitis, kā apelācijas, kā rakstīt sūdzību, kā rakstīt överklagning, kā uzrakstīt sūdzību, kábítószer, kader, kaevandamise, kahtlustatakse õiguse rikkumised, kahverengi ittifak, Kaip pateikti skundą, kaip rašyti skundą, kaip rašyti skundą, kaip rašyti överklagning, kaitstud töö, kako do pritožbe, kako na žalbu, kako napisati pritožbo, kako napisati pritožbo, kako napisati žalbu, kako napisati žalbu, kako napisati överklagning, kako napisati överklagning, kaksisuuntainen mielialahäiriö, kalıcı azaltılmış çalışma kapasitesi, kaltinimas, kammarrätten, kammarrätten, Kancelar pravde (JK), Kancelari i Drejtësisë (JK), Kanclerz Sprawiedliwości (JK), kancsó, kanıt tema, kanıt, kann, kannu, Kansainvälisen Law, kanssakäymisessä, kanssakäymisessä, Kanzler des Gerichtshofes (JK), kapacitet të punës, kapasite çalışma değerlendirilmesi, kapasite çalışma değerlendirilmesi, karbantartás, karbantartás, karensdagar, kartë të sigurimit shëndetësor, Kártérítési jog, kartica zdravstvenega zavarovanja, Kartica zdravstvenog osiguranja, Kartica zdravstvenog osiguranja, Kartico zdravstvenega zavarovanja, karty ubezpieczenia zdrowotnego, Karty Ubezpieczenia Zdrowotnego, kas no dzīvžogu fondā, kasniti isplate, kastas ut, Katalanska, katastrofą humanitarną, katastrofë humanitare, Kazenskim sodiščem, kaznena djela protiv međunarodnog prava, Kaznenog suda, kazniva dejanja zoper mednarodno pravo, KEDNJ, KEDNJ, kedvezményes juttatások, kedvezményes juttatások, keeldumise haigusraha, keeldumise haigusraha, keeldumise, keha, kehityksen perusteella, kehys, kelis ligos vaizdą, kényszermunka, kényszermunka, keqësim, kërkesa, kërkesave të rrepta, kërkim, késedelmes kifizetések, këshilla ligjore, ketvirtoji turtas, keypti fjölmiðlum, kezelés, kezelése a munkanélküliek, kezelése gyenge, ki egy sövény-alap, kidobódott, kieltäytyminen, kieltäytynyt sairausajan palkan, kieltäytynyt sairausajan palkan, kieroutunut poliitikot, kierowców niewolnika, kifizetéseket, kinderbijslag, kinderbijslag, Kindergeld, Kindergeld, Kindlustus giidid, kindlustus meditsiinilise otsuse toetada, Kindlustus õiguslikke seisukohti, kipu ongelmia, kipu, kipu, kirekesztés, kiterjesztett betegség, kitermelés, kitsam seaduse tõlgendamine, kiugró, kivette van, kizárt, kjøpt massemedia, Klage, Klage, klase sabiedrībā, klasės visuomenės, klasnog društva, klassamhälle, klasse samenleving, Klassen-Gesellschaft, klassesamfund, klassesamfunn, klassi ühiskond, kobiet w ciąży, kobiety w ciąży, kodanlik natsismi, kodanlik stalinismi, koha-kompensimit të kufizuar sëmundje, kohtelevat työttömiä, Kohtu arvates, kohtud, Kohtuvaidlusi, kohus menetlusdokumendid, Kohus viilmed, kõikuv, kolísavé, kolísavé, Kombëtar i Sigurimeve, kompensācijas likme, kompensacijos, kompensacijos, kompensāciju, kompensāciju, kompensasjon, kompensasjon, kompensim, kompensim, Kompensimi makinë, kompenzace, kompenzace, kompenzácie, kompenzácie, kompenzáció, kompenzáció, kompletteringsföreläggande, konar fólk, konar fólk, koncepciją darbą, koncept rada, koncepta dela, konceptin e punës, konfiskāciju nomaksātajiem nodokļiem, konfiskāciju nomaksātajiem nodokļiem, konfiskation af den betalte skat, konfiskation af den betalte skat, konfiskation av betalda skatter, konfiskationsregeringen, konfiskaty podatki, konfiskaty podatki, konfiskeerimine makstud maksud, konfiskeerimine makstud maksud, konfiskering av betalda skatter, konfiskering av betalte skatter, konfiskimin e tatimeve të paguara, konfiskimin e tatimeve të paguara, konfiskuoti sumokėtų mokesčių, konfiskuoti sumokėtų mokesčių, konkreetse rakenduse jaoks, konkretne zastosowanie, konut, konut, kopj slimu bērnu, korai nyugdíjazás, korai nyugdíjazás, korai nyugdíjazás, korán, korán, korán, kõrgeim kohus, korjaustoimenpiteitä, korjaustoimenpiteitä, korkeimman oikeuden, korlátozott időre szóló betegségi kompenzáció, Kormány szociális politika, Kormány vagyonelkobzás, Kormányzati törvény, Kormányzati törvény, korrumpeerunud meedia, korrupt media, korrupt média, korrupta massmedier, korrupte medier, korrupten Medien, korruptoituneen media, korumpēti plašsaziņas līdzekļiem, korumpirani mediji, korunaklı istihdam, korupcijos žiniasklaidoje, korvaus, korvaus, korvausasteet, korvausosuuksia, korzyść przewoźnika choroby, koupil hromadné sdělovací prostředky, krank, krank, Krankengeld Ergebnis (SGI), Krankengeld, Krankengeld, Krankengeld, Krankengeld, Krankenversicherung, Krankenversicherung, Krankenversicherung, Krankenversicherung, Krankenversicherungskarte, Krankenversicherungskarte, Krankheit Carrier profitieren, Krankheit Hasser, Krankheit haßt die Regierung, Krankheit sind in Schweden verfolgt, Krankheit, Krankheit, Krankheit, Krankheitsurlaub, Krankheitsurlaub, Krankheitsurlaub, Krankheitsurlaub, krefjast, kreve, Krigsforbryderdomstol, krime kundër njerëzimit, krime kundër të drejtës ndërkombëtare, Krimināltiesā, krimit rritur, krimit rritur, krivice, Kroatiska, kroppen, kroppen, Krug, kruik, krūze, kryejnë të sigurt, kryerjen e jep hollësira, kryerjen e siguruar nga fondi i sigurimeve të papunësisë, kryerjen e siguruar nga fondi i sigurimeve të papunësisë, kryerjen e siguruar nga fondi i sigurimeve të papunësisë, kryerjen e siguruar nga sigurimi, kryerjen e siguruar nga sigurimi, kryerjen e siguruar nga sigurimi, kryerjen e siguruar, kryerjen e siguruar, kryerjen hedging nga sigurimi, kuidas edasi, kuidas kirjutada kaebuse, kuidas kirjutada kaebuse, kuidas kirjutada överklagning, kujdestari, kujdestari, kujdesur për një fëmijë të sëmurë, kunnostus toimia, kuntoutukseen, kuntoutuksen, kuntoutuksen, kuntoutus ketju, kuntoutus ketju, kúpil masmédiá, kupio masovni mediji, kupljena množični mediji, kuritarvitamine, kuritegude rahvusvahelise õiguse, kusht i pakthyeshëm, kutatás, kutsehaiguste kahju, kvalm, különleges kérelem, købt massemedier, köle pazarı, köle sürücüleri, köle, kölelik zinciri, kölelik, kölelik, köpta massmedier, Körper, körperliche Misshandlung, kötü bakan, kötülük, kötüye kullanımı, köyhempiä, köyhien eläkeläisten, köyhät köyhtyvät, közösülni, közösülni, L ‘AVENIR, la acción civil, la alianza de Brown, la cadena de la esclavitud, la cadena de l’esclavitud, la capacidad de trabajo reducida, la capacitat de treball reduïda, la capacité de travail réduite, la ciencia médica, la ciència mèdica, la confisca delle imposte pagate, la confisca delle imposte pagate, la confiscació dels impostos pagats, la confiscació dels impostos pagats, la confiscación de los impuestos pagados, la confiscación de los impuestos pagados, la confiscation des taxes payées, la confiscation des taxes payées, La Cour suprême, la cura d’un nen malalt, la debilidad de odio partido, la debilitat d’odi partit, la détresse sociale, la douleur, la drogue, la empatía muertos, la empatía, la enfermedad están siendo perseguidos en Suecia, la enfermedad, la enfermedad, la enfermedad, La erradicación de la Social, la esclavitud, la esclavitud, la evaluación de la capacidad de trabajo, la evaluación de la capacidad de trabajo, la evaluación de la capacidad de trabajo, la evaluación de la capacidad de trabajo, la exclusión, la extracción, la fatigue,la dépression, La gestione della legge, la gravidanza, la grossesse, la historia legislativa, la història legislativa, la il.luminació, la iluminación, la informació, la información, la injusticia, la injustícia, lá íocaíocht, la jubilació anticipada, la jubilació anticipada, la jubilació anticipada, la jubilación anticipada, la jubilación anticipada, la jubilación anticipada, La Ley de Gestión, La ley de Gobierno, La ley de Gobierno, la línea de bajos salarios, la línia de baixos salaris, La Llei de Gestió, La llei de Govern, La llei de Govern, la maladie de transporteur de prestations, la malaltia estan sent perseguits a Suècia, la malaltia, la malaltia, la malaltia, la política de erradicación, la política de persecució, la política de persecució, la política de persecución, la política de persecución, la política d’eradicació, La política social del Gobierno, La política social del Govern, La politica sociale del governo, la politique d’éradication, la presión a la baja sobre los salarios, la pressió a la baixa sobre els salaris, La procédure civile, La réadaptation sociale, La réadaptation sociale, la realització de cobertura d’assegurances, la realización de cobertura de seguros, la Regjeringen suec, la Regjeringen sueco, la Regjeringen svedese, la rehabilitació, la rehabilitació, la rehabilitación, la rehabilitación, la salute e la capacità di lavoro, la schiavitù della catena, la schiavitù, la schiavitù, la sécurité sociale, la sécurité sociale, la sécurité, la seguretat bàsica, la seguretat, la seguridad básica, la seguridad, la sociedad feudal, la societat feudal, La société féodale, la vivienda, la vivienda, laajennettu sairauspäiväraha, Labklājības valsts, labklājību, labklājību, labor éigean, labor éigean, labor gorfodi, labor gorfodi, labor, labor, labor, labor, labor, labor, labor, labor, labor, labor, labor, labor, l’acció civil, lack empathy, lačni volkovi hunt najboljše, lægevidenskaben, lægri laun, lægri skatta, læti ringulreið, lág laun línu, lág laun markaði, lág laun markaði, Lagaákvæði, lagalega aðstoð, lagalega aðstoð, laga-sögu, lage lonen lijn, lage lonen markt, lage lonen markt, l’Agence suédoise Regjeringen, lagere belastingen, lagere lonen, laiendatud haigushüvitis, laige annihilate, laige gráin an rialtais, laige gráin páirtí, laikā panelis, lakhatás, lakhatás, l’aliança de Brown, l’alleanza marrone, l’alliance brun, lammutamine heaolu, łańcuch niewoli, łańcuchu rehabilitacji, łańcuchu rehabilitacji, lanţ de reabilitare, lanţ de reabilitare, lanţul de sclavie, lapsehoolduspuhkust, lapsen etu, lapseneläkkeeseen, lapsetoetus, lapsilisä, las drogas, las tasas de reembolso, las tasas de sustitución, l’asil de Suècia, L’assurance nationale, lastetoetust, lastigvalt ziekte, l’atur, l’atur, laukimo dienų, laun undirboð, laun undirboð, launa-undirboð, ļaundarība, ļaunprātīgu izmantošanu, Lausunto, lav lønn linje, lav lønn markedet, lav lønn markedet, l’avaluació de la capacitat de treball, l’avaluació de la capacitat de treball, l’avaluació de la capacitat de treball, l’avaluació de la capacitat de treball, lavere lønn, lavere lønninger, lavere skatter, lavere skatter, lavorano normalmente si verificano, Lavori preparatori, lavoro in linea, lavoro pregiudizio, lavoro, lavoro, lavoro, lavoro, lavtlønnede linje, lavtlønnede marked, lavtlønnede marked, lawyer familiar with the process, lawyer, le bénéfice des indemnités de maladie (SGI), le chômage, le chômage, le corps, le híocaíochtaí, le linn an painéal, lë në dorë të apelit, le néo-nazisme, le revenu ouvrant droit à pension (IGP), Le Slándáil Shóisialta an Dlí, lë të sëmurë, lë të sëmurë, lë të sëmurë, lë të sëmurë, le temps des indemnités de maladie limitée, le traitement des chômeurs, le trouble bipolaire, le trouble panique, Leas an Stáit, leasa, leasa, leave to appeal, lebontása jóléti, léčbu slabých, léčení chorob, leczenia chorób, leczenia słabe, leczenia, lefelé irányuló nyomást gyakorol a bérekre, legal advice, legal assistance, legal assistance, legal form collection, legal information, Legea de securitate socială, Legea Guvernului, Legea Guvernului, Legfelsőbb Bíróság, legfelsőbb bíróság, legi stricte, legislació de procediment administratiu, legislación de procedimiento administrativo, legislative history, Legislative history, Legislative history, Legislative history, Legislatívne histórie, Legislativní historie, Lei de Gestão, Lei do Governo, Lei do Governo, leigheasanna, leis rigorosas, leje jashtëzakonshme, leje precedent, leje prindërore, lejupvērstu spiedienu uz algām, lekárske vedy, lékařské vědy, lekarzy ogólnych, lekarzy ogólnych, lęku napadowego, lelki munka gáton, l’empatia morts, l’empatia, lënda, lëndimeve në punë, lëndimeve në punë, lengri sjúkrabóta, lënien pa strehë të rritur, L’eradicació de la Social, l’éradication de processus, les délais, les drogues, les femmes enceintes, les parents, les plus pauvres, les taxes de reemborsament, les taxes de substitució, l’esclavage en chaîne, l’esclavage, l’esclavage, l’esclavitud, l’esclavitud, l’esclusione, l’esecuzione di copertura da assicurazioni, lesões ocupacionais, Lettiska, leválasztási eljáráshoz, l’exclusió, l’exclusion, l’exécution de couverture de l’assurance, l’exécution de couverture, l’exécution des haies, l’extracció, Ley Tort, leyes estrictas, leyfi til áfrýjunar, l’habitatge, l’habitatge, l’hospice,suédois, liberaal,nazisme, Liberaali stalinismin, liberaali,natsismi, Liberaalide stalinismi, Liberaalide,natsismi, Libéral du stalinisme, liberal nazism, liberal stalinism, Liberal Stalinism, Liberal Stalinism, Liberal Stalinism, Liberal stalinismen, Liberal stalinismen, Liberal stalinismo, Liberal staļinisms, Liberal Stalinismus, Liberal Stalinizm, Liberal stalinizma, Liberal staljinizam, Liberal,el estalinismo, liberal,el nazisme, liberal,el nazismo, Liberal,l’estalinisme, liberal,Nationalsozialismus, liberal,Nazism, liberal,nazisme, liberal,o nazismo, liberalai,nacizmo, Liberale stalinisme, Liberale stalinismo, Liberale stalinizmi, liberale,il nazismo, libérale,le nazisme, liberale,nazism, liberale,nazisme, liberale,nazizmi, Liberális sztálinizmus, liberális,nácizmus, liberalism, liberalism, liberalism, Liberalism, liberalism, liberālisma, liberalisme, liberalisme, liberalisme, libéralisme, liberalismille, liberalismo, liberalismo, liberalismo, liberalismus, Liberalismus, liberalizam, liberalizm, liberalizm, liberalizma, liberalizmas, liberalizmi, liberalizmus, liberalizmus, Liberalna stalinizmu, liberalna,nacizma, liberalna,nazizm, liberálne,nacizmus, Liberální stalinismu, liberální,nacismus, liberalni,nacizam, Liberálny stalinizmu, Liberalų ir stalinizmo, liberālu,nacisms, licença médica, licença médica, licença médica, licença médica, licença parental, licencia por enfermedad, licencia por enfermedad, licencia por enfermedad, licencia por enfermedad, lichamelijke mishandeling, lidských práv, lidských práv, lidských práv, lidských práv, lidských tragédií, liečbu slabých, liečenie chorôb, lífeyrisþega, lífeyrisþega, liga nekenčiama vyriausybė, liga vežėjas išmoka, liga yra persekiojami Švedija, Ligj Qeveria, Ligj Qeveria, ligje të rrepta, Ligjit dhimbje reumatike, Ligjit Sociale, ligne à bas salaires, ligos, ligos, ligos, ligos Hater, Ligos neapykantos šalis, ligos pašalpos, ligos pašalpos, Ligos pašalpos, ligos pašalpos, ligos pašalpos, Ligos pašalpos, Ligos pašalpos, Ligos pašalpos, liječenje bolesti, liječenje slabe, liječenje, lijekovi, lijekovi, líkamann, líkamlegt ofbeldi, likvidavimo politikos, likvidavimo procesas, likvideerimise poliitika, likvideerimise protsessi, likvideerimiseks, likviduoti, limpeza étnica, limpeza étnica, limpeza social, limpieza étnica, limpieza étnica, limpieza social, l’indemnisation, l’indemnisation, line a basso salario, líne ag obair, líne phá íseal, l’information, l’ingiustizia, linha de baixos salários, linha de trabalho, línia de treball, linie de lucru, linjë të punës, linjë të ulët të pagave, l’injustice, Liobrálacha Stalinism, liobrálacha,Nazism, lisätä, lisää harha, lisääntynyt asunnottomuuden, Litauiska, Litigation, Litigation, Litigation, Litigation, Litigation, Litigation?, Litigii, Litigios, Litigis, liúntais carr, ljudske tragedije, ljudskih prava, ljudskih prava, ljudskih prava, ljudskih prava, Llei Tort, lleihau gallu gweithio, lleis estrictes, Lles y Wladwriaeth, lles, lles, llicència per malaltia, llicència per malaltia, llicència per malaltia, llicència per malaltia, llinell cyflog isel, llinell yn gweithio, lloj i njerëzve, lloj i njerëzve, llys barn, Llys Cyfiawnder Ewrop, Llys Cyfiawnder Ewrop, Llys Sirol, Llys Sirol, llys uchaf, llysoedd, Llywodraeth atafaelu eiddo, Llywodraeth gyfraith, Llywodraeth gyfraith, Llywodraeth Natsïaidd, Llywodraeth polisi cymdeithasol, lo smantellamento del welfare, lo sviluppo di motivi, lobos famintos melhor caça, ločevanje, l’ocupació protegit, lodhje,depresion, logement, logement, Lohndumping, Lohndumping, Lohn-Dumping, Lohnfortzahlung im Krankheitsfall bis auf weiteres, Lohnfortzahlung im Krankheitsfall durch den Arbeitgeber, Lohnfortzahlung im Krankheitsfall, Lohnfortzahlung im Krankheitsfall, Lohnfortzahlung im Krankheitsfall, Lohnfortzahlung im Krankheitsfall, Loi sur la gestion, lokið málsmeðferð, loman valitusluvan, loondumping, loondumping, loon-dumping, lõpetamise menetlus, l’organismo, los derechos humanos, los derechos humanos, los derechos humanos, los derechos humanos, los esfuerzos de rehabilitación, los ingresos de jubilación (IGP), los ingresos por enfermedad (SIG), los médicos generales, los médicos generales, los medios de comunicación comprados, los medios de comunicación corruptos, los padres, los padres, los pagos, los pensionistas, los pensionistas, los plazos, los políticos perversos, los sindicatos, los síntomas, los síntomas, los sistemas de seguridad, los tribunales, l’ospizio svedese, loups affamés chassent mieux, lower taxes, lower wages, lovgivende historie, low-line płac, low-wage line, low-wage market, low-wage market, ľudských práv, ľudských práv, ľudských práv, ľudských práv, ľudských tragédií, ludzkie tragedie, luhatshme, lume-bunăstarea celebru suedeză, Lumières, lupi affamati caccia migliore, lupi-e foame cele mai bune Hunt, lwfans car, lyfja, låglönelinje, låglönemarknad, låglönemarknad, läbivaatamise kohta töövõime, läbivaatamiseks, lägre löner, läkarvetenskapen, läkemedel, länsrätten, länsrätten, lääketiede, lögfræðingur, lögfræðiráðgjöf, löglegur mynd safn, lögmaður kunnuglegur með the aðferð, løndumping, løndumping, løn-dumping, lönedumping, lönedumpning, lönedumpning, lønnsdumping, lønnsdumping, lønns-dumping, mà d’obra, mà d’obra, Maailmankuulu ruotsalainen hyvinvointia, Maailm-kuulsaid Rootsi heaolu, Maakohtu, Maakohtu, madalad palgad, madalamad maksud, madalapalgalised rida, madalapalgalised turul, madalapalgalised turul, magán egészségügyi biztosítás, magán egészségügyi biztosítás, magánbiztosításoktól, magánbiztosításoktól, magáncélú, Mahkeme Filings, Mahkeme pleadings, mahkemeler, mahkemenin görüşüne göre, mai sărace, maintenance, maintenance, mais pobres, maistíní polaitiúla, Majandamise seadusele, mājoklis, mājoklis, makam,işkence, maksājuma dienas, maksājumi, maksed, maksmise päeva, maksu päivää, maksut, mal for klager, malade, malade, Maladie de la haine parti, maladie déteste le gouvernement, maladie hater, maladie payé par l’employeur, maladie payé, maladie sont persécutés en Suède, maladie, maladie, maladie, Málaferli, malalt, malalt, Malaltia d’odi partit, malaltia odia el govern, malaltia pur, malati di retribuzione, malati di retribuzione, malati di retribuzione, malati di retribuzione, malati paga dal datore di lavoro, malati pagare fino a nuovo avviso, malato, malato, malattia hater, malattia odia il governo, Malattia odio party, malattia vengono perseguitati in Svezia, malattia, malattia, malattia, malé problémy, malé problémy, maleficência, malestar social, malestar social, malfeasance, malfeasance, malfeasance, malfeasance, malfeasance, malfeasance, malih problema, mall för överklagan, mall för överklagande, mall för överklagning, malli kaebused, malli muutoksenhakua, malversació, malversación, malversation, malverzacija, Malverzacija, -mamă, Management Drept, Management Law, Management Law, Management Law, Management Law, Management lov, Management Zakona, mancanza empatia, mangfoldig sykdom bilde, manglende empati, manglende empati, mánia, mánie, manijas, manna harmleikir, mannréttinda, mannréttinda, mannréttinda, mannréttinda, mannúðarmálum hörmung, mano de obra, mano de obra, manque d’empathie, manutenção, manutenção, manutenzione, manutenzione, marché à bas salaires, marché à bas salaires, marché d’esclaves, margadh labor rialta, margadh phá íseal, margadh phá íseal, marrëdhënie, marrëdhënie, más alto tribunal, más los valores atípicos, más pobres, Masat e rehabilitimit, masennuksen, masennuksen, mass-media corupte, măsurile de reabilitare, mat á hæfni vinnu, mat á hæfni vinnu, mat á vinnandi getu, mat á vinnandi getu, matalapalkka-line, matalapalkka-markkinoilla, matalapalkka-markkinoilla, mater, materie, math o bobl, math o bobl, matter, máttleysi hater, mazākus pabalstus, mazākus pabalstus, mažesni mokesčiai, mažesnis darbo užmokestis, mažinti atlyginimus, mažo darbo užmokesčio eilutės, mažo darbo užmokesčio rinka, mažo darbo užmokesčio rinka, mbështetjen e aktivitetit, mbi trup, mbledhjen formë ligjore, me rännstenspolitiker, me rännstenspolitiker, méadaigh, méadú gan dídean, meáin a ceannaíodh maise, meáin truaillithe, measúnú a dhéanamh ar acmhainn oibre, measúnú a dhéanamh ar acmhainn oibre, measúnú a dhéanamh ar cumas oibre, measúnú a dhéanamh ar cumas oibre, meath, med panel, med tilbagevirkende kraft, meddyginiaethau, meddyginiaethau, médecins généralistes, médecins généralistes, meðferð, meðferð á atvinnulausa, meðferð sjúkdóma, meðferð veikburða, meðgöngu, mediave të korruptuara, medical science, Medical Science, Medical Science, medicii generalişti, medicii generalişti, medicīnas zinātnē, medicinos mokslas, medicinske vede, medicinske znanosti, médicos de clínica geral, médicos de clínica geral, medidas de reabilitação, medidas de rehabilitación, medische wetenschap, medisinsk vitenskap, Medizin, Mednarodnega prava, Medzinárodné právo, Meedio töö takistuseks, meer uitschieters, Meerdere ziekte beeld, meetodit kasutatakse, meg megtérítési díjakat, megengedte a fellebbezést, megnövekedett hajléktalanság, megsemmisíteni gyengeség, megtagadása táppénz, megtagadása táppénz, Megyei Bíróság, Megyei Bíróság, mehr Ausreißer, mehrere Krankheitsbild, meira outliers, memorii instanţă, Menaxhim Ligji, mendim gjykatës, Menedzsment törvény, menetelmästä, menneskelige tragedier, menneskelige tragedier, menneskerettigheder, menneskerettigheder, menneskerettigheder, menneskerettigheder, menneskerettigheter, menneskerettigheter, menneskerettigheter, menneskerettigheter, Menschenrechte, Menschenrechte, Menschenrechte, Menschenrechte, menschlichen Tragödien, menselijke drama, mensenrechten, mensenrechten, mensenrechten, mensenrechten, mental work barriers, mentale arbejde barrierer, mentalni rad barijere, mënyrë retrospective, menywod beichiog, mer outliers, mercado con salarios bajos, mercado con salarios bajos, mercado de baixos salários, mercado de baixos salários, mercado de esclavos, mercado de escravos, mercado de trabajo ordinario, mercado de trabalho regular, mercat amb salaris baixos, mercat amb salaris baixos, mercat de treball ordinari, mercat d’esclaus, mercato a basso salario, mercato a basso salario, mercato del lavoro regolare, mere outliers, més alt tribunal, més els valors atípics, més pobres, mes rännstenspolitiker, mēs rännstenspolitiker, meščanska nacizem, meščanska stalinizma, mesele, meslek ile ilgili olarak,olmadan, meslek injury, mesurau adsefydlu, mesures de rehabilitació, mesures de réhabilitation, Mezinárodní právo, mi rännstenspolitiker, mi rännstenspolitiker, mídia corrupta, mieszczańskiego nazizm, mieszczańskiego stalinizmu, mieszkaniowych, mieszkaniowych, miklum sársauka, mimořádná výjimka, mimoriadna výnimka, Minister spravodlivosti (JK), Minister van Justitie (JK), Ministr spravedlnosti (JK), ministre dels pobres, Ministri dobët, ministro de los pobres, Ministro pobres, ministrul sărace, minni vinna getu, minni vinna getu, minnka hagur, minnka hagur, mint a test, mintys apie savižudybę, mirëmbajtje, mirëmbajtje, Mirëqenies Shtetit, mirovinu dohodak (PGI), misbrug, misbruik, misbruk, misdaden tegen de menselijkheid, misdrijf, misdrijven tegen het internationaal recht, Mišljenje, mišljenje suda, misnotkun, Missbrauch, missbruk, misstänkt folkrättsbrott, mistanke lov brudd, mistanke om lov krænkelser, misure di riabilitazione, miten kirjoittaa muutosta, miten kirjoittaa muutosta, miten kirjoittaa överklagning, miten muutosta, Mitme haiguse pilt, mí-úsáid fhisiciúil, mí-úsáid síceolaíochta, mí-úsáid údaráis, mí-úsáid, mjekësore të sigurimit vendim mbështetje, mjekët e përgjithshëm, mjekët e përgjithshëm, mjere sanacije, mjetet juridike, mjetet juridike, mná torracha, mná torracha, Mnenje, Modèle de recours, modelo de recurso, modificar una exempció, modificar una exención, modificare l’esenzione, modifice o scutire, modifier une exemption, módosítására mentesség, moeite kleine, moill ar íocaíochtaí, mõiste töö, mokėjimo dienos, mokėjimus, molesta malattia, moltaí, monde-providence suédois célèbres, more outliers, mržnje slabost vlade, mujer embarazada, mujeres embarazadas, mulher grávida, mulheres grávidas, multipel sjukdomsbild, multiple disease picture, munaðarlaus í lífeyri, munci, munci, mundo de previdência social sueco famoso, munka, munka, munkaképességet, munkanélküliség, munkanélküliség, muuta maksuvabastuse, Muutoksenhaku, Muutoksenhaku, muuttaa vapautus, mwy ymylol, my rännstenspolitiker, Müdigkeit,Depression, működő vonal, Mülkiyet Hükümet el konmasına, myndighed misbrug, myndighed tortur, myndighet misbruk, myndighet tortur, myndighetsmissbruk, myndighetsmisshandel, myndighetstortyr, myśli samobójcze, mzdově-dumping, mzdovému dumpingu, mzdovému dumpingu, mzdovému dumpingu, mzdovému dumpingu, mzdovo-dumping, mänskliga rättigheter, mänskliga rättigheter, mänskliga rättigheter, mänskliga rättigheter, mänskliga tragedier, määramata haigusraha, määräaikainen sairauskorvausta, mörgum sjúkdómum mynd, Na Cúirte Uachtaraí, na fianaise, na leigheasanna, na Suécia, na Švedskem, nabadzīgākām, nabytych środkach masowego przekazu, Náci kormány, Nacional d’Assegurances, Nacional de Seguros, Nacional do Seguro Social, Nacionalinė draudimo, Nacistická vláda, Nacistická vláda, Nacističke vlade, Nacistična vlada, Nacistu valdību, Nacių vyriausybė, nadal zasiłek chorobowy, nadále nemocenské dávky, naďalej nemocenské dávky, nadleguje bolezni, nadoknada stope, nadomestilo plače za odsotnost do nadaljnjega, nadomestilo plače za odsotnost zaslužek (SSP), nadomestilo plače za odsotnost, nadomestilo plače za odsotnost, nadomestilo plače za odsotnost, nadomestilo plače za odsotnost, nadużyć, nadużycie władzy, nadzwyczajne zwolnienie, náhradné sadzby, náhradové poměry, najviši sud, Najvišje sodišče, Najvyšší súd, Najvyšší súd, naknada za vrijeme bolovanja od strane poslodavca, naknada za vrijeme bolovanja zarada (SGI), naknada za vrijeme bolovanja, naknada za vrijeme bolovanja, Naknada za vrijeme bolovanja, naknada za vrijeme bolovanja, naknada za vrijeme bolovanja, Naknada za vrijeme bolovanja, Naknada za vrijeme bolovanja, Naknada za vrijeme bolovanja, naknade, naknade, Naknadno, Nākotnes, narkootikumide, narkotika, narkotikas, narkotikų, narkotyków, Národné poistenie, Národní pojištění, nárok, nárok, narrower interpretation of the law, narrower léiriú ar an dlí, nasıl bir överklagning yazmak için, nasıl itiraz, nasıl itiraz yazmak, nasıl itiraz yazmak, našlaičio pensiją, nastavak naknade za bolovanje, National Insurance, National Insurance, National Insurance, National Insurance, National Insurance, National Insurance, National Insurance, National Insurance, National Insurance, National Insurance, National Insurance, National Insurance, Naţionale de Asigurări, National-Versicherungs-, natrag, Natside valitsuse, Natsien hallitus, nauk medycznych, Nawdd Cymdeithasol Gyfraith, nawdd cymdeithasol, nawdd cymdeithasol, nazaj, Nazi government, Nazi governo, Nazi hükümeti, Nazi rialtais, Nazi κυβέρνηση, Nazi-regering, Nazi-regjeringen, Nazis du gouvernement, nazistisk regering, Nazistisk regering, Nazizmliberal, ndihmë ligjore, ndihmë ligjore, Ndihmë mjekësore të Sigurimeve Shoqërore Bordit për vendime, Ndihmë, ndjeshmëri e dobët, ndjeshmëri të vdekur, ndjeshmëri, ne glede na izobrazbo, ne glede na poklic, ne glede na prebivališče, ne glede na starost, ne rännstenspolitiker, në Suedi, neamhord bipolar, neamhord Scaoill, neatgriezenisku stāvokli, neatkarīgi no dzīvesvietas, neatkarīgi no vecuma, neatsižvelgiant į amžių, neatsižvelgiant į gyvenamąją vietą, neatsižvelgiant į išsilavinimą, nedadgående pres på lønningerne, nedarbas, nedarbas, nedarbingumo mokėti darbdavys, nedarbingumo sumokėti iki tolesnio pranešimo, nedarbingumo sumokėti pajamų (VSP), nedarbingumo, nedarbingumo, nedarbingumo, nedarbingumo, nedbygging av velferd, nedmontering av välfärden, nedoločen nadomestilo plače za odsotnost, nedostatak empatije, nedostatek empatie, nedostatok empatie, nedreptate, nedsat arbejdsevne, nedsat arbejdsevne, nedsatt arbetsförmåga, nedsatta arbetsförmågan, neeilinis lengvatinį, neerwaartse druk op de lonen, negări indemnizaţiei pentru concediul medical, negativa de pagament per malaltia, negativa de pagament per malaltia, negativa de pago por enfermedad, negativa de pago por enfermedad, negativa, négriers, negrįžtamas sąlyga, negyedik Kombi, neįgaliųjų užimtumas, Nejvyšší soud, Nejvyšší soud, nelaimingų atsitikimų darbe, Neljas mahtuniversaal, neljäs valtiomahti, nélküli szociális megfontolások, nemocenské dávky ze strany zaměstnavatele, nemocenské dávky zo strany zamestnávateľa, nemocenské, nemocenské, Nemocenské, nemocenské, nemocenské, Nemocenské, Nemocenské, Nemocenské, nemocenské, nemocenské, nemocenské, nemocenské, nemocenské, nemocenské, Nemocenské, nemocenské, nemocenské, Nemocenské, Nemocenské, Nemocenské, nemocenské, nemocenské, nemocenské, nemocenské, nemocenskou zisk (SGI), nemocenskú zisk (SGI), nemocenských dávek až do odvolání, nemocenských dávok až do odvolania, nemocný, nemocný, Nemzetközi jog, neņemot vērā to nodarbošanos, nenoteikts slimības pabalstu, neobmedzenú nemocenskú, neodređeno naknada za vrijeme bolovanja, neomezenou nemocenskou, Neonaciai, neo-nácik, neo-nacisms, neo-nacismus, neonacista, neo-nacisti, neo-nacisti, neo-nacisti, neo-nacisti, neo-nacių, neo-nacizem, neo-nacizma, neo-nacizmus, neo-nácizmus, neo-Naitsíoch, Neo-Nasismi, neo-Natsïaeth, neo-Natsïaid, neo-natsid, neo-natsismi, neo-Naziler, neo-Nazis, neo-nazis, neo-nazis, neo-nazis, Neo-Nazis, neo-nazi’s, néo-nazis, neo-Nazism, neo-Nazism, neo-nazism, neo-nazisme, neo-nazisme, neo-nazismo, neo-nazismo, Neonazismus, neo-nazistët, neo-nazisti, neo-nazişti, neonazistów, Neo-Nazizm, neo-nazizmit, neonazizmu, nepareizs politiķi, nepatikšanas neliela, nepopravljive stanju, nepravde, neribotam ligos pašalpos, nėščias moteris, nėščiųjų, nespravedlnost, nespravodlivosť, nėštumas, netaisnību, neteisybės, neteja ètnica, neteja ètnica, neteja social, nettoyage social, nevesels, newid eithriad, nezamestnanosť, nezamestnanosť, nezaměstnanost, nezaměstnanost, nezaposlenost, nezaposlenost, nezvratný stav, nezvratný stav, niður þrýsting á laun, nie ze względów społecznych, niedrigere Löhne, Niedriglohn-Linie, Niedriglohn-Markt, Niedriglohn-Markt, nieodwracalne warunkiem, nieokreślony wynagrodzenie chorobowe, niesprawiedliwość, niewolnictwo, niewolnictwo, nihajo, niske plaće linija, niske plaće na tržištu, niske plaće na tržištu, niskiej rynku płac, niskiej rynku płac, niže plaće, niži porezi, nižje davke, nižje plače, -nízke mzdy na trhu, -nízke mzdy na trhu, -nízké mzdy na trhu, -nízké mzdy na trhu, nizkih plač line, nizkih plač na trgu, nizkih plač na trgu, nízkých mezd-line, nízkych miezd-line, nižší daně, nižší mzdy, nižšie dane, nižšie mzdy, niższe płace, niższe podatki, një proces normal jetës, No m’agrada la debilitat del govern, no tenen empatia, nogurums,depresija, nokavētiem maksājumiem, noraidot lūgumu par slimības pabalstu, noraidot lūgumu par slimības pabalstu, nõrkus vihkaja, nõrkus vihkan pool, nõrkus vihkan valitsuse, normaal voorkomende werkzaamheden, normaalia elämää prosessi, normaalne elu protsess, normal bir yaşam süreci, normalan život proces, normalde oluşan eser, normalerweise vorkommenden Arbeiten, normális életet folyamat, normally occurring work, normalment el treball es produeixen, normalmente el trabajo se producen, normalnego procesu życia, normální život proces, normalnie pracuje występujących, normalno delo,ki se pojavljajo, normalno pojavljuju rad, normalno življenje procesa, normálny život proces, normalt forekommende arbeid, normalt forekommende arbejde, normalt förekommande arbete, normālu dzīves procesu, normalus gyvenimo procesas, normat e zëvendësimit, normat rimbursimin, normid, Norska, nós imeachta i gcrích, nosečnica, nosečnice, nosečnosti, noteikumi, notion de travail, nõudma, nous rännstenspolitiker, novērtējums darba spējām, novērtējums darba spējām, novērtējums darba spējas, novērtējums darba spējas, noziegumi pret cilvēci, noziegumiem pret starptautiskajām tiesībām, NS-Regierung, nucené práce, nucené práce, nuokrypiu, nuolat serga, Nuomonė, nuovargis,depresija, nusikaltimą, nusikaltimus tarptautinės teisės, nusikaltimus žmoniškumui, nútenej práce, nútenej práce, nxjerrjen, Nyilvános home, ný-nasista, nynazism, nynazisme, nynazister, nynazister, nynazister, nyugdíjasként, nyugdíjasok, nyugdíjasok, nyugdíjazás, nyugdíjra jogosító jövedelem (OFJ), näljased hundid hunt parim, nälkäisiä susia Hunt parhaiten, nőtt a bűnözés, nőtt a bűnözés, növekedés, o albergue sueco, o aumento da criminalidade, o aumento da criminalidade, o corpo, o dystiolaeth, óafturkræfum ástand, obair de ghnáth tarlú, obair, obair, obavljanje hedges, obavljanje hedging iz osiguranja, obavljanje je osigurana, obavljanje je osigurana, obavljanje osigurana iz fonda za osiguranje nezaposlenih, obavljanje osigurana iz fonda za osiguranje nezaposlenih, obavljanje osigurana iz fonda za osiguranje nezaposlenih, obavljanje osigurana osiguranje, obavljanje osigurana osiguranje, obavljanje osigurana osiguranje, obavljanje živica, občanského soudního řízení, občianskeho súdneho konania, objawy, objawy, Oblikovanje pritožbe, obniżonej zdolności do pracy, oboseală,depresie, obserwacje odstające, obsesiile, obsesije, obsesiones, obsesje, obsessies, Obsessionen, obsessions, Obsessions, obsessions, obsessions, obsessions, obsessions, Obsessions, obsessions, obsessions, obsessões, obsesyon, obstacles travail mental, obťažuje ochorenia, obtěžuje onemocnění, obtožnice, obvinění, obvinenia, occupational injury, occupational injury, occupational injury, ocenjevanje delovne sposobnosti, ocenjevanje delovne sposobnosti, oceno delovne sposobnosti, oceno delovne sposobnosti, oceny zdolności do pracy, oceny zdolności do pracy, oceny zdolności do pracy, oceny zdolności do pracy, ochorenia sú prenasledovaní vo Švédsku, ocjenu radne sposobnosti, ocjenu radne sposobnosti, ocjenu radne sposobnosti, ocjenu radne sposobnosti, ocupării forţei de muncă protejate, odbijanje od naknada za vrijeme bolovanja, odbijanje od naknada za vrijeme bolovanja, odbijanje zahtjeva za naknada za vrijeme bolovanja, odbijanje zahtjeva za naknada za vrijeme bolovanja, odbijanje, odchod do dôchodku, odchod do důchodu, odeio a fraqueza do governo, odia la debilidad, odia la debilitat, Odio la debilidad del gobierno, Odio la debolezza del governo, odľahlé hodnoty, odlazak u mirovinu, odlehlé hodnoty, odleteti, odmietnutie nemocenských dávok, odmietnutie nemocenských dávok, odmítnutí nemocenských dávek, odmítnutí nemocenských dávek, odmowa zasiłku chorobowego, odmowa zasiłku chorobowego, odmowy, odnos, odnos, odnosa, odnosa, odottaa päivää, odporúčania, održavanje, održavanje, odrzucenie wniosku o zasiłek chorobowy, odrzucenie wniosku o zasiłek chorobowy, odškodnine, odškodnine, Odškodninskim pravom, odstránenie politiky, odstránenie procesu, odszkodowania, odszkodowania, oduzimanje poreza plaćen, oduzimanje poreza plaćen, odvetnik seznanjeni s procesom, odvetnik, odvolací, odvolací, Odvolání, Odvolání, Odvolání, Odvolání, Odvolanie, Odvolanie, Odwołanie, Odwołanie, Odvolanie, Odvolanie, Odwoławczej, Odwoławczej, odvzem plačanih davkov, odvzem plačanih davkov, OEKOMSTIGE, of evidence, Offentlig hjem, Offentlige hjem, ofsókna stefnu, ofsókna stefnu, ograniczone w czasie,odszkodowanie z tytułu choroby, ograniczonej zdolności do pracy, ogrodje, ohne Rücksicht auf Alter, ohne Rücksicht auf Beruf, ohne Rücksicht auf Bildung, ohne Rücksicht auf Wohnsitz, ohne soziale Erwägungen, ohälsotalet, õigusabi, õigusabi, õigusalast nõu, õigusalast teavet, õiguskaitsevahendid, õiguskaitsevahendid, Õiguskantsler (JK), õiguslik vorm,kogumise, oikeudellinen muoto kokoelma, oikeudellista neuvontaa, oikeudellista tietoa, Oikeudenkäyntejä, oikeusapu, oikeusapu, Oikeuskansleri (JK), oireet, oireet, Okrajnega sodišča, Okrajnega sodišča, okviran, ôl, olağanüstü yazgı, olenemata elukohast, olenemata elukutse, ollyngiad anghyffredin, ollyngiad cynsail, olocausto, omamoodi inimesed, omamoodi inimesed, Ombudsman Parlaiminteach (JO), Ombudsman parlamentare (JO), Ombudsmani Parlamentar (JO), Ombudsmans parlementaires (JO), Ombudsmanul parlamentar (JO), Ombwdsmon Seneddol (JO), omgang, omgang, OMMENDE, omplacering, omprövning, omsorg for et sykt barn, on tribüünilt, on tullut ulos, onbepaalde doorbetaling van loon, onderhoud, onderhoud, onderzoek naar het werk, onderzoek, onemocnění jsou pronásledováni ve Švédsku, oneskorené platby, ongeacht leeftijd, ongelmia pieni, onomkeerbare toestand, onrecht, ontmanteling van welzijn, Ontwerp van beroep, ontwikkeling van de gronden, ootavad päeva, opće prakse, opće prakse, opieki nad chorym dzieckiem, opieki, opieki, opiekuńczego, opiekuńczego, opiłki sądu, opilki sodišče, Opinia, Opinião, Opinie, Opinió, Opinion, Opinion, Opinion, Opinión, Opinionit, Oplysning, opožděné platby, opóźnionych płatności, opplysning, opravlja varno, opravljajo hedge, opravljajo zavarovane, opravljajo zavarovane, opravljajo zavarovani iz sklada zavarovanja za primer brezposelnosti, opravljajo zavarovani iz sklada zavarovanja za primer brezposelnosti, opravljajo zavarovani iz sklada zavarovanja za primer brezposelnosti, opravljajo zavarovani z zavarovanjem, opravljajo zavarovani z zavarovanjem, opravljajo zavarovani z zavarovanjem, opravljajo živih mej, opravné prostředky, opravné prostředky, opravné prostriedky, opravné prostriedky, opsesije, optužnici, ordinære arbeidsmarkedet, óréttlæti, orfan de pensii, órfão, orgán,mučení, orgán,mučenia, organ,mučenje, organism, organism, orja, orja kuljettajat, orja turul, orjamarkkinoita, orjuse ahela, orjuse, orjuse, orjuus ketju, orjuus, orjuus, orphan’s pension, orvostudomány, orvupensioni, orättvisa, ošetření nezaměstnaných, ošetrenie nezamestnaných, osiguranja medicinske podrške odlučivanju, Osiguranje pravne pozicije, Osiguranje vodiči, oskarżenia, osłabienie nienawiść rządu, osłabienie nienawiści strony, osnovne varnosti, ossessioni, ostaviti na žalbu, ostetakse massimeedia, ostettu joukkotiedotusvälineet, ostry ból, osvícení, oświecenie, osvietenie, osztály társadalom, Otkriveno zapošljavanja, otroctva reťazca, otroctva, otroctva, otroctví řetězce, otroctví, otroctví, otrok, otrok, otroškega dodatka, otroškega dodatka, ouder, ouders, ouders, ouderschapsverlof, out from a hedge-fund, outliers mais, outliers më shumë, outliers níos mó, outliers, outliers, outliers, outliers, outliers, outliers, outliers, outliers, outliers, outliers, outplacement, outplacement, outplacement, outplacement, outplacement, outplacement, outplacement, outplacement, outplacement, Outplacement, outplacement, outplacement, outplacement, outplacement, outplacement, Outplacement, outplacement, outplacement, over hele kroppen, over het lichaam, over kroppen, over the body, overlate til anke, ožji razlagi prava, pá ar dhumpáil, pá ar dhumpáil, Pá Bhreoiteachta, Pá Bhreoiteachta, Pá Bhreoiteachta, Pá Bhreoiteachta, pá breoiteachta ag an bhfostóir, pá breoiteachta éiginnte, pá breoiteachta go dtí an fógra eile, pá breoiteachta, pá breoiteachta, pá breoiteachta, pa konsiderata sociale, pa lidhje me arsimin, pa lidhje me profesionin, pa marrë parasysh moshën, pá níos ísle, pa sa i përket qëndrimit, paanikahäire, pablogėjimo, padengimo normos, padi, padidėjęs nusikalstamumas, padidėjęs nusikalstamumas, padidinti, padrejtësisë, pá-dumpála, pagament per malaltia de temps indeterminat, pagamenti, pagamentos em atraso, pagamentos, pagarināts slimības pabalsts, pagat e ulta, pagave hedhjes, pagave hedhjes, pagave-dumping, pagesat e vonuar, pagesave, pago por enfermedad de tiempo indeterminado, pagrindas, pagrindinius saugumo, paguajnë papërcaktuar të sëmurë, paguajnë sëmurë nga punëdhënësi, Paguajnë Sick, Paguajnë Sick, Paguajnë Sick, Paguajnë Sick, paguajnë të sëmurë deri në një njoftim të mëtejshëm, paguajnë të sëmurë, paguajnë të sëmurë, paguajnë të sëmurë, paguajnë të sëmurë, pai, paiements, pain problems, pain, pain, paineita palkkojen, pais, pakeitimo normos, pakkomielteet, pakkotyö, pakkotyö, Palāta uzskata,ka, palgaasendusmäärad, palgadumpingut, palgadumpingut, Palīdzība, palielinājies bezpajumtnieku, palielināt crime, palielināt crime, palkade dumpingu, palkka-polkumyyntiä, palkkojen polkumyyntiä, palkkojen polkumyyntiä, Panel sırasında, panic disorder, panic disorder, panické poruchy, panickej poruchy, panične motnje, paničnog poremećaja, paniekstoornis, Paniikkihäiriöstä, Panik bozukluğu, panikangst, panikas traucējumi, pánikbetegség, panikos sutrikimas, Panikstörung, panikångest, Państwa opiekuńczego, paprastai pasireiškia darbo, papunësisë, papunësisë, parasti notiek darbs, párbeszéd a munka, Parecer do Tribunal de Justiça, parent, Parent, parent, parental leave, parental, parental, parental, parents, Parere, părinţi, Parlamendi ombudsmani (JO), Parlamentarische Bürgerbeauftragte (JO), Parlamentarni ombudsman (JO), Parlamentarni varuh človekovih pravic (JO), Parlamentarny Rzecznik Praw Obywatelskich (JO), Parlamenter Ombudsman (JO), Parlamenti ombudsman (JO), Parlamentného ombudsmana (JO), Parlamentního veřejného ochránce práv (JO), Parlamento ombudsmenas (JO), Parlementaire Ombudsman (JO), Parliamentary Ombudsman (JO), Parliamentary Ombudsman (JO), Parliamentary Ombudsman (JO), Parnice, parničnom postupku, pārskatīšanu, Partendo da una hedge fund, particuliere verzekeringen, particuliere verzekeringen, particuliere ziektekostenverzekering, particuliere ziektekostenverzekering, Partidul Liberal stalinismului, partie la faiblesse de haine, pas, pašalinami, pasaules slavenā zviedru labklājības, pasaulyje garsaus Švedijos gerovės, pasliktināšanās, pašnāvības domas, pašnāvības, pašnāvību pieaug, pasning af et sygt barn, pastāvīgi samazinātas darbspējas, pastāvīgi slimiem cilvēkiem, pasur të merrni më të pasur, pasurive të katërt, pauvre ministre, pauvre, pauvres deviennent plus pauvres, pauvres retraités, pavėluotų mokėjimų, payment days, payments, pe corp, pe piaţa obişnuită a forţei de muncă, péče o nemocné dítě, pengesë psikike të punës, pensão de invalidez, pensie de invaliditate, pensiją, pensininkams, pensininkams, pensininkas, pensinio pajamų (SGN), pensió d’invalidesa, pensió d’orfandat, pensioen, pensioengevend inkomen (BGA), pensión de invalidez, pensión de orfandad, pension d’invalidité, pension invalidor, pension të parakohshëm, pension të parakohshëm, pension të parakohshëm, pensionable income (PGI), pensionable tekjur (PGI), pensionamento, pensionari săraci, pensionari, pensionari, pensionāri, pensionāri, pensionārs, pensionarului, pensionati, pensionati, pensionato, pensione di invalidità, pensioner, pensionering, pensioners, pensioners, pensionēšanās ienākumus (AĢIN), pensionēšanos, pensioneve jetimit, pensioniea sissetuleku (KGT), pensionile, pensionist, pensionist, pensionista, pensionista, pensionista, pensionistas pobres, pensionistas pobres, pensionistas, pensionistas, pensionistë të varfër, pensionister, pensionister, pensionistes pobres, pensionistëve, pensionistëve, pensionné, pensionsgivende indkomst (BGB), pensionsgrundande inkomst (PGI), pensionär, pensionär, pensionärer, pensionärerna, pensionärid, pensionärid, pensiwn anabledd, pensjonering, pensjonist, pensjonister, pensjonister, pensjonsgivende inntekt (PGI), pentru creşterea copilului, per applicazioni specifiche, per panel, përdorim privat, perearstid, perearstid, perfformio diogel, perfformio gan sicrhau yswiriant, perfformio gan sicrhau yswiriant, perfformio gan sicrhau yswiriant, perfformio gwrych o yswiriant, perfformio gwrychoedd, perfformio oddi wrth y gronfa yswiriant diweithdra, perfformio oddi wrth y gronfa yswiriant diweithdra, perfformio oddi wrth y gronfa yswiriant diweithdra, perfformio sicrhau, perfformio sicrhau, përfitim të vazhdueshme sëmundje, përfitim zgjeruar sëmundje, përfitime të reduktuar, përfitime të reduktuar, perform secure, performans çit, performans güvenli, performans güvenli, performans işsizlik sigortası fonundan,güvenli, performans işsizlik sigortası fonundan,güvenli, performans işsizlik sigortası fonundan,güvenli, performans sigorta tarafından güvence altına, performans sigorta tarafından güvence altına, performans sigorta tarafından güvence altına, performante garantate, performante garduri vii, performing hedge, performing hedges, performing hedging from insurance, performing secured by insurance, performing secured by insurance, performing secured by insurance, performing secured from the unemployment insurance fund, performing secured from the unemployment insurance fund, performing secured from the unemployment insurance fund, performing secured, performing secured, përfundimit të procedurës, përgjithmonë të sëmurë, përherë kapacitet të reduktuar pune, përjashtimit, përjashtuar, pērk masu mediji, perkamos žiniasklaidos, perkvalifikavimą, permanent capacitate redusă de muncă, permanent de rău, permanent nedsat arbejdsevne, permanent per malaltia, permanent redusert arbeidskapasitet, permanent syk, permanent verminderde arbeidsgeschiktheid, permanent ziek, permanente por enfermedad, permanente redução da capacidade de trabalho, permanente riduzione della capacità lavorativa, permanentemente doente, permanentemente la capacidad de trabajo reducida, permanently reduced working capacity, permanently sick, permanentment la capacitat de treball reduïda, permís parental, permiso parental, përpjekjet për rehabilitim, persecution policy, persecution policy, persécutions politiques, persécutions politiques, persecuzione politica, persecuzione politica, persekiojimo politika, persekiojimo politika, persoanelor fără adăpost a crescut, persónulegur sjúkratrygging, persónulegur sjúkratrygging, perusturvallisuus, peruuttamaton kunnossa, pervers politiker, perverse polaiteoirí, perverse politici, perverse politicians, perverse Politiker, perverse politikere, perverse politikere, perverse stjórnmálamenn, perversi politici, perverz politikusok, Perverzan politiki, perverzné politici, perverzní politici, peržiūrą, peržiūrėti darbingumo, pesquisar, pētījums, peu de peine, phinsinéara, Photo maladies multiples, phróiseas, physical abuse, pian mór, pian, pian, piaţa de sclavi, pictiúr galar il, pidevalt vähenenud töövõime, pieaugums, pierādījumiem, pierādījumu tēmas, pierādījumu, piespiedu darbu, piespiedu darbu, pijn, pijn problemen, pijn, piktnaudžiavimo, pilitură instanţă, pilotes processus, pinsean míchumais, pinsinéirí lag, pinsinéirí, pinsinéirí, pirmstermiņa pensionēšanos, pirmstermiņa pensionēšanos, pirmstermiņa pensionēšanos, pism sądowych, più aberranti, più poveri, plač dampinga, plač dampinga, plač dampinga, plaćanja dani, plaćanja, plaće damping, plaće damping, plaće damping, plačila, plačilo dni, plaidoiries, plantilla para las apelaciones, plantilla per les apel.lacions, plata de rău până la noi, platba dní, platba dní, plătească bolnav, plătească bolnav, plătească bolnav, plătească bolnav, plateb, plăti bolnav de către angajator, plăti nedeterminată de rău, plăţi, platieb, plăţile întârziate, płatności, pléadálacha cúirte, pleadings gjykatë, pleadings llys, plnění zajištěné pojištění, plnění zajištěné pojištění, plnění zajištěné pojištění, plnění zajištěné z fondu pojištění v nezaměstnanosti, plnění zajištěné z fondu pojištění v nezaměstnanosti, plnění zajištěné z fondu pojištění v nezaměstnanosti, plnění zajištěné, plnění zajištěné, plnenie zabezpečené poistenie, plnenie zabezpečené poistenie, plnenie zabezpečené poistenie, plnenie zabezpečené z fondu poistenia v nezamestnanosti, plnenie zabezpečené z fondu poistenia v nezamestnanosti, plnenie zabezpečené z fondu poistenia v nezamestnanosti, plnenie zabezpečené, plnenie zabezpečené, plus aberrantes, plus haute juridiction, po całym ciele, po celém těle, po celom tele, po telesu, pobre, pobre, pobre, pobres más pobres, pobres més pobres, pobres,mais pobres, Podczas panelu, podejrzenie naruszenia prawa, podezření na porušení zákona, podkupljivih medijev, podozrenie na porušenie zákona, Podpora činnosti, Podpora činnosti, podstawowych zabezpieczeń, poen difrifol, poen, poen, pogoršanje, pogorszeniu, põhiliste julgeolekuhuvide, Poiblí baile, pois hedge-rahasto, Poist Árachas dlíthiúil, poistaminen, Poistenie právnej názory, Poistenie sprievodcovia, Poisťovne, Pojęcie pracy, pojetí práce, Pojištění právní názory, Pojištění průvodci, Pojišťovny, polasaí deireadh a chur léi, polasaí géarleanúint, polasaí géarleanúint, polgári nácizmus, polgári sztálinizmus, Poliitika Vandaalid, poliitiline vandalism, poliitilised huligaanid, Poliittinen Vandals, poliittisen ilkivalta, poliittisia huligaanit, polisi erledigaeth, polisi erledigaeth, polisi gwared, politica de eradicare, política de erradicação, politica de persecuţie, politica de persecuţie, política de perseguição, política de perseguição, politica hooligans, Política social do Governo, Politica vandali, political hooligans, political vandalism, Political vandals, Political vandals, politici atti di vandalismo, politicieni perverse, Politička vandal, politické hooligans, Politické vandali, Politické vandalové, politické vandalství, politickej hooligans, politickej vandalizmu, politički huligani, političkog vandalizma, Politična Vandali, politične huligane, politične vandalizmom, políticos perversos, politieke hooligans, Politieke vandalen, politieke vandalisme, Politika çrrënjosjen, Politika sociale e qeverisë, politikai huliganizmussal, Politikai vandálok, politikanë të çoroditur, politikë persekutimi, politikë persekutimi, Politik-Hooligans, Politinė vandalai, politinio vandalizmo, politinis chuliganai, Politique des vandales, politique hooligans, Politique sociale du gouvernement, politique vandalisme, Politische Vandalen, politischen Vandalismus, politisk hærværk, Politisk vandaler, Politisk vandaler, politisk vandalism, politiska huliganer, politiska vandaler, politiske hærverk, politiske hooligans, politiske hooligans, Politiskie vandals, politisko huligāniem, politisko vandālisms, pólitískt hooligans, pólitískt Vandalism, politycznego wandalizmu, politycznych chuliganów, Politycznych wandali, polityki prześladowań, polityki prześladowań, Polityki społecznej rządu, polityki zwalczania, Polska, pomanjkanje empatije, Pomoc, Pomoc, Pomoc, Pomoć, Pomoč, Pomocy medycznej Zakład Ubezpieczeń Społecznych decyzji, pomocy prawnej, pomocy prawnej, poňatie práce, ponowne zbadanie zdolności do pracy, ponovni pregled delovne sposobnosti, ponovno ispitivanje radnih sposobnosti, poor get poorer, poor minister, poor minister, poor pensioners, poor, poorer, poorhouse na Sualainne, poorhouse suedeză, popravljalne ukrepe, porad prawnych, Portugisiska, posebne vloge, Posiciones legales,de seguros, Posicions legals,d’assegurances, poškodb pri delu, poškodbe pri delu, poslabšanja, Posouzení pracovní schopnosti, Posouzení pracovní schopnosti, postępowania administracyjnego, postępowania cywilnego, postupak vozača, Posúdenie pracovnej schopnosti, Posúdenie pracovnej schopnosti, posudzovanie pracovnej schopnosti, posudzovanie pracovnej schopnosti, posuzování pracovní schopnosti, posuzování pracovní schopnosti, povečal kriminal, povečal kriminal, povećan beskućništvo, povečana brezdomstva, povećanje kriminala, povećanje kriminala, povećati, povečati, poveri pensionati, poveri sempre più poveri, povero ministro, povero, Pozicionet e Sigurimeve ligjore, Poziţiilor asigurarea de protecţie juridică, požiūrio į bedarbius, práce, práce, práce, práce, práce, práce, práce, práce, pracować, pracować, pracovné kapacity, pracovnej línie, pracovní kapacity, pracovní linie, pracovní úraz, pracovních úrazů, pracowniczych szkody, pracovný úraz, pracovných úrazov, pracy chronionej, pracy przymusowej, pracy przymusowej, pracy, pracy, præcedens dispensation, praktických lekárov, praktických lekárov, praktických lékařů, praktických lékařů, prasība, Prastas gauti skurdesnių, prastas ministras, pratisyen, pratisyen, praw człowieka, praw człowieka, praw człowieka, praw człowieka, Prawa czynów niedozwolonych, Prawa międzynarodowego, Prawa rządu, Prawa rządu, Prawa społeczne, Pravdni, pravidelnou pracovní trh, pravidelnú pracovný trh, právna forma zberu, pravna pomoć, pravna pomoć, pravna pomoč, pravna pomoč, pravna sredstva, pravna sredstva, právne informácie, pravne informacije, právne poradenstvo, právní forma shromažďování, právní informace, pravni oblik prikupljanja, právní pomoc, právní pomoc, právní poradenství, pravnih informacij, pravnih savjeta, pravnik upoznat s procesom, prawnik znany z procesu, pravnik, pravno obliko zbiranja, pravno svetovanje, právnu pomoc, právnu pomoc, Právo prečinu, Právo přečinu, prazos, precedens felmentés, precedens spregled, precedens výjimka, precedens výnimka, precedent dispensatie, precedent dispensation, précédent dispense, precedentas Išlaisvinimas, precedente dispensa, precedents atbrīvošana, predčasne upokojitve, predčasne upokojitve, predčasne upokojitve, predčasného odchodu do dôchodku, predčasného odchodu do dôchodku, predčasného odchodu do dôchodku, předčasného odchodu do důchodu, předčasného odchodu do důchodu, předčasného odchodu do důchodu, predlogo za pritožbe, predložak za žalbe, predložak za žalbe, predpisi, predpisov, předpisů, preganjanje politike, preganjanje politike, pregleda, pregnancy, pregnancy, pregnant woman, pregnant women, Preiskava v delo, prejudiciu la locul de muncă, prejudikatdispens, prekshmëri mungesë, prenasledovanie politických, prenasledovanie politických, prendersi cura di un figlio malato, prepadnutie zaplatenej dane, prepadnutie zaplatenej dane, prepensionamento, prepensionamento, prepensionamento, preporuke, presedan oproštaj, presedens dispensasjon, presion në rënie mbi pagat, presiune de scădere asupra salariilor, presję na płace, press på lønninger, pressão sobre os salários, pressions baissières sur les salaires, prestaciones de enfermedad continuó, prestaciones de enfermedad, prestaciones por hijo, prestacions de malaltia va continuar, prestacions de malaltia, prestacions per fill, prestations pour enfants, presterende hedge, presto, presto, presto, pretinde, pretsedent soodusluba, preukaz zdravotného poistenia, Preukaz zdravotného poistenia, preuve, preuves à thème, previdenza sociale, previdenza sociale, pri iskanju nove zaposlitve, Přídavek na dítě, Přídavek na dítě, Prídavok na dieťa, Prídavok na dieťa, priekabiauja liga, priežiūra, priežiūra, prijevremeno umirovljenje, prijevremeno umirovljenje, prijevremeno umirovljenje, primejdie socială, prind, prindërit, prindërve, priporočila, prisilno delo, prisilno delo, prisilnog rada, prisilnog rada, přísné požadavky, prísne požiadavky, přísnější zákony, prísnejšie zákony, příspěvek na auto, príspevok na auto, pritisk na plače, Pritožba, Pritožba, Pritožbe, Pritožbe, pritožbena, pritvoru, pritvoru, privat brug, privat bruk, privat forsikring, privat forsikring, privat forsikring, privat forsikring, privat försäkring, privat helseforsikring, privat helseforsikring, privat sjukförsäkring, privat sygeforsikring, privat sygeforsikring, privat utnyttjande, privāta apdrošināšana, privāta apdrošināšana, privata försäkringar, privata sjukförsäkringar, privātai lietošanai, privātai veselības apdrošināšanai, privātai veselības apdrošināšanai, privataus draudimo, privataus draudimo, privataus sveikatos draudimo, privataus sveikatos draudimo, private health insurance, private health insurance, private insurance, private insurance, private Krankenversicherung, private Krankenversicherung, private Krankenversicherung, private Krankenversicherung, Private tryggingar, Private tryggingar, private use, privatno korištenje, privatno osiguranje, privatno osiguranje, privatno zdravstveno osiguranje, privatno zdravstveno osiguranje, prive-gebruik, priverstinis darbas, priverstinis darbas, probleem väike, problem niewielki, problemă dureroasă, problemă, problemas de dolor, problemas de dor, problemas de pequeno porte, problemas pequeños, problemau poen, probleme mici, probleme të vogla, problemer med små, problemer små, problemes de dolor, problèmes de douleur, problemes petits, problemet e dhimbje, problemy z bólem, procédé utilisé, procediment de terminació, procediment utilitzat, procedimenti civili, procedimento utilizzato, procedimiento de terminación, procedimiento utilizado, Procedura de finalizare, Procedura realizacji, procedurës civile, procedurilor civile, proces, proces bestuurders, proces chauffører, procés de separació, procés d’eradicació, proces gebruikt, Proces kierowcy, proces koristi, Proces řidiče, proces stosowany, Proces vodiča, proces voznikov, proces, proces, procés, proces,der anvendes, procesą, procesa vadītāji, procesa, procesa, procesas vairuotojų, procese, procese, procesin e ndarjes, procesin e përdorur, procesin e zhdukjes, procesit, proceso de erradicación, proceso de separación, proceso, process drivers, process used, process, process, processa, processförare, processo civil, processo de conclusão, processo de erradicação, processo de separação, processo di driver, processo di eradicazione, processo di separazione, processo utilizado, processo, processo, Processrätt, PROCESSUS DE SEPARATION, processus, processvana, procesu likwidacji, procesu separacji, procesu uporabljajo, procesu, procesu, procesu, procesu,ko izmanto, Procesul de separare, Procesul de utilizat, procesului de eradicare, profesinės žalos, progon politike, progon politike, Proiectare pentru överklagning, próiseas a úsáidtear, próiseas deireadh a chur léi, próiseas gnáth saol, próiseas scaradh, Projektimi i Apelit, pronásledování politických, pronásledování politických, prop. 2007/08: 136, prop. 2007/08: 136, prop. 2007/08: 136, prop. 2007/08: 136, prop. 2007/08: 136, prop. 2007/08: 136, prop. 2007/08: 136, prop. 2007/08: 136, prop. 2007/08: 136, prop. 2007/08: 136, prop. 2007/08: 136, prop. 2007/08: 136, prop. 2007/08: 136, prop. 2007/08: 136, prop. 2007/08: 136, prop. 2007/08: 136, prop. 2007/08: 136, prop. 2007/08: 136, prop. 2007/08: 136, prop. 2007/08: 136, prop. 2007/08: 136, prop. 2007/08: 136, prop. 2007/08:136, propadnutí zaplacené daně, propadnutí zaplacené daně, propisima, Prosedyre, proses bywyd normal, prosess, prosessen drivere, Prosessen som brukes, prosessi kuljettajat, prosessin, prošireni naknade za bolovanje, prosvjećivanje, protinį darbą kliūtys, protsess, protsessi juhtide, provádění plotů, provas, prove a tema, Provedor de Justiça Parlamentar (JO), proves, provést bezpečné, Prozess verwendet, Prozess, Prozessführung, Prozess-Treiber, pruebas, průkaz zdravotního pojištění, Průkaz zdravotního pojištění, pruun allianss, prywatne ubezpieczenia zdrowotne, prywatne ubezpieczenia zdrowotne, prywatne ubezpieczenia, prywatne ubezpieczenia, prywatnego użytku, przedłużony zasiłek chorobowy, przeglądu, przepisów, Przewodniki Ubezpieczenia, Przewrotna polityków, PRZYSZŁOŚĆ, Präzedenzfall Dispens, prövningstillstånd, psichiatria, psichiatrija, Psichikos darbo užtvankos, psichologinę prievartą, psicologiche, psihiatrie, psihiatrija, psihiatrija, psihički rad barijera, psihičnih ovira delo, psihijatrije, psihisks darba barjeru, psiholoģisku ļaunprātīgu izmantošanu, psihološke zlorabe, psihološko zlostavljanje, psikiatria, psikiyatri, psikolojik istismar, psiquiatria, psiquiatria, psiquiatría, psişik çalışma bariyeri, psychiatria, psychiatrie, psychiatrie, psychiatrie, Psychiatrie, psychiatrii, psychiatry, Psychic vinna hindrun, psychic work barrier, psychická bariéra práce, psychická bariéra práce, psychicznych barier pracy, psychische Arbeit Barriere, psychische Misshandlung, psychological abuse, psychologické zneužívání, psychologickej zneužívania, psychologiczne przemocy, psychologiques, psychologisch misbruik, psühhiaatria, psühholoogilise kuritarvitamise, psykiatri, psykiatri, psykiatria, psykiatrin, psykisk arbeid barriere, psykisk arbeid barrierer, psykisk arbejde barriere, psykisk misshandel, psykisk vold, psykiska arbetshinder, psykiskt arbetshinder, psykologisk misbruk, psyykkisen työn este, pszichológiai erőszak, Public home, Public Home, Public Home, Public Home, Public Home, Public Home, Public Home, Public Home, Public Home, Public Home, puhas haigus, puhdas sairaus, pulizia etnica, pulizia etnica, puna, puna, punë normalisht ndodh, punë të detyruar, punë të detyruar, punës, punës, punësimit strehuar, pura malattia, purchased mass media, pure maladie, pure sickness, pure ziekte, purificare etnică, purificare etnică, purification ethnique, purification ethnique, purkamisen hyvinvoinnin, pustimo,da se pritožbo, pusztítani betegség, puudub empaatia, puutteesta empatiaa, pwysau i lawr ar gyflogau, püsivalt haige, pysyvästi alentunut työkyky, pysyvästi sairas, pöördumatu seisund, Qeveria konfiskimin e pasurisë, Qeveria suedeze, Qeverisë naziste, quart poder, quarto poder, que rännstenspolitiker, que rännstenspolitiker, qui s’occupent d’un enfant malade, raamistik, rabszolga járművezetők, rabszolga piac, rabszolga, rabszolgaság lánc, rabszolgaság, rabszolgaság, raccolta di forma giuridica, raccomandazioni, rad ozljede, rad, rad, rada, rada, radna linija, radne sposobnosti, Rahmenwerk, Rahvusvahelise õigusega, rammeverk, ramtid, ranged seadused, rangetele nõuetele, rannsókn í vinnu, rannsókn, rano, rano, rano, rapporto sessuale, rapporto sessuale, rapports sexuels, rapports sexuels, rase naine, rasedat, rasedus, raskaana oleva nainen, raskaana olevat naiset, raskauden, rátaí aisíocaíochta, rátaí athsholáthair, ratele de înlocuire, Ratele de rambursare, Ravi, ravi nõrk, ravi töötud, ravikindlustuskaardi, Ravikindlustuskaart, razdvajanje postupka, raziskava, razmišljanje o samomoru, razredne družbe, razširjena bolezen, razstavljanje socialnega skrbstva, razsvetljenje, razvoj osnovi, razvoj razlogov, reabilitação, reabilitação, reabilitacijos, reabilitacijos, reabilitacijos priemones, realització de tanques, realitzar garantit del fons d’assegurança de desocupació, realitzar garantit del fons d’assegurança de desocupació, realitzar garantit del fons d’assegurança de desocupació, realitzar garantit, realitzar garantit, realitzar garantits per l’assegurança, realitzar garantits per l’assegurança, realitzar garantits per l’assegurança, realitzar segur, realização de cobertura de seguro, realização de sebes, realização de seguros a partir do fundo de seguro-desemprego, realização de seguros a partir do fundo de seguro-desemprego, realização de seguros a partir do fundo de seguro-desemprego, realización de setos, realizar garantizado del fondo de seguro de desempleo, realizar garantizado del fondo de seguro de desempleo, realizar garantizado del fondo de seguro de desempleo, realizar garantizado, realizar garantizado, realizar garantizados por el seguro, realizar garantizados por el seguro, realizar garantizados por el seguro, realizar seguro, realizar seguro, reavaliação da capacidade de trabalho, rebutjar la sol licitud de subsidi de malaltia, rebutjar la sol licitud de subsidi de malaltia, recerca, rechazar la solicitud de subsidio de enfermedad, rechazar la solicitud de subsidio de enfermedad, rechercher, rechizitoriu, rechtbanken, rechter advies, rechter depots, rechter memories, rechtliche Informationen, Rechtsanwalt vertraut mit dem Prozess, Rechtsanwalt, Rechtsberatung, rechtsbijstand, rechtsbijstand, Rechtsform Sammlung, Rechtshilfe, Rechtshilfe, rechtsmiddelen, rechtsmiddelen, Rechtsmittel, Rechtsmittel, rechtsvorm collectie, reclamar, reclamar, reclamar, réclamation, recogida de forma legal, recol.locació, recollida de forma legal, recolocación, recomanacions, recomandări, recomendaciones, recomendações, recommandations, recommendations, Recurs, Recurs, Recurs, Recurs, Recurs, Recurs, Recurs, Recurs, Recurso, Recurso, Recurso, Recurso, Recurso, Recurso, Recurso, Recurso, recursos, recursos, recursos, recursos, recusa do subsídio de doença, recusa do subsídio de doença, recusa, reddi, reddito l’indennità di malattia (SGI), redni trg dela, redovno tržište rada, reducció de beneficis, reducció de beneficis, reducción de beneficios, reducción de beneficios, reduced benefits, reduced benefits, reduced work capacity, reduced working capacity, reducerede ydelser, reducerede ydelser, réduit de façon permanente la capacité de travail, réduit les prestations, réduit les prestations, reduktuar kapacitetin e punës, reduktuar kapacitetin e punës, redusert arbeidsevne, redusert arbeidskapasitet, redusert fordeler, redusert fordeler, reduzierten Leistungen, reduzierten Leistungen, Re-examen de capacité de travail, re-examinare a capacităţii de lucru, re-examination of working capacity, Refah devleti, refah, refah, refah,demontaj, reforma antecipada, reforma antecipada, reforma antecipada, refus d’indemnités de maladie, refus d’indemnités de maladie, refus, refusal of sick pay, refusal of sick pay, refusal, refusionssatser, refusjon priser, Refuzimi i paguajnë të sëmurë, Refuzimi i paguajnë të sëmurë, refuzimit, refuzul de remunerare bolnav, refuzul de remunerare bolnav, refuzul, regelverk, regelverket, Regering confiscatie van eigendommen, Regering recht, Regering recht, Regering sociaal beleid, Regeringen konfiskation af ejendom, Regeringen lov, Regeringen lov, regeringens socialpolitik, Regeringens socialpolitik, regeringsrätten, regeringsrätten, Regierung Einziehung von Vermögensgegenständen, Regierung Recht, Regierung Recht, Regierung Sozialpolitik, Regjeringen lover, Regjeringen na Sualainne, Regjeringen o sueco, Regjeringen revisorer, Regjeringen suedeză, Regjeringen suedeze, Regjeringens sosialpolitikk, reglamentai, reglamentos, reglaments, règlements, reglugerðir, reglulegar vinnumarkaðinn, regolamenti, regulaarse tööturu, regulamente, regulamentos, regular labor market, regularnym rynku pracy, regulāru darba tirgus, regulations, reguliarų darbo rinką, reguliere arbeidsmarkt, reguljära arbetsmarknaden, regulären Arbeitsmarkt, rehabilitace řetězce, rehabilitace řetězce, rehabilitace, rehabilitace, rehabilitácia reťazca, rehabilitácia reťazca, rehabilitácia, rehabilitácia, rehabilitacija lanac, rehabilitacija lanac, rehabilitacija napore, rehabilitacija verige, rehabilitacija verige, rehabilitācijas ķēdē, rehabilitācijas ķēdē, rehabilitācijas pasākumiem, rehabilitācijas pasākumiem, rehabilitācijas, rehabilitācijas, rehabilitacije, rehabilitacije, rehabilitacijo prizadevanja, rehabilitaciju, rehabilitaciju, rehabilitāciju, Rehabilitació social, Rehabilitació social, rehabilitáció, rehabilitáció, Rehabilitación social, Rehabilitación social, rehabilitációs intézkedések, rehabilitációs lánc, rehabilitációs lánc, rehabilitációs, Rehabilitacji społecznej, Rehabilitacji społecznej, rehabilitacji, rehabilitacji, rehabilitačné opatrenia, rehabilitačné úsilie, rehabilitační opatření, rehabilitační úsilí, rehabilitasyon çalışmaları, rehabilitasyon tedbirleri, rehabilitasyon zincir, rehabilitasyon zincir, rehabilitasyon, rehabilitasyon, rehabilitatie inspanningen, rehabilitatiemaatregelen, rehabilitation chain, rehabilitation chain, réhabilitation de la chaîne, réhabilitation de la chaîne, rehabilitation efforts, rehabilitation measures, rehabilitation, rehabilitation, Rehabilitation, Rehabilitation, réhabilitation, réhabilitation, Rehabilitations-Kette, Rehabilitations-Kette, Rehabilitationsmaßnahmen, rehabilitatsioon, rehabilitatsioon, rehabiliterende tiltak, rehabilitering foranstaltninger, rehabilitering innsats, rehabilitering kæde, rehabilitering kæde, rehabilitering kjeden, rehabilitering kjeden, rehabilitering, rehabilitering, rehabilitering, rehabilitering, rehabilitering, rehabiliteringsindsatsen, rehabiliteringsinsatser, rehabiliteringskedja, rehabiliteringskedjan, rehabiliteringspenning, rehabiliteringsåtgärder, rehabilitim, rehabilitim, Rehabilitimi social, Rehabilitimi social, Reichen immer reicher, reikalas, reimbursement rates, reinen Krankheit, Reinserção social, Reinserção social, Reinserimento sociale, Reinserimento sociale, rejecting the request for sick pay, rejecting the request for sick pay, rejetant la demande d’indemnités de maladie, rejetant la demande d’indemnités de maladie, rekomandimet, rekomendacijas, rekommendationer, relaciones sexuales, relaciones sexuales, relacions sexuals, relacions sexuals, remedier, remedies, remedies, remédios, remédios, ren sygdom, ren sykdom, rendimentos de reforma (IGP), rendita per orfani, rendkívüli felmentéssel, rendszeres munkaerő-piaci, renodlad sjukförsäkring, renseprosess, rente d’orphelin, Rentner, Rentner, Rentner, rentowego, renty sierocej, reorientacji zawodowej, replacement rates, requisitos estrictos, requisits estrictes, research, re-skúška pracovné kapacity, Resocialisatie, Resocialisatie, respinge la domanda di indennità di malattia, respinge la domanda di indennità di malattia, resultater sikres ved forsikring, resultater sikres ved forsikring, resultater sikres ved forsikring, retardé les paiements, retirement, retlig form indsamling, retour, retraite anticipée, retraite anticipée, retraite anticipée, retraite, retraités, retraités, retroaktivt, retrospectivamente, retrospectively, retrospectively, retrospectively, retrospektif, retrospektiv, retrospektīvi, retrospektivně, retrospektívne, retrospektivno, retrospektivt, retrospektyviai, retsmidler, retsmidler, Retssager, rettens opfattelse, Rettens oppfatning, rettsmidler, rettsmidler, revalidatie, revalidatie, revalidatie keten, revalidatie keten, reven, review, review, review, review, revisão, revisió, revision, revisión, revisione, revnejši, revnih upokojencev, revurdering af arbejdsevnen, Reżim nazistowski, re-zkouška pracovní kapacity, Rheoli Gyfraith, rheoliadau, rhiant, rhieni, rhieni, rhwystr gwaith psychic, rhwystrau gwaith meddwl, rhyddfrydiaeth, rhyddfrydol Natsïaeth, Rhyngwladol Gyfraith, riabilitazione catena, riabilitazione catena, riabilitazione, riabilitazione, riachtanais déine, rialacháin, Rialtas coigistiú na maoine, ribotos trukmės ligos kompensacija, ricchi diventano più ricchi, ricerca, rich get richer, riches deviennent plus riches, ricos ficam mais ricos, ricos son más ricos, rics són més rics, ridotte capacità lavorative, riduzione della capacità lavorativa, riduzione delle imposte, riduzione delle prestazioni, riduzione delle prestazioni, ri-ekzaminim të punuar kapacitetit, riesame della capacità lavorativa, rifiuto di indennità di malattia, rifiuto di indennità di malattia, rifiuto, rige bliver rigere, rigorosas exigências, rigorose disposizioni legislative, rigorosi requisiti, rigoureuses lois, RIHODNJI, Riigikohus, Riiklik Kindlustus, riippumatta ammattiin, riippumatta iästä, riippumatta koulutuksen, riippumatta oleskeluluvan, rijken rijker, rika blir rikare, rike blir rikere, rikkaat rikastuvat, rikkad saavad rikkamaks, rikokset kansainvälistä oikeutta, rikollisuuden lisääntyminen, rikollisuuden lisääntyminen, Rikostuomioistuimen, ríkur fá auðæfi, rimedi, rimedi, risinājumus, risinājumus, ritardo dei pagamenti, rjava zavezništvo, rob vozač, rob, rob, Robin Hood, rodič, rodič, rodiče, rodičia, rodičov, rodičovské dovolené, rodičovskej dovolenky, rodičů, roditelj, roditelja, roditelji, roditeljski dopust, rodzicielskiej, rodziców, rodziców, rohkem võõrväärtuste, rokkantsági nyugdíj, rokov, rokovi, romlásának, Rootsi holokausti, Rootsi Köyhäintalo, Rootsi Regjeringen, Rootsi riik, Rootsi valitsus, Rootsi, Rootsi, Rootsi, Rootsi, Rootsi, ropstvo lanac, ropstvo, ropstvo, rozšírené nemocenské dávky, rozšířené nemocenské dávky, rozwój podstawy, rregulloret, rrit, rudos aljansą, Ruhestand, Rumänska, Ruotsi, Ruotsi, Ruotsin hallitus, Ruotsin Holocaust, Ruotsin köyhäintalo, Ruotsin Regjeringen, Ruotsin valtio, Ruotsin, Ruotsin, Ruotsissa, Rūšiuoti žmonių, Rūšiuoti žmonių, ruskea Alliance, rusmidler, rydym yn rännstenspolitiker, rygorystyczne przepisy ustawowe, rygorystyczne wymogi, Ryska, Rząd konfiskaty mienia, Rząd szwedzki, rännstenskedjan, rännstenspolitiker againn, rännstenspolitiker nós, rättshjälp, rättsmedel, rögeszmék, sa për të shkruar një ankesë, sa për të shkruar një ankesë, sa për të shkruar një överklagning, sa tSualainn, sa z hedge-fondov, saattamisesta menettely, sablon fellebbezések, şablon pentru căile de atac, šablóna pre podanie odvolania, šablona pro podání odvolání, Šablonas už apeliacinių skundų, Sąd Najwyższy, Sąd Najwyższy, Sądowe, Sądu Okręgowego, Sądu Okręgowego, sądy, sadzby náhrad, Sænska Helförin, sænska poorhouse, sænska Regjeringen, Sænska ríkið, Sænska ríkisstjórnin, Sænsku, Sænsku, saf hastalık, saghas daoine, saghas daoine, sağlık sigortası kartı, Sağlık Sigortası Kartı, sağlık sigortası, sağlık sigortası, sağlık sigortası, sağlık sigortası, saibhir a fháil níos saibhre, Saída de um fundo de hedge, Sairaanhoitokortin, sairas, sairas, sairaus, sairaus, sairaus, sairausajan palkka, sairausajan palkka, Sairausajan palkka, sairausajan palkka, sairausajan palkka, Sairausajan palkka, Sairausajan palkka, Sairausajan palkka, sairausajan palkkaa,jonka työnantaja, sairauskorvaus toistaiseksi, sairauspoissaoloja, sairauspoissaoloja, sairauspoissaoloja, sairauspoissaoloja, sairauspäivärahat tulos (SGI), sairausvakuutuksen, sairausvakuutuksen, sairausvakuutuksen, sairausvakuutuksen, sairausvakuutuskortti, sąjungų, sakari, sakari, sakatlık maaşı, saken, sakframställning, sâl, sâl, salarii mai mici, salário-dumping, salarios de dumping, salários mais baixos, salarios más bajos, salaris de dúmping, salaris més baixos, Salariul-dumping, sálfræði misnotkun, sálfræði, salwch pur, samazinātām darba spējām, samazinātas darbspējas, samfarir, samfarir, samhall, Samhall, Samhall, Samhall, Samhall, Samhall, Samhall, Samhall, Samhall, Samhall, Samhall, Samhall, Samhall, Samhall, Samhall, Samhall, Samhall, Samhall, SAMHALL, Samhall, Samhall, Samhall, Samhall, Samhall, Samhall, Samhall, Samhall, Samhälle, Samhälle, samleie, samleie, samleje, samleje, samobójstw rośnie, samobójstwa, samomor, samomorov narašča, samoubojstava je u porastu, samoubojstvo, samovražda, samovraždy sa zvyšuje, samovražedné myšlienky, san áireamh, sănătate şi capacitatea de muncă, Sanierungsbemühungen, sannanir, sans considérations sociales, sans distinction d’âge, sans égard à la résidence, sans égard à l’éducation, sans égard à l’occupation, Şansölye Adalet (JK), santé et aptitude au travail, santykių, santykių, saoire bhreoiteachta, saoire bhreoiteachta, saoire bhreoiteachta, saoire bhreoiteachta, saoire tuismitheoirí, sāpes problēmas, sāpes, sāpes, sapık politikacılar, sărac, sarcinii, sársauki vandamál, sársauki, sársauki, satın alınan medya, saúde e capacidade de trabalho, saugumo, šaurāku interpretāciju tiesību aktiem, Savez upravlja najmanje, Saveza, savižudybės, savižudybių skaičius didėja, sazby náhrad, scadenze, scăzute de piaţă a salariilor, scăzute de piaţă a salariilor, scăzut-line a salariilor, scenos tvoros, scheidingsproces, schiavo del mercato, Schmerz, Schmerz, Schmerzen Probleme, schwangere Frau, schwangere Frauen, Schwangerschaft, schwankend, Schweden, Schweden, Schwedisch Holocaust, Schwedisch, Schwedisch, Schwedische Staat, Schwedischen Regierung, Schwäche hassen die Regierung, Schwäche hassen Partei, Schwäche Hasser, sciences médicales, sclábhaíocht, sclábhaíocht, sclav, sclaviei, sclaviei, scoir, scor go luath, scor go luath, scor go luath, scriosann galar, se lasă să se recurs, se z hedge-fondů, še za bolezen, seadusvastane tegevus, Seansailéir Bhreithiúnais (JK), sebevražda, sebevraždy se zvyšuje, sebevražedné myšlenky, security systems, Security Systems, security, Segítségnyújtás, segurança social, segurança social, Segurança Social, segurança, seguretat social, seguretat social, seguretat social, seguretat social, seguridad social, seguridad social, seguridad social, seguridad social, seguridade social, seguridade social, Seguro de posições jurídicas, seguro de salud, seguro de salud, seguro de salud, seguro de salud, seguro saúde, seguro saúde, seguro saúde, seguro saúde, seguros de apoio à decisão médica, seguros privados de saúde, seguros privados de saúde, seguros privados, seguros privados, seguros privados, seguros privados, seiciatreg, Selbstmord, Selbstmorde nimmt zu, Selbstmordgedanken, sellainen ihmisiä, sellainen ihmisiä, selvmord er stigende, selvmord er økende, selvmord, selvmord, selvmordstanker, selvmordstanker, sem considerações de ordem social, sem levar em conta a educação, sem levar em conta a idade, sem levar em conta a ocupação, sem levar em conta a residência, sem sönnunargögn, sem-teto aumentou, sëmundje janë persekutuar në Suedi, sëmundje të pastër, sëmundje urren qeverisë, sëmundje, sëmundje, sëmundje, Sëmundjeve urrejtje partisë, sendikalar, Senkung der Steuern, Sense consideracions socials, Sense considerar l’edat, sense tenir en compte a la residència, sense tenir en compte a l’educació, sense tenir en compte a l’ocupació, senza considerazioni di carattere sociale, senza riguardo alla residenza, senza riguardo per l’istruzione, senza tener conto di condizioni di lavoro, separācijas procesiem, separační proces, separačný proces, separation proces, separation proc